Förvaltningsberättelse
Sammanfattning
Flyktingsituationen påverkar kommunens verksamheter, ekonomi och framtid i hög utsträckning. Antalet belagda platser på asylboendena var nära 1 400 i februari. Antalet ensamkommande barn som kommunen hade försorg om var nästan 130. Det totala antalet nyanlända barn och ungdomar som deltog i kommunens förskole-, grundskole- och gymnasieverksamhet var 592 i slutet av februari 2016.
Nu stänger Migrationsverket boendeplatser i hela Sverige, så att de på bara något år minskar med två tredjedelar. Förloppet kan liknas vid en jättelik vågrörelse, där vågens topp inträffade i början av 2016. Då strömmade intäkter till kommunen i en aldrig tidigare sedd omfattning. Trots att kommunen för första gången ökade antalet anställda åren 2014–2016 hann verksamheterna inte göra av med de växande intäkterna. När vågen nu rör sig ner från toppnivåerna mot ett normalläge minskar intäkterna kraftigt. Denna fas är inte lika rolig att hantera. Antalet anställda måste minskas för att kommunen ska kunna parera bortfallet av pengar och det räcker inte att minska i den verksamhet som är direkt berörd. Intäkterna har även räckt till resursförstärkningar på annat håll. De stora nämnderna barn-, kultur- och utbildningsnämnden, BKU, och bistånds-, arbetsmarknads- och sociala servicenämnden, BAS, har ännu i mitten av februari 2017 obalanser i budgeten på sammanlagt nära 60 miljoner kronor.
Det är en pedagogisk utmaning att förklara hur det ekonomiska utfallet 2016 kunde bli så bra, när 2017 ser så svårt ut. Från 2014 till 2016 ökade intäkterna genom bidrag till BAS-nämnden med 90 mkr. För BKU-nämnden blev ökningen nära 50 mkr. Dessutom gav staten ett engångsbidrag på 54 mkr i december 2015 som skulle täcka kostnader 2015 och 2016. Dessa engångspengar fördelades ut i budgetramar. Verksamheten befann sig i ett uppbyggnadsskede och nystartad verksamhet hann inte få full årseffekt 2016. Organisationen byggdes alltså ut efter de förutsättningar som gavs av nivån på flyktingmottagandet i början av 2016.
Nu är situationen den omvända. Intäkterna är lägre än kostnaderna och minskar snabbt, mycket snabbare än vad kommunen hinner dra ner. För att kunna parera det har kommunen valt att låta 35 mkr av de 54 mkr i engångsbidrag ligga kvar som en skuld 2016 och intäktsredovisa det 2017. Trots att det avviker från vad Rådet för kommunal redovisning kom fram till i sin tolkning av hur pengarna borde redovisas, menar Kramfors att kommunens sätt att redovisa ger en bättre matchning mellan intäkter och kostnader.
De kommunövergripande målen mäts genom att man följer upp om årsmålen för indikatorerna nåddes. De flesta indikatorer är tagna från offentlig statistik. De är möjliga att följa över flera år och kan jämföras med andra kommuners resultat.
För att uppnå god ekonomisk hushållning är kravet att minst hälften av indikatorerna ska ha nåtts. Målnivåerna nåddes i 9 av 14 indikatorer. Kommunen uppfyllde därmed kravet för god ekonomisk hushållning. Resultaten förbättrades eller var oförändrat för 9 indikatorer och försämrades för 4. En indikator var inte jämförbar med tidigare år.
Det innebär däremot inte att kommunen har en god ekonomi. Den ekonomiska styrkan i kommunen är svag. Stor skuldsättning, låg soliditet, hög total skattesats och en fortgående befolkningsminskning påverkar negativt. Trots det klarade Kramfors balanskravet under perioden 2002–2016. Dessutom uppnåddes alltså mer än hälften av de kommunövergripande målen. Utfallen låg i några områden i absolut Sverigetopp. Trots svåra ekonomiska förutsättningar presterade alltså Kramfors kommun som organisation ett bra resultat för medborgarna.
Det är viktigt att poängtera att kommunen medvetet arbetar med att förbättra de ekonomiska förutsättningarna. De senaste åren har ekonomin stärkts. Soliditeten i koncernen har blivit bättre. Genom att hålla skatten oförändrad under lång tid har kommunen förbättrat sin placering när det gäller skatteuttag. Kommunen arbetar sedan många år med ett tak för hur stora de totala skulderna per invånare tillåts bli.
Det ekonomiska resultatet blev +13,2 miljoner kronor. År 2016 lyftes av riktade bidrag på asylområdet. Det gjorde det möjligt att avsätta 25 mkr till pensionsstiftelsen. Intäkterna i asylområdet minskar nu i snabb takt.
I sin ekonomirapport från slutet av 2016 skriver SKL att kommunsektorn står inför stora ekonomiska utmaningar. Kostnadsökningarna tilltar på grund av demografin, samtidigt som intäkterna ökar långsammare. Alla kalkyler pekar på svåra finansieringsproblem. Den demografiska dramatiken har dessutom tidigarelagts genom den starkt ökande befolkningen. Redan före 2020 pressas kommunsektorn av kostnader som ökar snabbare än intäkterna. Efter 2020 blir det värre.
Trots den osäkerhet som råder runt president Trumps politik, tror de flesta prognosmakare på en stabil utveckling för världsekonomin de närmaste åren – ungefär i nivå med 2016. Den gängse bilden av den ekonomiska utvecklingen i Sverige är att vi går mot en måttlig inbromsning.
Omvärldsanalys
Kramfors lokala förutsättningar
Strukturförändringar i näringslivet har i flera decennier påverkat Kramfors. Investeringar och produktionsökning leder inte längre självklart till fler arbetstillfällen. Befolkningsminskningen har varit nära en procent per år sedd över en längre tid. De senaste åren har minskningen avtagit. År 2016 var det till och med plus i befolkningstalen för första gången. Det är frestande att dra slutsatsen att det är en varaktig vändning. Utfallet 2016 skulle ha varit negativt utan tillskottet från nettoinvandringen. Eftersom handläggningstiderna för asylärenden ökade som en följd av det stora sökandetrycket, påverkas kommunens befolkningsstatistik fortfarande av det. När alla ansökningar har hanterats kommer den enda varaktiga effekten på befolkningsutvecklingen från asyl från de asylboenden som Migrationsverket eventuellt lämnar kvar i kommunen. Helt utan tillskott från invandring blir befolkningsutvecklingen troligen måttligt negativ igen.
En närmare studie av befolkningstalen utvecklar bilden. Nettoflyttningen mot utlandet var +555 personer 2016 (+332 år 2015). Det var Migrationsverkets upphandlade asylboenden som gav avtryck. Nettoflyttningen inom Sverige var –128 (–275).
Framför allt är det ungdomar och människor i arbetsför ålder som flyttar, vilket leder till skevheter i befolkningsstrukturen. Av diagrammet nedan framgår att Kramfors har ett stort underskott på personer i åldrarna 20–40 år jämfört med riket och ett kraftigt överskott i de äldre åldersgrupperna.
De senaste åren kan ett glädjande trendbrott skönjas för åldersgruppen 20–40 år. Gruppens andel av befolkningen har sakta ökat. I absoluta tal ökade antalet 20–40-åringar från 3 307 personer 2010 till 3 640 år 2016. Det är framförallt gruppen 25–29-åringar som ökat kraftigt. Det borde påverka födelsetalen de kommande åren.
Den gamla industri- och brukskulturen har medfört att en relativt låg andel av befolkningen har fortsatt till högre utbildning. Eftergymnasiala studier är klart mindre vanligt än riksgenomsnittet. Det är inget bra utgångsläge, eftersom många yrken kräver längre teoretisk utbildning.
Dagens arbetsmarknad i Kramfors har sina rötter i den strukturella omvandlingen av skogsindustrin, som inleddes bland annat när SCA bildades i spåren efter Krügerkraschen på 1930-talet. Trots nedläggningar och strukturförändringar har den industriella produktionsvolymen ökat, medan arbetstillfällena i de traditionella basnäringarna drastiskt minskat. Till viss del har det kompenserats av dels en framväxande småindustri och nya företag i andra branscher än skog, trä och papper, dels av den offentliga sektorns tillväxt under några decennier från 1900-talets mitt.
Ansträngningarna under flera decennier att bredda näringslivet och stimulera tjänstesektorn har i många stycken varit framgångsrika. Kramfors är en företagstät kommun. Det är bra inför framtiden att stora strukturella grepp redan är tagna.
För att ytterligare förbättra möjligheterna till arbete och studier har kommunen i flera år arbetat för att ta tillvara möjligheterna som Ådals- och Botniabanan kan ge. Kramfors ligger mitt i ett möjligt funktionellt arbetsmarknadsområde mellan Sundsvall och Örnsköldsvik. Speciellt norrut har tidsavstånden förkortats avsevärt. Det gäller även mot Umeå, som med tåg kan nås på 1,5 timmar. Möjligheten till distansstudier vid Umeå universitet öppnas som ett komplement till Mittuniversitetet söderut.
Kramfors, liksom länet och regionen, påverkas självklart av globala trender och utvecklingslinjer. Företagen och arbetsplatserna är på gott och ont integrerade delar av globaliseringen. Näringslivet och regionens invånare berörs i ökande grad av beslut och förutsättningar som inte går att påverka lokalt eller regionalt.
En global trend är att företagens och människornas rörlighet ökar; företag är inte längre bundna till en viss plats och människor inte knutna till en viss arbetsgivare. Avgörande för ett företags lokalisering är inte längre lokala råvarutillgångar och arbetskraftsutbud. Ungdomar bor inte kvar lika länge i sina födelseorter och äldre är mer flexibla i sina val av bostadsort.
Det är både en utmaning och en möjlighet för kommunen. Aktiv näringslivspolitik handlar numera inte bara om att erbjuda lokaler och etableringsmark. Att skapa en plats där människor trivs och vill leva är minst lika viktigt.
Höga kusten har inte samma industrihistoriska bakgrund som kommunen i övrigt. Områdets kännetecken är lugnare befolkningsutveckling och ett näringsliv präglat av entreprenörskap och småskalighet, ofta i helt andra branscher än Älvdalens skogsindustri. En starkt framväxande turism- och besöksnäring har stor betydelse, liksom områdets attraktionskraft för fritidsboende och rekreation.
För att stödja turismnäringen inleddes nyligen ett nära samarbete med grannkommunerna för att lyfta Höga kusten som besöksmål. Kommunernas roll är att ge förutsättningar för bra infrastruktur. En växande skara entreprenörer i samarbete över hela regionen är en bra grund att bygga vidare på.
I regionalekonomisk forskning (Umeå universitet) brukar tre faktorer tillmätas stort värde för en positiv utveckling: arbetsmarknad, kommunikationer och boende. De första två faktorerna har behandlats ovan. När det gäller den tredje, boende, pågår ett arbete i bostadsbolaget som har som mål att bygga ett nytt hyreshus med attraktivt läge. Mycket glädjande är också att ett privat fastighetsbolag köpt tomtmark centralt och planerar att bygga hyresbostäder.
Specifikt för kommunen är den glesa bebyggelsen med många mindre samhällen och en relativt liten centralort. Det kan vara en styrka, eftersom många människor föredrar ett lantligt boende. Samtidigt är det självklart en ekonomisk ansträngning för kommunen att upprätthålla en fungerande infrastruktur på ett stort antal mindre orter.
Bostäderna i Kramfors stad är i stort sett byggda under några decennier från mitten av 1900-talet. Det gäller både villor och flerbostadshus. En betydande del av flerbostadshusen ägs och förvaltas av allmännyttan. Antalet bostadsrätter är förhållandevis litet.
I början av 2000-talet var det nödvändigt att anpassa det offentliga bostadsbeståndet till folkmängden. Det senaste året har flyktingsituationen påverkat efterfrågan på bostadsmarknaden. Det råder nu brist på hyreslägenheter och kötiden är över ett halvår. Efterfrågan på egna hem ökar med stigande priser som följd. Kommunens möjligheter att erbjuda tryggt och prisvärt boende är en konkurrensfördel. Det gäller speciellt mot bakgrund av regionförstoringen som redan börjar bli en följd av Ådals- och Botniabanan.
