Bolagen

Kramfors kommunhus AB

Ordförande: Jan Sahlén (S)
Vd: Peter Carlstedt
Resultat: – 2,8 mkr
Balansomslutning: 79,5 mkr

Uppdrag

Kramfors kommunhus AB är moderbolag för de kommunala bolagen. Bolaget är ett instrument för att styra och följa upp verksamheterna som kommunen bedriver i bolagsform.

Bolag som ingår i koncernen

  • Krambo Bostads AB
  • Kramfors Industri AB
  • Kramfors Mediateknik AB

Ekonomisk översikt

Koncernen
(tkr) 2016 2015 2014 2013 2012
Nettoomsättning 269 167 260 055 248 214 245 035 270 523
Resultat efter finansiella poster 10 194 2 418 – 15 112 61 420 4 036
Balansomslutning 1 044 296 1 033 512 1 036 424 1 101 672 983 204
Soliditet, % 12,1 11,2 10,6 16,1 14,4
Avkastning på eget kapital, % 6,0 2,2 0,0 34,7 2,9
Avkastning på totalt kapital, % 2,6 2,1 0,7 7,8 3,1

Krambo Bostads AB

Ordförande: Eleonora Asplund (S)
Vd: Per Eriksson
Resultat: 5,9 mkr
Balansomslutning: 992,9 mkr

Föremål för verksamhet

Bolaget ska förvärva, äga, bebygga, förvalta, förädla och sälja fastigheter och tomträtter med bostadslägenheter och kollektiva anordningar som hör till. Det gäller även lokaler om de utgör en mindre del av fastigheterna, används för kommunal verksamhet eller är kommersiella lokaler som har ett tydligt samband med den övriga verksamheten.

Bolaget är skyldigt att utföra uppdrag som bolaget tilldelats av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren eller i ägarens ställe.

Ändamål med bolagets verksamhet

Bolaget ska främja bostadsförsörjningen i Kramfors kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget.

Vd har ordet

År 2016 är till ända och Krambo Bostads AB har en ny vision: Vi är en del av hemkänslan. Det är en vision som förpliktigar. Den syftar till att Krambo och alla vi som jobbar i företaget ska uppfattas som en del av våra hyresgästers hemkänsla. För att kunna avgöra om, eller när, vi är på rätt väg måste vi föra en ständig dialog med våra hyresgäster och vara lyhörda. I arbetet är givetvis våra hyresgästenkäter ett viktigt redskap, men inte bara de utan även medarbetarenkäterna. Om vi ska kunna närma oss visionen måste vi tycka om oss själva som organisation. Krambo måste bli en arbetsplats i världsklass där medarbetarna känner stolthet.

Årets medarbetarenkät gav ett resultat i rätt riktning. Det samlade betyget för de tre delarna medarbetarskap, psykosocial arbetsmiljö och ledarskap var samtliga bättre än 2015. Därmed inte sagt att vi kan slå oss till ro eller slå oss för bröstet för mycket. Den visade i enskilda frågor att vi har en hel del att jobba med, framför allt när det gäller ledarskap, men även den psykosociala arbetsmiljön. Vi fokuserar på det 2017.

En del av arbetsmiljön kan troligtvis mätas även i sjuktalen. Tyvärr kan vi konstatera att sjuktalen steg även 2016, om än relativt lite. Det är framför allt männen som var sjuka mer än föregående år. En del går att förklara med olyckor och skador, vilket i sig är beklagligt. Vårt arbetsmiljöarbete syftar till att ingen ska behöva skada sig på jobbet. Glädjande är att kvinnornas sjukfrånvaro sjönk, både kort och lång.

Det gångna året liknar mångt och mycket 2015 med låga räntor och hög uthyrningsgrad. Vi lyckades pressa vakansgraden något genom bättre administrativa rutiner. Vakanserna i december var 1,5 procent (2,7), vilket får anses vara lågt med hänsyn till pågående renoveringar, där ett antal lägenheter under perioder står tomma. Varje tiondels procent som vi kan sänka vakansgraden motsvarar 100 000 kr per år i intäkter. Den ekonomiskt gynnsamma situationen medför en fortsatt hög satsning på skötsel och underhåll. Våra tomter och markytor har på många områden fått en rejäl ansiktslyftning och ett stort antal fasader är nymålade. Det är främst fastigheternas funktioner som det mesta av underhållsbudgeten går till. Underhåll av tak, hissar, ventilationsanläggningar, stommar och stambyten är det som kostar mest pengar. Det största renoveringsprojektet 2016 var stambytet i kvarteret Eskulapius på Limstagatan. Stammar, vattenledningar, badrumsinredningar, fönster och delar av köksinredningen byts. Hela renoveringen av fyra huskroppar kostar cirka 14 mkr. Vi har genomfört hälften 2016 och andra hälften genomförs våren 2017.

Bostadssituationen är relativt ansträngd i centrala Kramfors; kötiden är cirka 12 månader. Samtidigt har efterfrågan utanför centralorten minskat. I Nyland och Bollstabruk var kötiden det fjärde kvartalet 1–3 månader.

År 2016 blev vi drygt 300 fler i kommunen, en ökning på 1,7 procent. Krambo ökade antalet uthyrningsbara lägenheter med 40, vilket motsvarar 2,1 procent. Vi har dock fortfarande brist på lägenheter i centralorten. Inför budget 2016 fick Krambo ett ökat budgetutrymme på 60 mkr av ägaren, kommunen, för att kunna bygga ett hyreshus och ett gruppboende.

Planering och förberedelser för det pågår. Det finns några större frågor som måste hanteras: Var ska ett eventuellt hus placeras? Vilka lägenhetstyper och storlekar är mest efterfrågade? Vad är Kramforsborna beredda att betala i hyra? Ett nybyggt hus har en avsevärt mycket högre hyra än vad vi är vana vid i Kramfors. När det gäller placeringen av huset har vi börjat fundera på att komma så nära vatten som möjligt. Att närma sig Kyrkviken, utan att för den skull komma för långt ifrån centrum, känns spännande.

Vi ser fram emot 2017 med ungefär samma förutsättningar, trots en trolig räntejustering uppåt. Placeringarna av lånen har god riskspridning, vilket innebär att vi inte ska behöva drabbas av alltför stora överraskningar.


Verksamhetsberättelse

Verksamhetsmål

Arbetet med att skapa och förfina verksamhetsmålen fortsatte.

I målarbetet utgår bolaget från kommunens fyra målområden, med en lätt justering av nomenklaturen för att den bättre ska passa ett aktiebolag.

De övergripande målområdena är:

  • nöjd kund
  • god kvalitet
  • attraktiv arbetsgivare
  • ekonomi.

Nöjd kund

Målet mäts genom en kundenkät där hyresgästerna betygsätter Krambo på en femgradig skala. Betyget 4 och 5 är nöjd, 1 och 2 missnöjd och 3 varken eller. Målet är att 75 procent av kunderna ska vara nöjda med Krambo som hyresvärd. År 2016 gjordes ingen enkät. Enkäten 2015 visade att 63 procent var nöjda, 27 varken eller och 10 procent var missnöjda.

God kvalitet

Målet innefattar miljö, förvaltning och utveckling. Miljömålet mäts genom energiförbrukningen. Bolaget har inget specifikt mål för att minska användningen av fossilt bränsle, men mäter det ändå. Förvaltning och utveckling mäts genom förmåga att avsätta medel till underhåll av fastigheterna och att åstadkomma attraktivt tillgängligt boende, så kallade komfortlägenheter. Energianvändningen ska minska med 30 procent mellan 2010 och 2020.

Till 2016 hade energianvändningen minskat med 10 procent. Det ser inte ut som att bolaget når 30 procents minskning till 2020. År 2016 släpptes det ut 342 ton mindre fossil koldioxid än 2011. Minskningen har skett succesivt under åren. Underhållsmålet är att avsätta 130 kr/m², vilket nåddes med 147 kr/m².

Målet för antalet komfortlägenheter är 30 per år. År 2016 anpassades 21 lägenheter till komfortstandard. Möjligheten att uppnå målet är helt avhängig hur omflyttningen i lägenhetsbeståndet ser ut. Det är endast lägenheter i markplan eller som har hiss som kommer ifråga för omställning.

Attraktiv arbetsgivare

Målet infattar dels ett nöjd personalindex som ska vara högre än 75 procent, dels frisknärvaron, som ska vara högre än 96 procent. Det finns olika sätt att mäta frisknärvaro. Därför kan det vara svårt att jämföra mellan olika verksamheter och företag. I Krambos fall är frisknärvaro motsatsen till sjukfrånvaro, och man förutsätts vara frisk om man är närvarande (även om det i praktiken inte alltid stämmer). Frisknärvaron var 92,34 procent (92,6).

Enligt medarbetarenkäten 2016 var, i ett sammanfattande betyg, 73 procent av personalen nöjd med Krambo i dess helhet som arbetsgivare. Det sammanvägda värdet av omdömena 4 och 5 var endast 69,9 procent (61,2.) Bolaget har mycket att jobba med för att förbättra detta.

Ekonomi

Krambo har två ekonomiska mål att förhålla sig till – soliditet och resultat. Soliditeten ska vara minst 15 procent och resultatet ska motsvara minst kommunens internränta på bundet eget kapital, cirka 1,4 mkr. Soliditeten den 31 december var 10,2 procent och resultatet blev 5,9 mkr.

Sammanställning av mål och måluppfyllelse
Målområden Mål Måluppfyllelse
Nöjd kundindex, i procent > 75 Målet uppfylldes inte vid den
senaste mätningen 2015 (NKI 63)
God kvalitet
Målområde Mål Måluppfyllelse 2016
Underhåll och reparationskostnader 130 kr/m2 147 kr/m2
Minskad energianvändning 30 procent, 2010–2020 10 procent, 2010–2016
Tillkomna komfortbostäder per år 30 21
Attraktiv arbetsgivare
Målområde Mål Måluppfyllelse
Frisknärvaro, i procent 96,0 92,3
Nöjd personalindex, i procent > 75 69,9
Ekonomi
Målområde Mål Måluppfyllelse
Soliditet, i procent 15,0 10,2
Resultat, tkr 1 400 5 919

Ägardirektiv, bolagspolicy och bolagsordning

Nya styrdokument för verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform i Kramfors kommun antogs. Förutom ägardirektiv gäller också Bolagspolicy för Kramfors kommuns aktiebolag och respektive bolagsordning.

Bolag får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen.

Bolagets styrelse är enligt aktiebolagslagen ansvarig för organisationen.


Kramfors Mediateknik AB

Ordförande: Rainor Melander (S)
Vd: Tomas Jansson, från och med juli Anders Rodin

Bolagets verksamhet är att bygga och förvalta data- och telekommunikationsnät samt att mot ersättning upplåta nät på marknadsmässiga villkor och långsiktigt trygga kommunens behov av infrastruktur i koppar, fiber och tele.

I juli tillträdde Anders Rodin som ny vd för bolaget. Bolaget beviljades medel av landsbygdsprogrammets Leaderprojekt och kunde projektanställa en ny medarbetare från och med årsskiftet 2016–2017.

De medel som finns tillgängliga i landsbygdsprogrammet för glesbygdsprojekten täcker inte på långa vägar behoven. Det gör att många av projekten som sökts i kommunen inte får del av medlen, vilket försvårar eller omöjliggör genomförande.

Viktiga händelser

  • Norr- och Sörlimsta fiberprojekt blev färdigt.
  • Brunne fiberprojekt blev färdigt.
  • Klockestrands fiberprojekt inleddes med samförläggning av stomnät. Projektet beräknas vara färdigt hösten 2017.
  • Teknik och nätinfrastruktur uppgraderades i stadsnätets leveranser.
  • Landsbygdsprogrammet beviljade stöd för Styrnäs fiberprojekt. Planerad byggstart våren 2017.
  • Telia aviserade att 17 telestationer i Kramfors kommun läggs ned 2017. I några fall har Kramfors Mediateknik AB ett antal ADSL-kunder som drabbas i dessa stationer. En strategi för orterna håller på att arbetas fram.
  • Ett nytt kundhanteringssystem infördes.
  • Samtliga ansökta sträckor i samverkansprojektet DIG2020 godkändes, vilket gör det möjligt att bygga fiber i cirka 6 mil av kommunens glesbygd. Planerad byggstart våren 2017.
  • Bolaget arbetade med marknadsföring och informationsträffar runt om i kommunen för att informera om fiberutbyggnad och möjligheterna som ges med stadsnätet och dess tjänster.

Uppföljning av ekonomiskt resultat

Det positiva resultatet (+1 238) hade till största delen två orsaker. Den ena var anslutningsintäkter i de projekt som blev färdiga under året. Den andra delen var ökad kundtillströmning i befintliga nät och även i de nya projekten. En meravskrivning kunde därmed göras på – 1 237 tkr vilket gör att resultatet för 2016 hamnar på +1 tkr.

Investeringar gjordes i det befintliga nätet för att höja kvalitet och kapacitet.

2016 Brutto-kostnad 2016 Brutto-intäkt 2016 Netto-kostnad 2016 Budget-avvikelse 2015 Netto-kostnad
11 473 11 474 +1 – 499 +2

Kramfors Industri AB 2016

Ordförande: Micael Melander (S)
Vd: Tomas Jansson

Kramfors Industri AB (KIAB) har som syfte att främja näringslivet i Kramfors kommun genom att medverka till att näringslivets lokalbehov tillgodoses och att företag bildas.

KIAB utredde vad som vore ett optimalt läge för bolaget och redovisade det till Kramfors Kommunhus AB.

Bolagets fastighetsförvaltning omfattade vid årets slut 4 industrifastigheter, 5 kontorshus och 1 förråd. Bolaget har dessutom markområden i olika delar av kommunen.

Vid årets utgång var 95 procent av lokalytan uthyrd till sammanlagt 51 företag med totalt 360 anställda.

Ett nytt femårigt avtal tecknades med Kollektivtrafikmyndigheten. Omfattande ombyggnader och renoveringar utfördes.

Samtliga fastigheter utom förrådet är fullvärdesförsäkrade.

Anställda: KIAB hade vid bokslutstillfället 3 heltidsanställda.

Kvalitetsarbete: Veckovisa uppföljningar av verksamhet och verksamhetsnyttan gjordes.

Uppföljning av ekonomiskt resultat, tkr
2016 Brutto-kostnad 2016 Brutto-intäkt 2016 Netto-kostnad 2016 Budget-avvikelse 2015 Netto-kostnad
7 685 6 653 –1 032 –1 503 234

Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen (33 procent)

Direktionsordförande: Rune Danielsson (S)
Räddningschef: Mats Granath till och med den 15 april,
därefter Andreas Hoff

Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen är ett kommunalförbund mellan Sollefteå, Kramfors och Härnösand. Förbundet ska svara för den gemensamma verksamheten på området skydd mot olyckor åt medlemskommunerna, i enlighet med vad som åligger var och en.

Räddningschefen summerar året

Det inre förbättringsarbetet fortsatte, samtidigt som året präglades av vakanser på en del viktiga tjänster.

Den största förändringen var den nya organisationen som infördes efter önskemål från personalen. Ambitionen är att skapa tydlighet och bättre samordning inom förbundet. Fyra enhetschefer rekryterades till de nya tjänsterna. Tre tillträdde i slutet av året.

Ett nytt handlingsprogram trädde i kraft. En förhoppning är att räddningstjänstens olycksförebyggande verksamhet kan integreras mer med den övriga kommunverksamhetens förebyggande säkerhets- och trygghetsskapande arbete. I fokus de kommande fyra åren är barn och ungdomar. Under året träffade förbundet över 2 500 ungdomar i olika sammanhang för att sprida kunskap om säkerhet och trygghetsskapande åtgärder.

Ekonomiskt slutade året med ett överskott på 1,5 mkr. Det berodde till stor del på att intäkterna ökade med nästan 1 mkr jämfört med budget. Intäkterna från automatlarm och externa utbildningar ökade mest.

Den största utmaningen för förbundet är att behålla och rekrytera räddningstjänstpersonal i beredskap. På flera orter finns det vakanser som har visat sig svåra att tillsätta. För heltidsorganisationen ligger fokus på att förbättra den interna utbildningsverksamheten och att bredda det förebyggande arbetet. Räddningstjänstens ambition är att arbeta ännu tydligare med att få människor att på alla sätt må bättre. Det leder i framtiden till färre olyckor och ett tryggare och säkrare samhälle.

Verksamhet 2016

Förbundet har en övergripande verksamhetsplan som utgår ifrån handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Planen innehåller 7 mål, varav 4 verksamhetsmål och 3 finansiella mål, som alla utgår från god ekonomisk hushållning. Nedan följer en redovisning av måluppfyllelse och en sammanställning av årets viktigaste aktiviteter.

Uppföljning av mål

Mål

  1. Under 2016 ska 100 procent av inkommande larm som definieras som räddningstjänst rendera en insats.
    Organisationen hade resurser för att kunna åka på alla insatser (1 458 stycken, inklusive IVPA) som definierats som räddningstjänst. Antalet ligger i samma storleksordning som 2014 och 2015.
    Målet anses uppfyllt.
  2. Minst 130 tillsyner ska utföras under året.
    Antalet handlagda tillsynsärenden var 97. Vakanser gjorde att antalet understeg det planerade.
    Målet anses inte uppfyllt.
  3. Minst 1 200 personer ska utbildas under året.
    De olika olycksförebyggande utbildningarna omfattade 1 624 personer.
    Målet anses uppfyllt.
  4. Under 2016 ska HKÅ träffa minst 2 000 barn och ungdomar.
    Förbundet träffade drygt 2 500 barn och ungdomar i samband med utbildningar och informationstillfällen.
    Målet anses uppfyllt.
  5. Årets resultat ska uppgå till minst 0,01 procent av omsättningen.
    Årets resultat var ett överskott på cirka 1,5 mkr.
    Målet anses uppfyllt.
  6. Årets avskrivningar ska inte överskrida budgeterad avskrivning.
    Årets avskrivningar var lägre: 3,22 mkr mot budgeterade 3,67 mkr.
    Målet anses uppfyllt.
  7. Årets investeringar ska göras med eget kapital.
    Alla investeringar skedde med eget kapital.
    Målet anses uppfyllt.

Kommentarer verksamhet

Tre av fyra verksamhetsmål uppnåddes. Personalen utbildade fler och träffade fler ungdomar än vad som planerats. Arbetet utförs till största delen av personal i utryckningstjänst. Målet om tillsyn nåddes inte. Det berodde bland annat på att en inspektör gick i pension, att en brandingenjör slutade samt på föräldraledighet och sjukskrivning. Tillsynsantalet nådde dock prognosen i delårsredovisningen.

Kommentarer ekonomi

Det tre finansiella målen uppfylldes alla. Det ekonomiska resultatet var ett överskott på 1,5 mkr. Det översteg det finansiella målet på 0,01 procent (8 000 kr). Intäkterna översteg budget med nästan 1 mkr.

Avskrivningarna följde budget och investeringarna investeringsbudgeten. Alla investeringar skedde med egna medel.

Ekonomi

Driftredovisning

Årets resultat var +1 547 tkr.

Intäkter

Av förbundets totala intäkter utgörs cirka 90 procent av medlemskommunernas bidrag. Resterande intäkter är avgifter i samband med myndighetsutövning, försäljning av olika tjänster och utbildningar samt en del ersättningar för exempelvis hyror.

Intäkterna för automatlarm var högre än budgeterat och högre än 2015. Det berodde både på att fler objekt tillkom, vilket renderade fler årsavgifter, men även på att antalet felaktiga larm ökade. Enstaka objekt stod för ett stort antal felaktiga larm.

Intäkterna för utbildning översteg budget med 400 tkr, en ökning med närmare 350 tkr. En av anledningarna var fler deltagare i utbildningen Heta arbeten. De som arbetar med heta arbeten är skyldiga att förnya sin licens vart femte år och kursdeltagandet varierar från år till år.

Förrättningsavgifterna var något lägre än budgeterat, beroende på vakanser. De var även något lägre än 2015. Taxan för tillsyn höjdes inför 2016, vilket borde ha lett till högre intäkter för planenlig verksamhet.

Ingen större försäljning av egendom skedde. Det gör att de totala intäkterna endast var något högre än 2015, även om de översteg budget med 1 mkr.

Kostnader

Av förbundets totala kostnader består 75 procent av personalkostnader som löner, arvoden, arbetsgivaravgifter och pensioner. Resterande 25 procent handlar framför allt om driftkostnader för att upprätthålla verksamheten: hyror, underhåll och drift av maskiner och inventarier, avgiften till SOS Alarm AB, inköp av arbetskläder, larmkostnader, bränsle, försäkringar, datakommunikation samt avskrivningar eller andra finansiella kostnader.

Avgångsvederlaget till den avgående räddningschefen bokfördes under 2016 enligt gällande principer. Kostnaderna för arbetskraft ligger därför något högre än budgeterat, trots att det finns vakanser efter pensionsavgångar och uppsägningar.

Ytterligare orsaker till det positiva resultatet var att avskrivningarna blev lägre än budgeterat. Det berodde på att den enskilt största investeringen, en lastväxlare, blev färdig i slutet av året.

Pensionskostnader

Heltidsanställda brandmän har ett pensionsavtal som innebär att brandmän i utryckningstjänst, som uppfyller kravet om 30 års anställning med minst 25 år i utryckning, har rätt att avgå med pension vid 58 års ålder. När man tar fram prognoser antas den genomsnittliga pensionsåldern vara 60 år.

År 2016 blev det en negativ skillnad mellan budgeterade pensionskostnader enligt KPA:s prognos i december 2015 och det verkliga utfallet om cirka 600 tkr.


Höga Kusten Airport AB

Ordförande: Gudrun Sjödin (S)
Vd: Tomas Jansson

Höga Kusten Airport AB bedriver flygplatstjänst som infattar trafikledning, flygplatsräddningstjänst, fälthållning, ramptjänst, tankning, stationstjänst samt drift av flygplatsens byggnader och anläggningar. Verksamheten bedrivs i huvudsak med egen personal. Inhyrd personal utför en del säkerhetskontroller och ersätter viss personal vid sjukdom och semester.

Ändamålet med bolagets verksamhet är att främja flygtrafik till och från Höga Kusten Airport för att tillgodose invånarnas och näringslivets behov av flygresor.

Verksamheten ska bedrivas med iakttagande av gällande kommunala principer och med beaktande av affärsmässiga förutsättningar. Flygsäkerheten är prioriterad framför andra mål. Flygplatsen arrenderas av kommunen. Bolaget har 20 anställda.

Expeditionstjänst

Expeditionspersonal fortsätter att öka sin tjänstgöring i kontrollen och fortsätter som tidigare år på rampen. Flexibiliteten möjliggör bra lösningar av bemanningen på flygplatsen.

Fälthållning

De nya sop- och blåsmaskinerna gav bättre banförhållanden vilket ökar flygsäkerheten. Antalet maskintimmar och behoven av reparation minskade.

Snöröjningen av en flygplats ställer stora krav. Under vinterhalvåret vidtogs följande åtgärder:

  • 372 registrerade friktionsprov
  • 104 plogningar eller sopningar
  • 63 sandningstillfällen
  • 14 halkbekämpningar med urea
  • 25 slungningstillfällen.

Fastigheter

Arbetet med energibesparingar fortsatte med fönsterbyten.

El- och oljeförbrukning 2010-2016

Uppföljning av mål

Uppföljning av ekonomiskt resultat
Område (tkr) 2014 2015 2016
Bruttokostnad 19 055 19 379 18 564
Bruttointäkt 12 469 11 559 10 460
Nettokostnad 6 586 7 820 8 104
Bokslutsdispositioner 14 – 190 1 015
Kommunalt driftsbidrag 6 600 7 630 9 122
Budgetavvikelse +414 – 190 1 015

Det kommunala driftbidraget betalas med 50 procent vardera av ägarna Kramfors kommun och Sollefteå kommun.

Viktiga uppgifter

Nyckeltal och antalsuppgifter

2012 2013 2014 2015 2016
Passagerarantal 18 391 16 908 17 829 13 533 8 699

Utvecklingsaktivitet

Arbete för att utveckla och förbättra flygverksamheten pågick och fortsätter 2017. Framför allt pågår ett intensivt samarbete med Nextjet för att förbättra det reguljära flyget till Stockholm Arlanda Airport och till Gällivare Lapland Airport.

Ett arbete för om möjligt påbörja chartertrafik (med inriktning på weekendcharter i första hand) från och till Höga Kusten Airport inleddes.

Investeringar

Inga större investeringar gjordes.