Gymnasieskola och vuxenutbildning
Årets händelser
I mars kom Skolinspektionens beslut efter tillsynen på gymnasiet och gymnasiesärskolan. Gymnasieskolan fick omfattande kritik med viteshot, eftersom liknande kritik riktats mot skolan tidigare. Kritiken gällde bland annat styrning och utveckling, trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling. Åtgärderna som påbörjades 2015 intensifierades. Uppföljningsbeslutet från inspektionen under hösten bedömde att insatserna var tillräckliga för att utgöra grund för det nödvändiga förändringsarbetet. Viteshotet undanröjdes.
Måluppfyllelsen i gymnasiet var god, framförallt flickornas. Däremot var betygsgenomsnittet sämre än rikets för både pojkar och flickor och trenden är nedåtgående. För att möta trenden tillsattes en förstelärare som ska arbeta med samverkan mellan ämnesområdena.
Andelen elever som valde att läsa in högskolebehörighet var så låg att den inte redovisas i Skolverkets statistik. Antalet förstelärare och specialpedagoger på gymnasieskolan utökades. Specialpedagogerna arbetar mer aktivt med undervisande lärare för att nå merparten av eleverna.
För att öka undervisningskvaliteten fortsatte lärarnas kompetensutveckling i formativt förhållningssätt.
Digitaliseringen av utbildningen fortsätter. Ett nytt trådlöst nätverk underlättar satsningen på en dator till varje elev.
Skolans maskin- och fordonspark började förnyas, dels på grund av ökade underhålls- och driftkostnader, dels för att ge eleverna ändamålsenlig utbildning.
Värdegrundsarbetet fortsatte. Elevrepresentanter deltog i en kartläggning av kränkningar och diskriminering på skolan. Med kartläggningen som grund utformar lärarlagen sina handlingsplaner.
Sex av skolans obehöriga yrkeslärare inledde sin lärarutbildning i samarbete med Linnéuniversitetet.
Gymnasiesärskolan fortsätter att utvecklas positivt. Programmet för fordonsvård och godshantering ökade.
Vård- och omsorgsprogrammet i yrkesutbildningen för vuxna bedrivs i egen regi 2017. Även yrkesförarutbildning bedrivs i egen regi, med god måluppfyllelse. Utbildningen som är ganska ny på skolan hade omfattande inkörningsproblem. Nu är den i fas och erbjuder god kvalitet för rätt resurs.
SFI upphörde som egen skolform och ingår numera i vuxenutbildningen. Antalet elever ökade kraftigt. Generellt var elevernas utbildningsnivå lägre än tidigare, vilket innebär längre utbildningstider. I och med flytten från Västergatan till gymnasieskolan är all verksamhet samlad. Språkintroduktionsprogrammet startade under vårterminen med 5 elever och hade vid årsskiftet över 20 elever.
Programmet är ett av fem introduktionsprogram och är avsett för dem med störst behov av att lära sig svenska samtidigt som de läser in gymnasiebehörigheten. Tack vare språkintroduktionen ökade elevantalet något.
Ekonomi
Den övergripande gymnasieverksamheten redovisade ett överskott på 1 mkr. Antalet elever var 24 färre än budgeterat och ersättningen från Migrationsverket på 1,2 mkr bidrog till överskottet. Eleverna valde kommunala skolor framför friskolor och de valde program som är mindre kostsamma. Programpriserna ökade dock mer än vad som förväntades i budgeten.
På Nils Holgerssongymnasiet mer än halverades antalet elever från Skurup på de nationella programmen.
Vuxenutbildningens överskott uppgick till 0,3 mkr, trots att den försenade SFI-flytten innebar betydligt högre hyreskostnader.
Delar av yrkesförarutbildningen hade både inkörningsproblem och en orealistisk planering, vilket fördyrade verksamheten. Eleverna måluppfyllelse garanterades, men med kraftigt överskriden budget.
Nils Holgerssongymnasiet följde budgeten.
Framtid
Skånes gymnasieskolor höjer troligen sina programpriser till följd av löneavtal, omställningskostnader, elevantal och andra rörliga kostnader. Många elever i årskurs 9 blev inte godkända under höstterminen och ännu fler finns i det kommunala aktivitetsansvaret. Det gör att antalet elever i individuella introduktionsprogram och andra program förmodligen ökar, och därmed också kostnaderna för den övergripande gymnasieverksamheten. Språkintroduktionsprogrammet växer också.
Utmaningen för Nils Holgerssons utbildningscentrum är det vikande elevantalet som påverkar ekonomin negativt. För att skolan ska vara attraktiv måste den erbjuda god utbildning med nuvarande resurser.
Även för vuxenutbildningen är elevantalet en utmaning. Allt fler efterfrågar utbildning på distans. Antalet elever som läser platsförlagt i egen regi minskar med små undervisningsgrupper som följd. Det gör att vuxenutbildningen i Skurup förändras till ett lärcentrum, där eleverna erbjuds studiehandledning och specialpedagogisk kompetens.
Driftredovisning
Netto i tkr | Bokslut 2015 |
Bokslut 2016 |
Budget 2016 |
Avvikelse 2016 |
---|---|---|---|---|
814 Vuxenutbildning | 10 976 | 8 217 | 8 527 | 310 |
850 Nils Holgerssongymnasiet | – 16 | 16 | 0 | – 16 |
860 Gymnasiekansli | 68 210 | 69 031 | 70 010 | 979 |
Summa gymnasieskola och vuxenutbildning | 79 170 | 77 264 | 78 537 | 1 273 |
Nyckeltal
Bokslut 2015 |
Bokslut 2016 |
Budget 2016 |
|
---|---|---|---|
Antal elever (16–18 år) i gymnasieskola, totalt | 545 | 537 | 561 |
varav | |||
nationellt program | 502 | 501 | - |
preparandutbildning | 37 | 28 | - |
gymnasiesärskola | 6 | 8 | - |
uppföljningsverksamhet | - | - | - |
Gymnasieskola, nettokostnad per elev | 122 581 | 117 000 | – |
Gymnasiesärskola, nettokostnad per elev | 338 477 | 294 000 | – |
Antal elever på Nils Holgerssongymnasiet | 203 | 202 | 200 |
varav | |||
från Skurups kommun | 51 | 55 | 52 |
från annan kommun | 152 | 147 | 148 |
Antal deltagare grundläggande vuxenutbildning | 13 | 19 | 11 |
Antal deltagare i gymnasial vuxenutbildning | 151 | 160 | 140 |
Antal deltagare i svenska för invandrare | 64 | 121 | 70 |
Antal deltagare i särvux | – | – | 1 |