Redovisningsprinciper

Kramfors kommun följer den kommunala redovisningslagen och tillämpar rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Enstaka undantag från detta redovisas även i notapparaten.

Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och om intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Periodiseringar av inkomster och utgifter sker enligt god redovisningssed. Det innebär att inkomster och utgifter bokförs på de perioder de intjänats respektive förbrukats.

Fordringar upptas till de belopp de beräknas inflyta med.

Jämförelsestörande poster redovisas på separata rader i resultaträkningen under verksamhetens nettokostnader och specificeras i not till respektive post. För att en post ska betraktas som jämförelsestörande ska den uppgå till ett väsentligt belopp och vara av sådant slag att den är sällan förekommande. Sådana transaktioner är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Realisationsvinster vid fastighetsförsäljning redovisas alltid som jämförelsestörande.

Skatteintäkter

Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos i enlighet med rekommendationen RKR 4,2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från den tidigare prognosen med 753 tkr.

Investeringsbidraget

Erhållna bidrag till anläggningstillgångar tas upp som en förutbetald intäkt i enlighet med rekommendationen RKR 18 och periodiseras över anläggningstillgångens nyttjandeperiod.

Flyktingbidraget

Kommunen avviker när det gäller redovisning av det särskilda flyktingbidrag som mottogs i december 2015. Statsbidraget gavs som tillfälligt stöd till kommuner och landsting för att hantera den rådande flyktingsituationen.

Huvudregeln i RKR 18,1 är att generella statsbidrag redovisas enligt kontantprincipen och intäktsförs i samband med statens utbetalning. RKR gjorde ett särskilt yttrande i december 2015 om att flyktingbidraget kan redovisas och periodiseras på ett annat sätt. RKR anser att det är rimligt att bidraget kan periodiseras mellan 2015 och 2016 – antingen med jämn fördelning från och med december 2015 till och med december 2016, eller från den månad 2015 som kostnaderna för flyktingmottagandet började öka kraftigt.

Pengarna ska täcka extra kostnader som uppstått i samband med det ökade flyktingmottagandet jämfört med tidigare volymer. Kramfors kommun befann sig i ett uppbyggnadsskede, så nystartade verksamheter hann inte få full årseffekt som planerat under 2016. Kommunen valde därför att inte intäktsföra allt på 2016, utan att låta 35 mkr av de 54 mkr som gavs som engångsbidrag ligga kvar som skuld 2016 och intäktsredovisa det 2017 i stället. På så sätt har kommunen medel för merkostnader som finns kvar 2017. Det ger en bättre matchning mellan intäkter och kostnader. Om kommunen skulle följa RKR:s rekommendation skulle det innebära att resultatet mellan åren kraftigt påverkas av bidraget, vilket kan ge en felaktig bild av kommunens övriga verksamheter. Bidragets storlek och hur periodiseringen gjordes framgår av en not till balansräkningen.

Anläggningstillgångar

RKR:s rekommendation 11,4 om materiella anläggningstillgångar innehåller ett explicit krav på komponentavskrivning. Eftersom avskrivningarna ska spegla hur tillgångars värde successivt förbrukas, måste skillnader i förbrukning och nyttjandeperioder av betydande komponenter i en anläggningstillgång beaktas. Om skillnaden förväntas vara väsentlig ska tillgången delas upp på komponenter. Respektive komponent skrivs av separat.

Kramfors införde komponentavskrivningar 2015 och valde att fokusera på tillgångar med ett bokfört restvärde som översteg 1 mkr, och där kvarvarande nyttjandeperiod var mer än 10 år. Objekten fördelades på komponenter enligt en nyckel, om det inte tydligt framgick att objektet kunde hänföras till en viss komponent.

Komponentgrupper

Efter en genomgång av anläggningsrutinen delades objekten in i objekttyper. Alla typer behöver inte komponentindelas, eftersom de inte innehåller komponenter som skiljer sig väsentligt från anläggningen i övrigt när det gäller förbrukningstid. Följande uppdelning och bedömning gjordes av befintliga objekt som delades upp i komponenter:

Objektstyp Grupp
Kontor och offentliga lokaler 1
Äldreboenden och sjukhem 2
Simhallar 3
Ishallar 4
Sporthallar och idrottshallar 5
Vattenverk och avloppsreningsverk 6
Gator och vägar 7
Höga Kusten Airport 8
Kyrkdal markbäddar 9
Högbergets avfallsstation 10
Kramfors IP 11
Gångbro över riksväg 90 12
Projekt säker ledning 13
Serverrum 14
Leasingfastigheter 15

Avskrivning av anläggningstillgångar

Planenlig avskrivning baseras på ursprungligt anskaffningsvärde och sker utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Avskrivningarna påbörjas månaden efter anskaffning eller färdigställande. Finansiella anläggningstillgångar, mark och konst avskrivs inte.

Huvudsakligen tillämpas följande linjära avskrivningstider:

  • Byggnader och anläggningar, 20–60 år.
  • Maskiner, fordon och inventarier, 3–10 år.

För komponentavskrivning delas varje komponentgrupp upp i sex komponenttyper. Typernas avskrivningstider varierar mellan 10 och 60 år.

Under vissa omständigheter kan nyttjandeperioden för en tillgång behöva omprövas. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden väsentligt avviker från tidigare bedömningar ska avskrivningsbeloppen för innevarande och framtida perioder justeras.

Gränsdragning mellan underhåll och investering

Löpande underhåll ska liksom tidigare kostnadsföras, medan tillkommande komponenter och sådana som byts ut läggs till anskaffningsvärdet. Tidigare gjordes bedömningen om vad som var löpande underhåll och vad som var investering oftast så att aktiveringen skedde när åtgärden förbättrat anläggningens prestanda. Aktivering ska nu ske om åtgärden sannolikt leder till större intäkter eller annan framtida ekonomisk nytta. Det innebär att framför allt planerat underhåll kommer att ske som investering. Finns inget nedskrivningsbehov på grund av gamla oavskrivna komponenter leder det, åtminstone inledningsvis, till lägre driftkostnader och högre behov av investeringsmedel.

Gränsdragning mellan kostnad och investering

Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod på minst tre år klassificeras som anläggningstillgång, om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Beloppsgränsen är ett halvt basbelopp.

Avsättningar

Kramfors kommun redovisar följande avsättningar:

  • Avsättningar för pensioner och liknade förpliktelser.
  • Andra avsättningar:
    • Avsättning för återställande av Högbergstippen. Avsättning till åtgärder för att återställa och bevaka Högbergets avfallsstation efter avslutad drift. Den totala kostnaden i dagens penningvärde uppgår till 29,3 mkr för återställning och 1,5 mkr för bevakning. Årets avsättning beräknas som kalkylerad kostnad i relation till tillförd mängd. Det gör att tidigare avsättningar räknas upp genom kostnadshöjningar i kalkylen. År 2016 ökade kostnaderna med 2 mkr, vilket påverkade årets resultat.
    • Avsättning för förlusttäckning gymnasieförbundet.
    • Investeringsfond för va. Kommunstyrelsen § 55 med diarienummer KS 2015/151 beslutade att 7 590 tkr ska avsättas till en investeringsfond för va. Enligt investeringsplanen ska medlen tas i anspråk för investeringar 2015–2020 och ska successivt upplösas under avskrivningstiden.

Redovisning av lånekostnader

Lånekostnader i samband med investeringar kan enligt rekommendationen RKR 15,1 redovisas både enligt huvudmetoden och enligt alternativregeln. Kommunen följer huvudmetoden. Lånekostnader belastar alltså resultatet för perioden de hör till.

År 2015 och 2016 användes en ränta på 2,5 procent när man beräknade värdet av de finansiella kostnader som ingår i tillgångens bokförda värde. Tidigare användes räntan 5 procent.

Pensioner

Förpliktelser för pensionsåtagande för anställda i kommunen beräknas enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt Bokföringsnämnden. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske.

En pensionsskuld som intjänats före 1998 tas upp som ansvarsförbindelse enligt Blandmodellen. En pensionsskuld som uppstått efter 1998 tas upp som avsättning i balansräkningen. Pensionskostnaden redovisas i resultaträkningen inklusive den särskilda löneskatten på 24,26 procent.

En pensionsstiftelse inrättades i början av 2012. Medel på 24,1 mkr sattes in då och 75,6 mkr sattes in 2013. På detta betalas löneskatt året efter.

Förtroendevalda med mer än 40 procents sysselsättningsgrad har visstidsbegränsande arvodesvillkor med visstidspension. Den regleras i PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda) som antogs av kommunfullmäktige 2003-01-27 § 56, att gälla från och med 2003-01-01. Antalet förtroendevalda med dessa arvodesvillkor var tre vid årets slut. En förtroendevald har en vilande visstidspension på grund av att personen har ett annat förtroendeuppdrag. Ett avtal OPF-KL (Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda) antogs av kommunfullmäktige 2014-10-27 § 6. Det tillämpas för förtroendevalda som tillträtt nya uppdrag efter valet 2014 eller senare. För tillfället omfattas två personer av avtalet.

Sammanställd redovisning

I den kommunala koncernen ingår det helägda moderbolaget Kramfors Kommunhus AB som omfattar: Kramfors Bostads AB, Kramfors Industri AB och Kramfors Mediateknik AB.

I den sammanställda redovisningen ingår också ett hälftenägande av Höga Kusten Airport. Räddningstjänsten, som är ett kommunförbund, tas in till cirka 33 procent.

Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital i kommunala bolag elimineras, varefter intjänat kapital räknas in i koncernens eget kapital. Den proportionella metoden innebär att endast den andel kommunen äger av bolaget tas in i redovisningen. Det finns vissa olikheter i redovisningsprinciperna mellan kommun och bolag, men de bedöms inte vara så stora att man behöver göra några justeringar. Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan de ingående enheterna. Alla sådana transaktioner av väsentlig karaktär elimineras.