Vård och omsorg

Årets händelser

Hemtjänstens hus håller på att utformas, anpassat efter morgondagens behov av en samlad organisation som kan ge samordningsvinster och där resurserna kan utnyttjas effektivare.

Det nya utvecklingsavtalet mellan Skånes kommuner och Region Skåne trädde i kraft vid halvårsskiftet. Det innebär ett ökat åtagande för kommunen när det gäller de mest sjuka. Ett hemteam inrättades som ska underlätta för utskrivningsklara patienter att flytta tillbaka hem. Teamet ger mycket omsorg de första 14 dagarna och består av två undersköterskor som vid behov tar in kompetens som sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast eller biståndshandläggare. Hem­teamet finansieras till största delen med statsbidrag.

Efterfrågan på lägenheter för demenssjuka ökade, liksom behovet av särskilt boende och korttidsplatser. Det här ställer stora krav på att organisationen ska vara flexibel. Tre lägenheter anpassades till tvåbäddsrum för korttidsvistelse. Dagverksamheten Gläntan flyttade till mer ändamålsenliga lokaler inom Bruksgården. Verksamheten riktar sig till personer med kognitiv svikt.

Kristallen är en viktig social samlingspunkt. Verksamheten riktar sig till seniorer i ordinärt, trygghets- eller särskilt boende. Verksamheten går att följa via Instagram, där nya bilder publiceras varje vecka. Lokalerna är dock för små och en arkitekt ska undersöka möjligheten att bygga till.

Olika arbetstidsmodeller och det digitala personal­planeringsprogrammet Time Care infördes. Programmet ska vidareutvecklas i verksamheterna.

Bemanningsenheten tog över vikarieanskaffningen för både hemtjänst och särskilt boende för att rekryteringen ska kvalitetssäkras. Det är viktigt att vikarierna har adekvat utbildning och kompetens.

Förvaltningen inledde ett samarbete med en privat fastighetsägare om ett trygghetsboende.

Projektet MoTFall utvecklar fallförebyggande lösningar genom att kartlägga när fallrisken är som störst och ge individanpassat stöd för att brukaren ska kunna leva ett aktivt liv. Projektet undersöker också nya finansiella modeller som ska göra det möjligt att sätta in resurser förebyggande.

Stimulansmedel för att öka bemanningen i äldre­omsorgen användes bland annat till lokal­vårdare i samtliga särskilda boenden. Instegsarbetarna berikar och vidgar innehållet i de boendes vardag samtidigt som vårdpersonalen kan ägna mer tid åt de boendes individuella behov och önskemål.

En internutbildning om vård i livets slut inleddes. Utbildningen ska stärka omvårdnads­personalen i deras yrkesutövning. Alla medarbetare fick en uppskattad möjlighet att lyssna på framgångscoachen Annika R Malmberg som bland annat talade om hur man arbetar i team som presterar maximalt.

Individ- och omsorgsberedningen tog fram ett stöddokument som ska vägleda medarbetare till att uppnå Vision 2030. Dokumentet är utgångs­punkten när man tar fram gemensamma lönekriterier. Samtliga medarbetare deltog i det arbetet. Dokumentet utgör också bas för den strategiska planen.

Ett digitalt avvikelsesystem infördes. Larmen på kommunens särskilda boenden uppdaterades och nya telefoner köptes in till hemtjänst och hemsjukvård. Utbytet av gamla trygghetslarm till digitala fortsatte. Av totalt 382 trygghetslarm är nu 257 digitala.

Kommunens särskilda boenden köpte in 42 sängar. De gamla togs omhand av Human Bridge, en organisation som samlar in, reparerar och skickar sjukvårdsmaterial och hjälpmedel till länder i Afrika, Östeuropa och Mellanöstern. För att sprida inventariekostnaderna över åren, upprättades en utbytesplan.

Ekonomi

Vård och omsorg redovisade ett överskott på 0,4 mkr. Särskilt boende genererade ett överskott på 0,5 mkr. Verksamheten för bemötande, rehabili­tering och omvårdnad (BRO) hade ett överskott på 0,8 mkr på grund av minskat behov av bostadsanpassning och icke tillsatta vikarier. Hemtjänsten hade ett sammantaget underskott på 0,9 mkr, vilket bland annat berodde på höga kostnader för sjukskrivning. Köp av extern boendeplats och personalförstärkningar i särskilt boende rymdes inom ramen. En bidragande orsak till det goda resultatet var stimulansmedlen på 2,9 mkr från Socialstyrelsen för ökad bemanning.

Framtid

Trygghetsboende är en uppskattad boendeform för äldre personer som har behov av personal vissa tider. Efterfrågan är stor och fler trygghetsbostäder behövs för att inte kommunen ska bli tvungen att öka antalet lägenheter i särskilt boende. Behovet av trygghetsbostäder är svårt att bedöma, men det är kö till trygghetslägenheter i kommunen.

Betalningsansvarslagens nya skrivning innebär färre fristdagar (från 5 till 3) när ansvaret för en utskrivningsklar patient övergår från regionen till kommunen. Förändringen förväntas träda i kraft 2018. Samordnad vårdplanering via videolänk kan vara en framtida möjlighet att effektivisera arbetstiden. Hemteamet spelar en viktig roll när det gäller smidiga hemgångar.

Bristen på sjuksköterskor var kännbar och det blir svårare och svårare att hitta lämpliga personer till lediga tjänster. Även undersköterskor för kortare eller längre anställning är det allt svårare att rekrytera. En personalförsörjningsplan ska tas fram 2017.

Enligt befolkningsprognosen för 2015–2024 (framtagen av Statisticon för Skurups kommun) ökar antalet 80 år och äldre från 741 till 944 personer. Det är en ökning med 27 procent, som man behöver ta hänsyn till i det strategiska arbetet. Målgruppen behöver ofta insatser från kommunens äldreomsorg. Konsekvenser av en åldrande befolkning för särskilt boende och hemtjänst beror på vilken inriktning kommunen har kring boende i det egna hemmet eller särskilt boende. Personalförstärkningar blir dock nödvändiga för att kommunen ska kunna möta behoven hos den åldrande befolkningen. Lagförändringar påverkar också och tendensen är att kommunernas ansvar ökar.