Skurup och omvärlden

Från finanskris till konjunkturell balans

Svensk ekonomi fortsatte att växa snabbt och 2016 avslutades starkt. Efter en svag utveckling det första halvåret tog exporten ny fart. Inför framtiden ser det ljust ut. Efterfrågeläget är bättre än på flera år, produktionsplanerna är uppåtriktade och orderingången utvecklas positivt.

BNP beräknas ha ökat med 3,5 procent. Skottår och relativt många arbetsdagar gjorde nivån extra hög. Justerat för de effekterna var tillväxten 3,2 procent, också det högt. Investeringar och offentlig konsumtion ökade mycket kraftigt och bidrog till BNP-ökningen. År 2017 väntas BNP öka med 2,5 procent. Därefter blir ökningen gradvis mindre.

Trots ökat resursutnyttjande och högre syssel­sättning höll löneökningarna en låg nivå. Timlönerna ökade enligt konjunkturlönestatistiken med 2,6 procent, bara marginellt mer än 2015, då ökningen var 2,4 procent.

Inflationen var låg och ökningen av KPI uppgick till 1 procent, en liten ökning, eftersom inflationen 2015 var 0 procent. Riksbanken antas dröja med att höja styrräntan till i början av 2018. Styrräntan uppgick vid årsskiftet till –0,5 procent.

Utvecklingen i kommunerna

Kommunerna redovisade 2015 ett starkt resultat, motsvarande 3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det var tillfälliga intäkter från AFA Försäkring och statsbidrag för flykting­mottagandet som stärkte resultaten. De senaste tio åren har kommunerna haft positiva resultat, med i genomsnitt 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag.

Den genomsnittliga skattesatsen ökade med 5 öre, till 20:63 kr. Det var 23 kommuner som höjde skatten.

En stor del av kommunernas kostnadsökningar hörde ihop med flyktingverksamheten, som beräknas öka med drygt 7 procent. Även verksamhetens intäkter förväntas öka kraftigt, med 10 procent. Det är främst de statliga kostnadsersättningarna som ökar. Statsbidragen till flyktingverksamheten och skolan svarar för större delen.

Befolkning

Den sista december 2016 uppgick Sveriges befolkning till 9 995 153 personer. Det är en ökning med 144 136 personer (1,46 procent), den största folkökningen sedan 1861. År 2015 blev männen för första gången fler än kvinnorna och utvecklingen 2016 visar att männen ökar mer än kvinnorna.

Befolkningen ökar av två anledningar. Det föds fler än det dör och antalet som invandrar är fler än de som utvandrar.

År 2016 ökade befolkningen i 271 av Sveriges 290 kommuner. Det var 32 fler än 2015. Den främsta anledningen till att så många kommuner ökade sin folkmängd var den höga invandringen. Den är spridd över hela landet och samtliga svenska kommuner hade ett invandringsöverskott. Drygt hälften av kommunerna, 147, hade ett födelse­underskott, vilket innebär att det var fler som dog än som föddes.

I Skåne ökade befolkningen med 1,61 procent. Samtliga skånska kommuner ökade. Störst procen­tuell befolkningsökning hade Lomma (+2,4 procent), Östra Göinge, Simrishamn och Åstorp (+2,2 procent). Skurup hamnar på plats 12 med en ökning på 1,7 procent.

Antal invånare Skurups kommun

Skurups kommun hade vid årsskiftet 15 408 invånare, en ökning med 259 personer. År 2015 minskade invånarantalet med 18.

Födelseöverskottet uppgick till 13, medan inflyttningsnettot var 247 personer. Inflyttningen var positiv i förhållande till såväl länet som riket och utlandet. Av inflyttningen svarade det egna länet för cirka 50 procent.

I befolkningsprognosen, som utgjorde underlag för 2016 års budget, beräknades Skurups befolkning till 15 296 år 2016. Det faktiska utfallet översteg alltså prognosen med 112 personer.

De största avvikelserna i förhållande till prognosen fanns i åldersgruppen 19–64 år (+138). Barn och ungdomar i åldern 1–15 år var 1 färre än prognostiserat, samma avvikelse som för gymnasie­ungdomarna 16–18 år. För åldersgruppen 1–15 år var avvikelserna inom gruppen förhållandevis stora; 1–5-åringarna var 14 fler än prognostiserat medan skolbarnen (6–15 år) var 15 färre.

Den äldre befolkningen (65 år och uppåt) var 28 personer färre än vad som angavs i prognosen. Samtliga åldersgrupper var färre än prognostiserat.

Bostäder

Bostadsbyggandet i Sverige sjönk i början av 1990-talet och stannade sedan länge kvar på en låg nivå. De låga räntorna och den ökande befolkningen gör att byggandet kommit igång. Sedan några år växer byggnadsinvesteringarna snabbt.

De senaste 12 månaderna beviljades bygglov för 37 småhus och 7 flerbostadshus i Skurups kommun. Antalet bygglov ökade i förhållande till 2015.

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus

Efter en tillfällig uppgång 2013 minskade nyproduk­tionen 2014–2016. År 2016 färdigställdes 22 småhus men inga flerbostadshus. För småhusen var det en ökning jämfört med 2015.

Exploatering

Det finns 14 aktuella exploateringsområden vars totala värde uppgår till 7,3 mkr.

Bostadsexploatering

Flest exploateringsområden finns i Skivarp, där Ramsbo östra står för merparten av värdet, 3,4 mkr.

Industriexploatering

Exploateringsområdet Västra Industriområdet tillkom. Ica köpte 19 041 kvm mark på Skurups handelsplats (tidigare Nils Holgerssons företagspark).

Arbete

En stark tillväxt med ökad efterfrågan och produktion innebar att läget på arbetsmarknaden förbättrades. Från att arbetslösheten länge legat kring 8 procent minskade den till 6,9 procent. Samtidigt som arbetslösheten minskade växte arbetskraften snabbt. Det är främst i kommunsektorn och byggbranschen som sysselsättningen ökat i god takt. Flera indikatorer pekar på ökad brist på utbildad arbetskraft, särskilt i offentlig sektor. Flykting­invandringen innebär att arbetskraften ökar och kan utgöra ett viktigt tillskott i de yrkeskategorier där det förväntas uppstå brist på arbetskraft.

Arbetslöshet, procent

Arbetslösheten i Skurup för åldersgruppen 16–64 år var lägre än i Skåne, men högre än i riket. Arbetslösheten var oförändrad i förhållande till 2015. För rikets och Skånes del redovisades en minskning med 0,2 procentenheter.

Ungdomsarbetslösheten i Skurup ökade med 0,5 procentenheter, samtidigt som arbetslösheten i riket minskade med 1,5 procentenheter. I Skåne var minskningen 1,7 procentenheter. Skurups ungdomsarbetslöshet var lägre än Skånes, men högre än rikets.

Årets viktigaste händelser

SKL tar årligen fram ett sammanvägt resultat som ger en indikation på hur väl kommunerna lyckas med sitt kunskapsuppdrag. Skurup redovisade goda resultat för grundskolan och placerade sig på 16:e plats med det sammanvägda resultatet för årskurs nio. Resultatet 2015 var plats 101.

Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal tecknades med Region Skåne. Det innebär att gemensamma hemsjukvårdsteam inrättas för de allra sjukaste i hemsjukvården. Förslaget öppnar också möjlig­heter att vårda fler i hemsjukvården, när det kan ske i enlighet med den enskildas önskan.

Allt fler flyktingar bosätter sig i Skurup och behovet av bostäder och en välfungerande integrations­process ökar.

Exploateringen av Skurups handelsplats (tidigare Nils Holgerssons företagspark) gör nya företagsetableringar möjliga och underlättar för befintliga företag att utöka verksamheten. Här märks nu en ökad efterfrågan på tomter.

Ett större strategiskt markinköp gjordes på Västra Saritslöv. Det skapar förutsättningar att nå visionen om en vidare utbyggnad av Skurup.

Arbetsmiljöverket gjorde nedslag på en del lokaler. Många verksamhetslokaler är nedgångna och dåligt anpassade för dagens behov. Det råder också osäkerhet om hur lokalbehoven ser ut i framtiden. Det gör att lokalfrågorna upptar allt mer tid. Ansvaret för fastighetsunderhållet övertogs under hösten av Skurupshem. En fastighetschef rekryterades som ska utveckla den strategiska lokalplaneringen och se hur man kan använda lokalerna mer effektivt.

Skolinspektionerna kom med både positiva omdömen och allvarlig kritik. Det senare gällde framförallt Nils Holgerssongymnasiet. Bristerna har funnits länge, men åtgärdas nu.

Skurups Kommunhus roll i förhållande till kommunfullmäktige och bolagets döttrar har varit otydlig. En översyn av styrdokumenten påbörjades därför.

Den nya sporthallen i Rydsgård och konstgräs­planen i Skurup invigdes. Anläggningarna är viktiga tillskott för skolorna och föreningarna och bidrar till att stärka folkhälsan.

En strategisk plan utarbetades. Den har sikte på Vision 2030 och ska bidra till att utveckla målstyrningen.

Framtid

Betalningsansvarslagen handlar om vilken del av kommunsektorn som har ansvaret för patienter som är utskrivningsklara från sjukhus. Det nya förslaget innebär att varseltiden från landstinget sänks från 5 till 3 dagar (från 30 till 3 dagar i psykiatrin). Därefter inträder kommunens betalningsansvar. Förändringen träder i kraft 2018.

På statlig nivå pågår diskussioner om struktur­förändringar som kan komma att påverka kommunerna. Det finns till exempel en önskan om fler aktörer i välfärdsproduktionen. En del kommuner har prövat IOP (Idéburet och offentligt partnerskap). Ett förslag till en ny kommunallag utreds, Välfärdsutredningens delrapport Vinster i väl­färden är aktuell och en ny dataskydds­förordning börjar gälla 2018. Förslaget till en ny förvaltnings­lag är på lagrådsremiss och Skolkostnads­utredningen föreslår lösningar för transparens på skolmarknaden och rättvisare villkor mellan kommunala och fristående skolor.

New public management är en vanlig styrform i offentlig verksamhet och ifrågasätts av många som vill att tillit ska vara utgångspunkt för styrningen. Tillit mellan stat och kommun och inom kommunen. Utredningar har kartlagt den statliga styrningen av kommuner och landsting, ­styrningens effekter på enskilda och landsting och gjort en samlad uppföljning av den statliga styrningen och kommunal samverkan. En tillitsdelegation har tillsatts, vars uppdrag gäller en lärande tillsyn, ersättningsmodeller och utveckling av styrning i kommuner och landsting. Motståndarna driver tesen att det behövs ökad kontroll.

SKL bedömer att kommunsektorn de närmaste sex åren behöver rekrytera 530 000 nya med­arbetare, varav 150 000 till skola och förskola, 140 000 till omsorg och hälsa och 90 000 till hälso- och sjukvård. Det krävs också utvecklade arbetssätt, förändrad organisation och bemanning, effektivare användning av olika yrkesgruppers kompetens och att människor arbetar längre uppe i åren. Kommunen har utarbetat en personalförsörjningsplan som ska hjälpa verksamheterna att klara personalförsörjningen när det blir allt svårare att rekrytera.

En översyn av lokalbehovet pågår. Hem­tjänstens hus med alla hemtjänstverksamheter samlade planeras för att verksamheten ska få samordningsvinster. En utredning om samlokalisering av polis, räddningstjänst, ambulans, elverk och kommunteknik pågår också.

Va-verksamheten står inför stora investeringar, dels i befintligt nät, dels utbyggd kapacitet på grund av en ökande befolkning och skärpta miljö­krav. Områden som inte har tillgång till kommunalt va kommer troligen att anslutas på sikt efter krav från EU.

Kommunfullmäktige har beslutat att införa en resursfördelningsmodell till 2018. Arbetet inleds med en översyn av ekonomstyrprinciperna.

Arbetet med den nya skolan är igång, upphandlingen av entreprenaden är klar och projekteringen pågår. Det blir Skurups största investering någonsin. Skolan ska kunna inrymma 800 elever.

Kommunen kommer att exploatera i egen regi som ett led i att öka tillgången på tomter för olika ändamål.