År 2012 redovisades ett negativt balanskravs­resultat på 7,3 mkr, av vilket 3,4 mkr återställdes 2013 och resterande 3,9 mkr 2015. År 2014 redovisades 0 i balanskravsresultat, efter att 8,2 mkr disponerats från resultatutjämningsreserven. År 2015 redo­visades 7,2 mkr i balanskravsresultat efter avsättning till resultatutjämningsreserven med 6,6 mkr.

Återställning av balanskravsunderskott, mkr

Balanskravsresultatet 2015 uppgick till 7,2 mkr och därmed kunde de 3,9 mkr som återstod av 2012 års underskott återställas. För 2016 finns inga underskott som ska återställas.

Den tredje delen i lagen kring kommunens ekonomi är möjligheten att ha en resultatutjämningsreserv, så att man kan reservera en del av överskottet i goda tider, för att kunna täcka upp om och när skatteintäkterna minskar i en lågkonjunktur. Med lagen som grund har kommunen antagit riktlinjer för resultatutjämningsreserven, vilka bland annat begränsar reserven till högst 10 procent av skatter och generella statsbidrag.

Resultatutjämningsreserv (RUR), mkr

Avsättning till RUR kan göras med den del av resultatet som överstiger 1 procent av skatter och generella statsbidrag. Det innebär att 2,3 mkr kunde avsättas till RUR 2015, som efter avsättningen uppgick till 17,4 mkr. För 2016 krävs att resul­tatet ska överstiga 7,4 mkr, om det ska bli aktuellt med en avsättning. Den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av skatter och generella statsbidrag, 6,6 mkr, avsätts till RUR 2016.

Efter 2016 års avsättning uppgår RUR till 3,3 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning.

I analysen av ekonomin används fyra perspektiv för att man ska få en så heltäckande analys som möjligt: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen.

Resultat och kapacitet

År 2016 var resultatet +14,2 mkr, inklusive det tillfälliga statsbidraget för flyktingsituationen (2,5 mkr) och en jämförelsestörande kostnad (14,2 mkr) i form av engångshyra till Skurup Kommunala.

Årets resultat och jämförelsestörande poster, mkr

Resultatet 2016 var något bättre än 2015, då resultatet exklusive återbetalningen från AFA ­Försäkring AB var 5,2 mkr. Jämfört med 2014 (–7,0 mkr) var resultatet 2016 en väsentlig förbättring. Den jämförelsestörande posten på 14,2 mkr beror på att Skurup Kommunala inte kunde styrka en immateriell post och fick göra en nedskrivning. Det innebar att kommunen debiterades samma belopp som hyra i enlighet med hyresavtalet. Effekten av åtgärden blir att kommunens hyra sänks med 2,8 mkr 2017.

Relateras resultatet till skatteintäkter, kommunal­ekonomisk utjämning och statsbidrag redovisade kommunen ett resultat på 1,9 procent. Åren 2014 och 2015 var resultatet –1 respektive 1,4 procent. Årets resultat, exklusive den jämförelsestörande posten, i relation till skatteintäkter och generella statsbidrag var 3,9 procent, en ovanligt hög resultat­nivå för Skurup. Kommunens resultat­utveckling 2013–2015 var relativt svag och resultatet 2015 var svagare än snittet i Skåne.

Taxeringsutfallet för inkomståret 2015 innebar att skatteunderlaget i riket ökade med 5,04 procent, medan Skurups ökning var 5,6 procent.

Medelskattekraften ökade snabbare i Skurup än i riket 2014 för att därefter tappa i ökningstakt. Inkomståret 2015 uppgick medelskattekraften till 172 610 kr per invånare och var därmed 88,9 procent av rikets. Medelskattekraften i Skåne var lägre än rikets, och Skurup hade 96,3 procent av Skånes medelskattekraft.

Inkomstutjämningen ökade med 5,3 mkr (3,3 procent), vilket var lägre än för skatteintäkterna som ökade med 4,3 procent. När Skurups skatteintäkter ökar snabbare än rikets minskar utjämningsbidraget. Avgiften för LSS-utjämningen ökade med 2,7 mkr till 27,5 mkr.

Ett av Skurups finansiella mål för god ekono­misk hushållning är att resultatet (exklusive realisations­vinster) ska uppgå till minst 1 procent av skatte­intäkter och generella statsbidrag. Resultat­nivån 2016 innebar att målet nåddes och gör att kommunen kan finansiera större delen av den normala investerings­volymen en längre period med egna medel. Det skapar ett kort- och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme med bibehållen likviditet och soliditet.

Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter ökade med 67 mkr i förhållande till 2015. Det berodde på att statsbidraget för flyktingmottagandet ökade med 65 mkr. Även statsbidragen i förskola och skola ökade.

Intäkterna för taxor och avgift ökade med 2,3 mkr, framförallt bygglovsintäkterna. Intäkterna för övrig försäljning minskade med 4,4 mkr beroende på att intäkterna från andra kommuner minskade, framför­allt för grundskolan och gymnasieskolan.

Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader ökade med 90,6 mkr. Entreprenader och köp av verksamheter svarade för över hälften, 54,8 mkr. Kostnadsökningen berodde på flyktingverksamheten och kostnaden för placering av ensamkommande flyktingbarn.

Personalkostnaderna ökade med 18,8 mkr. Helårs­effekten för 2015 års löneökningar plus 2016 års löneökningar innebar en kostnadsökning på knappt 11 mkr. Pensionskostnaderna minskade med 5,5 mkr. Lägre kostnader för politikernas pensioner förklarar det mesta av minskningen.

För lokaler och arrende ökade kostnaderna med 15 mkr. Engångshyran från Skurup Kommunala svarade för merparten.

Avskrivningar

Avskrivningarna minskade mellan 2014 och 2015, men ökade åter 2016, även om de inte nådde 2014 års nivå. De minskade avskrivningskostnaderna för den skattefinansierade verksamheten berodde bland annat på att investeringsnivån 2014 var lägre än avskrivningarna och att en fastighet såldes till Skurupshem. Avskrivningarna väntas öka framöver.

Investeringar genomfördes inte i den omfattning som planerats. Det gjorde utfallet 3,8 mkr lägre än budget. Investeringarna för den skattefinansierade verksamheten uppgick till 20,7–29,7 mkr per år under perioden 2013–2015. År 2016 var invest­eringsvolymen 48,1 mkr, en markant ökning.

För den affärsdrivande verksamheten minskade investeringsnivån från 13,6 mkr 2014 till 6,1 mkr 2016.

Finansnetto

Finansnettot 2015 var positivt, 0,4 mkr, men försämrat jämfört med 2014. År 2016 stärktes det till 2,3 mkr. Det var en överskottsutdelning från Kommuninvest på 1,2 mkr som stod för merparten av förbättringen.

Borgensintäkter med 1,8 mkr utgjorde den största intäkten. De kom från kommunens bolag, när de lånade av kreditinstitut med kommunal borgen.

Även de finansiella kostnaderna minskade (–0,5 mkr) jämfört med 2015. Det låga ränteläget gjorde räntekostnaderna 0,4 mkr lägre.

Nettokostnadsandel

Nettokostnadsandel innebär att kostnaderna och intäkterna i kommunen ställs i relation till skatteintäkterna, inklusive kommunalekonomisk utjämning. Andelen anges i procent. Negativa tecken innebär att kommunens intäkter var större än kostnaderna.

Nettokostnadsandel

En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det finns marginaler för att finansiera investeringar, värdesäkra anläggningstillgångar och beakta pensions­åtaganden. Det ställer krav på balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett mått på det är nettokostnadsandelen, som innebär att samtliga löpande kostnader, inklusive finansnettot, relateras till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning.

Redovisas en nettokostnadsandel under 100 procent har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. I tabellen motsvarar 1 procent att nettokostnadsandelen inte överstiger 99 procent och då uppnås målet för resultatnivån.

Nettokostnadsandelen efter finansnetto tog ­98,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag i anspråk 2015. Det var en minskning med 2,6 procentenheter. Avskrivningarna tog 4,1 procent, även det en minskning, här på 0,6 procentenheter.

År 2016 minskade nettokostnadsandelen till 96,1 procent, en minskning med 2,5 procent­enheter. Avskrivningarnas andel av nettokostnaderna minskade 2015 och ökade 2016, från 4,1 procent till 4,2 procent. Investeringsnivån som plane­ras för 2017 gör att avskrivningarnas andel ökar framöver. Finansnettot stärktes, vilket bidrog till att minska nettokostnadsandelen efter finansnettot.

Den jämförelsestörande posten uppgick till 1,9 procent och avsåg en engångshyra till Skurup Kommunala med 14,2 mkr.

Den stora skillnaden mellan 2014 och 2015 fanns i verksamhetens kostnader och intäkter. År 2014 fick kommunen en återbetalning från AFA Försäkring AB på 5 mkr. I övrigt var det effekterna av kompletteringsbudgeten som förklarade den lägre nivån 2015. Kostnaderna har därefter i princip legat på 2015 års nivå. Lägre pensions­kostnader med 5,5 mkr var en förklaring till den låga kostnadsutvecklingen.

Den totala nettokostnadsandelen var ett av tre år högre än det ekonomiska målet.

Årets investeringar

Kommunen investerade 33,6 mkr 2015, vilket var i nivå med 2014. År 2016 ökade investeringarna med 20,6 mkr till totalt 54,2 mkr. Det var den skattefinansierade verksamheten som svarade för merparten av ökningen med 18,4 mkr. Mark köptes i Västra Saritslöv för 15 mkr och en ny konstgräsplan anlades i Skurup. Investeringar gjordes även i digitala trygghetslarm, it i skolan, ombyggnad av gågatan med mera. Projektet Avlopp Abbekås–Mossby påbörjades och beräknas vara färdigt 2017.

Utfallet 2015 innebar att knappt 67 procent av de budgeterade investeringarna gjordes. Nivån 2016 var i princip oförändrad med 69 procent. Därför redovisades ett överskott med 24,8 mkr. Överskottet var i nivå med de medel som överfördes från 2015 (25,5 mkr). Av överskottet hörde 15,6 mkr till den affärsdrivande verksamheten. Den största enskilda avvikelsen gällde utbyggnaden av avlopp Abbekås–Mossbystrand med +11,7 mkr.

Den skattefinansierade verksamheten hade 48,1 mkr i investeringsutgifter, en avvikelse med +9,2 mkr. Överskott redovisades för i princip alla investeringsprojekt. De större avvikelserna gällde förråd, maskiner och fordon samt för fordon till räddningstjänsten. För förrådet redovisades ut­gifter med 1,6 mkr och en budget efter över­föring (2,2 mkr) som uppgick till 5,3 mkr. Eftersom överföring beviljats år efter år, bör man överväga om överföring av ej ianspråktagna medel ska beviljas framöver.

I den affärsdrivande verksamheten investerades det för 6,1 mkr, vilket är 16 mkr lägre än budgeterat. Avlopp Abbekås–Mossby stod för 11,7 mkr av avvikelsen.

Över 100 procent i självfinansieringsgrad innebär att alla investeringar har kunnat finansieras med årets resultat och avskrivningar. Investeringarna 2015 egenfinansierades helt, eftersom årets resultat plus avskrivningar, 39,4 mkr, var högre än nettoinvesteringarna.

Årets resultat plus avskrivningar var 44,9 mkr, medan investeringarna låg på 54,2 mkr. Inga investe­ringar lånefinansierades, utan mellan­skillnaden utgjordes av minskade likvida medel. Den höga investeringsnivån innebär att 83 procent av investeringarna finansierades med egna medel.

Investeringsvolymen i kommunerna har ökat de senaste åren. En förklaring är att stora investeringar i infrastruktur och lokaler som gjordes under 1960- och 1970-talen nu måste refinansieras. Dessutom ställer en ökande befolkning krav på nya investeringar i bland annat förskolor och skolor.

Risk – kontroll

Likviditet ur ett riskperspektiv

Kassalikviditet är ett mått på den kortsiktiga betalningsberedskapen. En oförändrad eller ökad kassalikviditet i kombination med oförändrad eller förbättrad soliditet är tecken på att det totala finansiella handlingsutrymmet stärkts.

Kassalikviditeten minskade i förhållande till 2015. Behållningen på kassa och bank minskade från 63,3 till 18 mkr. Det berodde dels på den höga investeringsvolymen, dels på att de kortfristiga fodringarna ökade, bland annat för att fordringarna på skattekontot ökade Det är en medveten strategi att placera överskottslikviditet på skattekontot, eftersom räntan är högre än på koncernkontot. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ökade med 18,5 mkr. Fordran på Migrationsverket svarade för ­merparten av ökningen. Det föreligger en viss osäkerhet beträffande fordran på Migrations­verket, eftersom återsökningen för det fjärde kvartalet ännu inte är gjord och delar av den och tidigare ansökningar kan komma att avslås. Därför bokades endast 31 mkr av de bedömda 48 mkr som fordran. Resterande del av fordran är i enlighet med försiktighets­principen klassificerad som osäker.

Övriga kortfristiga fordringar ökade med knappt 30 mkr, varav 14,2 mkr berodde på engångshyran till Skurup Kommunala.

Soliditet

Soliditeten är ett sätt att mäta kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med ackumulerade årliga över- och underskott. Kommunens årliga resultat summeras i det egna kapitalet, som ställs i förhållande till tillgångarna för att man ska få fram soliditeten. Ju högre soliditet, desto mindre del av tillgångarna är lånefinansierade och desto starkare långsiktigt handlingsutrymme har kommunen. Ett kriterium för god ekonomisk hushållning är att soliditeten över en längre period inte försvagas, utan bibehålls eller utvecklas i positiv riktning. En förbättrad soliditet innebär att kommunen minskar sin skuldsättningsgrad och ökar sitt finansiella handlingsutrymme för framtiden.

Soliditeten inklusive pensionsåtagandet har stärkts under perioden, vilket bland annat beror på att pensionsskulden nu minskar. År 2015 var genomsnittet för soliditeten inklusive pensions­åtagande 10 procent i kommunerna. Skurup har en del av verksamhetsfastigheterna i bolagen, som i sin tur lånefinansierat en stor del av sina fastigheter, vilket stärkt kommunens soliditet. Hade verksamhetsfastigheterna varit i kommunens ägo, hade kommunen behövt lånefinansiera en del av fastigheterna, vilket väsentligt skulle ha påverkat soliditeten negativt.

Exklusive pensionsåtagandet minskade solidi­teten med 1 procentenhet. Tillgångarna ökade med cirka 46 mkr och det egna kapitalet med 14,2 mkr. Den höga investeringsnivån innebar att årets resultat och avskrivningar inte räckte till, utan de likvida medlen minskade.

Kommunalskatt

Skurups kommunalskatt på 20,02 procent är oförändrad sedan 2012. Bland Skånes 33 kommuner varierade skattesatsen mellan 18,50 procent i ­Vellinge till 22,26 procent i Osby. Den genomsnittliga skattesatsen i Skåne uppgick till 20,41 procent, en höjning med 4 öre från 2015. Skurup hade den åttonde lägsta skatten i Skåne.

Pensionsförpliktelser

Ansvarsförbindelsen är inte tryggad, utan pensions­förpliktelsen har återlånats i verksamheten, vilket innebär att utbetalningarna kostnadsförs löpande under redovisningsåret. Som ett resultat av att pensions­utbetalningarna ökar för pensioner hänför­bara till ansvarsförbindelsen har skulden minskat sedan 2014. Förutom utbetalningar påverkas skulden av ränta, livslängdsantagande och aktualiserings­graden.

Det totala åtagandet minskade med 13,4 mkr. Skulden bedöms ha nått sin högsta nivå och sedan några år minskar skulden tack vare av de årliga utbetalningarna.

Pensionskostnaderna minskade med 5,5 mkr. Efter en tillfällig uppgång i pensionsutbetalningarna 2015, vilket framförallt berodde på politikernas pensioner, minskade utbetalningarna 2016.

RIPS-kommittén som beslutar om diskonterings­räntan för kommunernas pensioner beslutade att lämna räntan oförändrad vid mötet i september.

Kommunens ansvars- och borgensåtagande

Kommunen tecknar i vissa fall borgen för lån till de kommunala bolagen, men även för extern verksamhet. De samlade borgensåtagandena uppgick vid årsskiftet till 663 mkr, en ökning med 25 mkr.

Borgen för de helägda kommunala bolagen ökade med 19 mkr. Kommunfullmäktige beslutade att utöka borgensramen för Skurups Elverk med 45,5 mkr, för utbyggnaden av bredband. Bolaget använde 20 mkr av utökningen 2016.

Kommunfullmäktige beslutade att utöka borgens­­åtagandet med upp till 250 mkr till Skurup Kommunala i samband med att den nya skolan byggs. Eftersom byggandet inte påbörjades ökade bolaget inte upplåningen.

De borgensåtaganden som tecknats för Skurups­hem överstiger kommunfullmäktiges beslut med 14,2 mkr. För att åtgärda obalansen och för att klara av de planerade nyinvesteringarna ansökte Skurupshem om att utöka borgensramen med cirka 70 mkr. Ärendet återremitterades.

Under rubriken Övrigt finns borgen för Sysav och Sydvatten vars borgen ökade med totalt 6,2 mkr. Borgen för Sydvatten ökade med 6,1 mkr. Sydvatten har beviljats en utökning av borgensramen till 43 mkr som ännu inte är verkställd.