I alla tabeller i avsnittet är skatteintäkter definierat som summan av skatteintäkter och generella statsbidrag.

Risk

Ränterisken visar vad en räntehöjning med en procentenhet skulle kosta vid aktuell skuldnivå. Det är rimligt över kommande år att förvänta sig en högre räntenivå. Kommunen har kapacitet att klara en mindre räntehöjning, men en kraftig räntehöjning kommer att slå mot kommunens resultat.

Medelvärdet för räntebindningen är 1,6 år. Korta bindningstider har inneburit att kommunen kunnat hålla ner räntekostnaden, men det gör samtidigt att kommunens riskexponering ökar vid snabba räntehöjningar. På sikt kan räntebindningstiden behöva höjas.

Den primärkommunala skattesatsen i Tyresö är högre än snittet i Stockholmskommunerna. Det kan innebära att det i ett trängt ekonomiskt läge kan vara svårt att öka skatten utan negativa konsekvenser.

Kommunens upplåning

Tyresö kommuns totala upplåning uppgick vid utgången av 2017 till 680 mnkr. Under året har kommunen omsatt lån på 160 mnkr och amorterat 140 mnkr. Amorteringen har varit möjlig på grund av ett starkt kassaflöde från den löpande verksamheten i kombination med att kommunen sänkt kassalikviditeten under året.

Kommunens genomsnittliga räntebindningstid var vid årsslutet 583 dagar, jämfört med 636 dagar ett år tidigare. Den genomsnittliga räntan på kommunens låneskuld minskade något och uppgick vid utgången av 2017 till 0,56 procent jämfört med 0,60 procent 2016. Sannolikt är räntebotten passerad och kommunen står inför höjda räntekostnader framöver. Fortfarande har kommunen emellertid viss kort upplåning i portföljen till negativ ränta.

Sverige har haft en längre period av extremt lågt ränteläge med en reporänta på –0,5 procent sedan februari 2016. Inflationen mätt som KPIF¹ ligger nu nära Riksbankens mål på 2 procent. Riksbankens prognos är att reporäntan kommer att höjas med start i mitten av 2018 men i en ganska långsam takt.

Kommande år väntas kommunens finansiella kostnader öka på grund av stigande räntor, men också en högre skuldvolym eftersom omfattande investeringar är planerade, bland annat bygget av en nya F–9 skola i Fornudden och en ny ishall.

Lånen på 680 mnkr som idag är finansierade till 0,56 procents ränta kostar knappt 4 mnkr om året i ränta. Om låneskulden skulle öka till 1 miljard om något år samtidigt som den genomsnittliga räntekostnaden ökar till 4 procent skulle räntekostnaderna för skulden öka till 40 mnkr. Detta är långt ifrån ett otänkbart scenario.

Finansieringsrisker, motpartsrisker och Kommuninvest

Finansieringsrisk är risken för att kommunen skulle få svårt att ta nya lån och sätta om befintliga lån. Tyresö kommun ger inte ut egna kommunobligationer. Därför är medlemskapet i Kommuninvest en viktig del av kommunens strategi för att hantera finansieringsrisker. Kommuninvest är en medlemsorganisation utan vinstintresse. I dagens marknadsläge kan banker inte konkurrera med Kommuninvests räntor, vilket lett till att kommunen idag har alla sina lån samlade i Kommuninvest.

Motpartsrisk avser risker som uppstår om en motpart inte fullgör sina förpliktelser. För kommunen är det viktigt att ha starka motparter som även har möjlighet att erbjuda lån när det är oroligt på finansmarknaden. Risken med att endast ha en motpart för upplåningen bedömer kommunen som obetydlig eftersom motparten i detta fall är Kommuninvest. Kommuninvest finansierar sin inlåning i olika valutor och obligationer världen över. Kommuninvest är även klassade som en systemviktig aktör av Finansinspektionen. Kommuninvests medlemskap i Riksbankens betalningssystem Rix förstärker tillgången till likviditet vid eventuell oro på de finansiella marknaderna. Under finanskrisen var Kommuninvest en av få aktörer som kunde erbjuda återfinansiering, det vill säga möjlighet att ta nya lån för att betala befintliga lån. Därmed uppfattas Kommuninvest som en trygg motpart.

Kommunens borgensåtagande

Kommunen tecknar i vissa fall borgen för lån till kommunägda bolag, men ibland även för andra externa verksamheter. Kommunens samlade borgensåtagande för lån uppgick vid utgången av 2017 till 1 656 mnkr (1,7 miljarder kronor), vilket var en ökning med 198 mnkr från 2016. Ökningen beror på att borgensåtagandet för Tyresö Bostäder AB ökat. För mer information om detta, se not 21 i årsredovisningen.

Övriga finansiella risker

Valutarisk är ett mått på hur mycket kommunens resultat påverkas vid en given förändring av valutakursen på lån i utländsk valuta. Den risken är inte aktuell för Tyresö då kommunen har som riskpolicy att enbart vara exponerad i svensk valuta.

Likviditetsrisk är risken att en placering av ett överskott inte kan omsättas till likvida medel utan kostnad. Likviditetsrisk vid upplåning avser risken att kommunen inte har tillgång till pengar för att kunna göra betalningar. Likviditetsrisken hanterar kommunen genom att göra kontinuerliga likviditetsprognoser och anpassa upplåningen efter prognosen. Utöver det finns en checkräkningskredit på 150 mnkr som kommunen kan använda vid behov.

Pensionsskuld

Pensionsskuld kan ses som en risk, i och med att det är pengar kommunen ska betala i framtiden. Stora delar av kommunens pensionsskuld omfattar förmånsbestämda pensioner, vilket innebär att de framtida pensionsbetalningarna påverkas av löneutvecklingen för kommunens medarbetare. Dessutom påverkas pensionsskulden av ränteutvecklingen. De avsättningar kommunen idag gör för pensioner kan behöva justeras i framtiden, vilket kommer att påverka kommunens resultat. Därför är pensionsskulden en risk för kommunen. Kommunen har återlånat pensionsskulden till verksamheten, vilket innebär att kommunen inte säkrat pensionsavsättningen med försäkringar eller finansiella tillgångar, utan att kommunen använder avsättningen istället för att låna till investeringar. Det innebär att låneskulden blir lägre men att kommunen bär högre risk för ökande pensionsskulder.

Den totala pensionsförpliktelsen inklusive löneskatt uppgick 2017 till 1 021 mnkr, drygt en miljard kronor. Ansvarsförbindelsen, som motsvarar de pensioner som är intjänade före 1998, minskade med nästan 32 mnkr. Avsättningarna för pensioner intjänade efter 1998 ökade under året med drygt 21 mnkr. Sammantaget minskade pensionsförpliktelserna med drygt 10 mnkr.

Prognosen visar att ansvarsförbindelsen för pensioner intjänade före 1998 minskar i takt med att dessa pensioner successivt betalas ut. Däremot ökar pensionsskulden intjänad efter 1998. Denna skuld förväntas öka, som en effekt av dels ökande löneläge för kommunens anställda, dels att inkomstbasbeloppet framöver ökar långsammare än lönekostnaderna, vilket gör att en större andel av kommunens anställda får rätt till förmånsbestämd ålderspension. Det innebär även att kommunens pensionskostnader i resultaträkningen ökar. Den totala förpliktelsen som minskat de senaste åren väntas därför successivt börja öka.

Budgetavvikelsen för totalen av alla kommunens verksamhetsområden, –33,6 mnkr, motsvarar 1,4 procent av kostnadsramen. Det är en betydande avvikelse. 12 av 19 verksamhetsområden höll sin budget, medan sju verksamhetsområden lämnade betydande underskott på sammanlagt 64 mnkr. Underskotten kompenseras av överskott på 31 mnkr i andra verksamheter.

Flyktingmottagande och ensamkommande, som också lämnade ett stort underskott, är inte ett eget verksamhetsområde utan ingår i individ- och familjeomsorgen. Den procentuella avvikelsen blir missvisande eftersom området hade ett budgeterat överskott. Resultatet var betydligt sämre än förra året, och i linje med det svaga resultatet för 2015.

För att utvärdera prognossäkerheten jämför kommunen verksamhetsområdenas oktober- och augustiprognoser med det faktiska resultatet. Totalt för verksamhetsområdena låg prognoserna både i oktober och i augusti på omkring –56 mnkr. Resultatet –33,6 mnkr var alltså mer än 20 mnkr bättre. Fem verksamhetsområden lämnade resultat som var minst 2,0 mnkr bättre än oktoberprognosen. Bara ett område hade ett resultat som var mer än 2,0 mnkr sämre än oktoberprognosen.

Jämför man resultatet med augustiprognosen var det sju områden som förbättrade resultatet med mer än 2,0 mnkr. För tre områden försämrades resultatet med mer än 2,0 mnkr. De områden där prognosen försämrats sedan augusti är samtidigt de områden som hade de största budgetavvikelserna vid slutet av året. Det finns även en motsatt tendens: De som har förbättrat resultatet har också lämnat de största överskotten.

Av detta kan man dra följande slutsats:

• Verksamhetsområden som gått mot stora positiva resultat har 2017 underskattat dessa i prognosarbetet. Överskotten har kommit som ”överraskningar” i slutet av året.
• Verksamhetsområden som gått mot stora underskott har på samma sätt underskattat dessa i prognosarbetet, särskilt i augustiprognosen som tas fram i anslutning till delårsbokslutet.

Analysen visar på problem för kommunen att ha kontroll över sin ekonomi. Prognoserna är det viktigaste styrmedlet för ekonomin under året. Det är särskilt viktigt i och med att det är svårt för kommuner att lägga en väl periodiserad budget, vilket innebär att ekonomiska uppföljningar utifrån resultat blir kraftigt missvisande. Därför är prognoserna det viktigaste riktmärket både för tjänstemän och politiker. Om prognoserna kontinuerligt avviker från resultatet blir de av föga värde för kommunens styrning. I det sammanhanget är det lika allvarligt att en verksamhet underskattar ett överskott som ett underskott. Båda ger helt fel styrsignaler och riskerar att leda till felaktiga åtgärder och felaktiga beslut.

Sammanfattande kommentar risk – kontroll

Kommunens risker finns primärt inom upplåning, borgensförbindelser och pension.

• Riskerna inom upplåning hanteras genom kommunens finanspolicy som reglerar hanteringen av kommunens skuld. Det finns en risk för ökade räntekostnader vid stigande räntor. Därför kan kommunen behöva vidta åtgärder för räntesäkring eller på sikt höja räntebindningstiden.
• Av kommunens borgensförbindelser är huvuddelen till kommunens helägda dotterbolag Tyresö Bostäder AB och säkrade i ägda fastigheter. Risken bedöms därför som liten.
• Kommunens återlåning av det avsatta pensionskapitalet bedöms också som ett acceptabelt risktagande. Alternativet, att placera pensionskapitalet på kapitalmarknaden och utöka kommunens upplåning, innebär även det risker.

Totalt sätt bedöms kommunens risktagande som acceptabelt.

På kontrollområdet gäller dels att kommunen har svag budgetföljsamhet som helhet och på ett antal verksamhetsområden, dels att kommunens prognossäkerhet är otillfredsställande. Kommunen behöver göra insatser för att öka både budgetföljsamhet och prognossäkerhet.