Barn-, kultur- och utbildningsnämnden

Barn-, kultur- och utbildningsnämnden (BKU) ansvarar för att förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kulturskolan, kulturverksamheten och biblioteksverksamheten fungerar.

I skolformerna bygger verksamheten på skollagens och läroplanernas mål. Samarbetet med andra aktörer i samhället och inom kommunen är viktigt, eftersom det ökar möjligheten till lärande för livet.

Förmågan till ett livslångt lärande är ledstjärna i verksamheten.

Kramfors sticker inte ut åt något håll när det gäller meritvärden. Skillnaden mellan pojkar och flickor oroar dock. Fler pojkar verkar vara nöjda med godkänt medan flickor tenderar att vilja få högre betyg. Att lyfta pojkarnas resultat är ett utvecklingsområde. Även för länet är det ett målområde.

En välskött enhet

BKU-nämnden beslutade om Plattform för styrning och ledning av Kramfors kommuns skolorganisation 2016–2020.

Högakustenskolan fortsatte som pilotskola, där det gäller att ha fokus på rätt sak och skapa förutsättningar för hög måluppfyllelse. De övriga skolområdena och förskolan har nu också påbörjat processer med målet välskötta enheter.

Nyanlända

Mängden nyanlända i kommunen stabiliserades.

Förskole- och skolverksamhet bedrevs i Bollsta, Kramfors tätort, Nordingrå, Nora och Herrskog. Alla skolenheter hade verksamhet för nyanlända, till största delen förberedelseklasser, men många elever började också integreras i ordinarie grupper. Ådalsskolans introduktionsprogram med inriktning språk var det program som hade flest elever.

Migrationsverket började under hösten omstrukturera eftersom inflödet av asylsökande minskade. Öppna asylförskolan i Docksta stängde och det råder osäkerhet på flera andra platser om hur framtiden kommer att te sig.

Biblioteket

Nyheter 2016

Den digitala hjälpen på huvudbiblioteket invigdes i oktober. Där kan alla få hjälp med biljettbeställning, inskanning och andra digitala ärenden. Flera program för att öka medborgarnas digitala kompetens genomfördes.

Biblioteket i Nordingrå blev ”meröppet”, vilket innebär att man kan låna böcker även när personal inte är på plats. Sagostunder introducerades på de öppna asylförskolorna.

Satsningar

Biblioteket satsade på program, både med litteraturfokus och med dagsaktuella ämnen. Dessutom anordnades flera kreativa aktiviteter som skrivarverkstäder, målarkurser, idéverkstad, serietecknarworkshops och filmskapande.

För gruppen nyanlända fortsatte Tala svenska tre gånger i veckan, läsecirklar, digitala hjälpen och Ny i Sverige-hyllan.

Kulturenheten

Konsthallen

Kulturenheten startade året med en utställning av serietecknaren Mats Jonsson, där han beskrev sin uppväxt i Bollstabruk och hur samhället har förändrats genom årtiondena. En annan uppskattad utställning var Eva Nordangårds snidade hästar, kor och renar.

Kulturarvet

Kramfors Riksintressen lyftes fram. Guidade visningar arrangerades på Svanö, i Bollstabruk, i kulturmiljön i byn Norum och bland Pannsjöns många välbevarade Per Albin-torp.

En gravsten nyupptäcktes på Dals kyrkogård. Det är en återanvänd sten vars baksida har en vacker ornamentik lik Liljestenarna, men vars ursprung och funktion fortfarande är olösta gåtor. Stenen visades vid höstens Arkeologidag.

Med historiska kartor och ortnamnsregistret som utgångspunkt påbörjades arbetet med socknarnas kulturarv i Styrnäs, på Svanö, i Dal och i Bjärtrå.

Barn- och ungdomskultur

Via Film i skolan, ett skolbioprojekt för högstadiet, fick eleverna möta regissören och manusförfattaren Andreas Öhman och serieskaparen Mats Jonsson. Kulturenheten arrangerade också två filmfestivaler för barn och unga.

Stipendier

Hårdrockaren Mattias Lilja och föreningen Styrnäs Framtid fick 2016 års hedersstipendium. Högakusten-stipendiet delades ut till Niklas Asker, uppväxt i Nordingrå. Hans måleriska figurativa verk ger en drömlik och mystisk stämning.

Förskola

Trenden har vänt i Kramfors kommun och det föds fler barn. Samtidigt har kommunen via Skolverket fått bidrag till att minska antalet barn i barngrupperna. Därför beslöt nämnden att öppna ytterligare förskoleavdelningar. De nya avdelningarna invigdes i Nordingrå, Bollsta och i kvarteret Uttern.

Behovet väntas öka ytterligare och planering för en ny förskola med flera avdelningar i centrala Kramfors inleds.

Fritidshem

Fritidshemmen fick en egen del i läroplanen med syfte och centralt innehåll. Denna fjärde del http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/fritidshemmet/laroplan-for-fritidshemmet-1.255855 ska tillsammans med läroplanens första och andra del vara utgångspunkt för undervisningen. Förändringen var ett viktigt samtalsämne vid en av fritidsträffarna under hösten och fortsatt fördjupning är angelägen.

En av årets mest uppskattade fortbildningar handlade om rastverksamhet. Hur kan rasten bidra till ökad måluppfyllelse och hur kan man ämnesintegrera i utemiljön och skapa goda lek- och lärsituationer?

Fritidshemmens personal deltog också i fortbildning om pojkars och flickors skolresultat.

Grundskola

Pojkars och flickors olika resultat är viktiga att följa upp. Om det går att hitta sätt att få pojkarna att öka sina prestationer, så förbättras helhetsresultatet.

Genomsnittligt meritvärde − Kramfors (per kön)
Genomsnittligt meritvärde uppdelat på kön 2006−2016

Gymnasieskola

Andel elever (%) med examen från gymnasieskolan inom 3 år

Program Startår 2013 2012 2011
Examensår 2016 2015 2014
Gymnasieskolan totalt 59,2 70,2 75,5
Nationella program totalt 66,5 75,2 78,9
Yrkesprogram 72,4 78,6 70,6
         
Barn- och fritidsprogrammet 85,7 55,0
El- och energiprogrammet 72,7 84,6
Fordons- och transportprogrammet
Hantverksprogrammet 100,0
Industritekniska programmet 100,0
Naturbruksprogrammet 78,6 70,8 52,2
Högskoleförberedande program 63,2 72,6 85,1
         
Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet 58,8 71,4
Naturvetenskapsprogrammet 68,6 83,7 88,9
Samhällsvetenskapsprogrammet 61,9 81,0 100,0
Teknikprogrammet 63,2

Uppföljning av nämndens mål

Nämnden beslutade om 15 egna mål för verksamhetsåret. Det finns all anledning att vara belåten med måluppfyllelsen.

Uppföljning av ekonomiskt resultat

Område
(tkr)		 2016 Brutto-kostnad 2016 Brutto-intäkt 2016 Netto-kostnad 2016 Budget-avvikelse 2015 Netto-kostnad
Förskola, pedagogisk omsorg, familjecentral, öppen asylförskola 100 520 13 673 86 847 – 8 246 82 118
Grundskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola, korttidstillsyn skolungdom över 12 år, sommarjobb, Barks, Chansen, schablonersättning från Migrationsverket 230 989 48 582 182 407 +4 594 198 586
Gymnasieskola, gymnasiesärskola, körkortsutbildning, elevinternat 133 940 48 435 85 505 – 5 078 89 393
Bibliotek, kulturverksamhet, stöd till studieförbund 15 106 616 14 490 – 142 13 586
Kulturskola 7 131 871 6 260 – 612 5 583
Förvaltningsövergripande och nämndverksamhet 6 474 307 6 166 +13 280 8 146
Totalt 494 160 112 484 381 676 +3 796 397 412

Året slutade med ett överskott på nästan 3,8 mkr. De största avvikelserna fanns i skolverksamheterna och på det förvaltningsövergripande området. Både Skolverket och kommunen tillförde medel för asylmottagande. Pengarna kom sent till verksamheten, vilket gjorde det svårt att budgetera. Verksamheterna redovisade underskott, eftersom de tillskjutna medlen lades centralt på förvaltningen.

Schablonersättningarna för asylverksamheten på skolorna gick däremot direkt till skolan.

Förskola, pedagogisk omsorg, familjecentralen och den öppna asylförskolan redovisade ett underskott gentemot budget på 8,2 mkr. Orsaken var främst att den öppna asylförskolan kostade mer än vad som var budgeterat. Avvikelserna för förskola och pedagogisk omsorg var –4,1 mkr respektive –0,4 mkr.

Grundskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola med flera verksamheter redovisade en positiv budgetavvikelse på drygt 4,6 mkr. Det var främst ett resultat av extramedel från Migrationsverket och Skolverket. Medlen tillfördes sent under året och kunde därför inte nyttjas fullt ut.

Gymnasie- och gymnasiesärskoleverksamheten hade ett underskott på 5 mkr. Den främsta orsaken var att Ådalsskolans budgetutrymme för gymnasiet baseras på prislistan för gymnasieutbildningar i riket i stort. Det innebar att skolan redan vid årets början hade en verksamhet som var större än vad budgeten medgav.

Överskottet på den förvaltningsövergripande verksamheten och nämndverksamheten kom sig av att extramedlen för mottagandet av asylsökande och nyanlända elever uppgick till ett större belopp än vad förvaltningen kunde omsätta i verksamhet under året.

Investeringar
Ändamål Budget 2016 (tkr) Resultat 2016 (tkr)
Inventarier 1 898 437

En långsiktig plan behöver tas fram, både för it-investeringar och för att miljön som barn och ungdomar dagligen vistas i inte ska bli utsliten.

Viktiga uppgifter

Nyckeltal

15 okt 2011 15 okt 2012 15 okt 2013 15 okt 2014 15 okt 2015
Förskola
Anställda, andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi 67 75 74 64 68
Barngrupp, antal barn per avdelning, kommunal regi 18 19 19,6 18 18
Fritidshem
Anställda, andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi 79 85 78 75 79
Elevgrupp, antal elever per avdelning, kommunal regi 34,3 32,2 32,4 36 40,8
Personaltäthet, inskrivna elever per anställd, kommunal regi 9,1 11,4 16,4 11,5 11,5
Förskoleklass
Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) 16,7 23,1 21,5 21,8 22,1
Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med pedagogisk högskoleexamen 88,2 92,4 79,4 86,1 84,2
Grundskola
Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogrammen 89 92 91 84,3 81,2
Betyg årskurs 9, andel (%) som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen 24,5 16,5 22,2 23,9 25,7
Andel (%) elever i årskurs 9 som började gymnasieskolan 96,4 98,3 99,4 100 100
Andel (%) elever i årskurs 9 som började gymnasieskolan exklusive introduktionsprogrammet 94,4 93,8 93,4 89,7 95,7
Lärare (heltidstjänst), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen 92 92 91 91 92
Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) totalt 11,2 11,6 11,8 12,6 11,9
Grundsärskola
Elever, andel i grundsärskolan, integrerade i grundskolan 13 7 4 8 9
Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) 3,4 4,2 3,1 3,3 3,0
Gymnasieskola
Lärare i huvudmannens skolor (heltidstjänst), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen 71 73 70 73 79
Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) 8,9 9,2 8,8 8,3 8,9
Antalsuppgifter och procentuella avvikelser
2011 2012 2013 2014 2015 2016
Antal barn i förskola 618 605 597 599 604 624
Barn från annan kommun 6 6 3 2 3 4
Barn hos annan huvudman 24 21 20 16 16 15
Antal barn i pedagogisk omsorg 34 26 16 9 3 0
Barn från annan kommun 0
Barn hos annan huvudman 21 38 39 47 46
Antal elever i fritidshem 524 532 486 514 511 487
Barn från annan kommun 1 5
Barn hos annan huvudman 18 34 82 78 60 63
Antal elever i förskoleklass 159 144 149 152 160 164
Elever från annan kommun 1 1 2
Elever hos annan huvudman 6 7 12 6 13 11
Antal elever i grundskola (1–9) 1 582 1 582 1 522 1 544 1 601 1 697
Elever från annan kommun 5 7 8 9 15 11
Elever hos annan huvudman 40 39 97 100 80 62
Antal elever i gymnasieskola 8751) 6812) 5834) 5834) 6074) 733
Elever från annan kommun 3221) 1032) 1554) 1514) 1574) 1484)
Elever hos annan huvudman 1833) 1923) 1923) 1683) 1923) 1743)
Avvikelse från standardkostnad förskola (%) 34,1 24,3 25,3 13,7 15,6 12,2
Avvikelse från standardkostnad grundskola (%) 12,0 15,9 15,0 4,5 6,9 5,3
Avvikelse från standardkostnad gymnasieskola (%) 1,4 16,3 28,8 16,1 15,6 16,8
1) Uppgiften avser ett snitt av höstens och vårens elevantal i Ådalsskolan, samt höstens elevantal i Nordviksskolan och Räddningsgymnasiet.
2) Uppgiften avser ett snitt av höstens och vårens elevantal i Ådalsskolan och Räddningsgymnasiet, samt vårens elevantal i Nordviksskolan.
3) Uppgiften avser ett snitt av höstens och vårens elever som var skrivna i Kramfors kommun.
4) Uppgiften avser ett snitt av höstens och vårens elevantal i Ådalsskolan och Räddningsgymnasiet.