Omvärldsanalys

Tyresös befolkningsutveckling

Sveriges befolkning ökar, och det gäller också i Stockholmsregionen. Kommunen har i översiktsplanen som beslutades 2017 antagit ett mål om att växa till 60 000 invånare år 2035. Efter en stor ökning förra året blev tillväxten mer blygsam 2017, den första november var befolkningen 47 176 personer, en ökning med 0,2 procent. Diagrammet nedan visar befolkningstillväxten i Tyresö, länet och riket under åren 2010–2017.

Befolkningstillväxt 2010–2017

För 2017 anges tillväxt fram till 1 november.

Den svaga tillväxten 2017 var väntad i och med att inga nya större bostadsprojekt hade inflyttning under året. Kommunen hade alltså ingen kapacitet att växa. Däremot finns ett antal områden med inflyttning under 2018. Allt tyder på att 2017 blir ett hack i kurvan, och att befolkningstillväxten 2018 kan bli en bra bit högre än tillväxten i länet som helhet.

Även de närmaste åren finns flera bostadsprojekt som blir klara i Tyresö, därför är det rimligt att förvänta sig att tillväxten fortsätter även 2019. Därefter kan tillväxten bli mer beroende av hur bostadsmarknaden utvecklas i Stockholmsregionen. Under en lång period fram till 2017 har priserna för bostadsrätter ökat kraftigt varje år. Förra året mattades prisökningen av,och det blev även mot slutet av året en nedgång i bostadspriserna. Det kan på sikt påverka intresset i att investera i nya hyres- och bostadsrätter i och med att köparna blir mer avvaktande till att köpa en lägenhet som inte står klar förrän om 1–2 år. Därför kan en avmattning av bostadsmarknaden i Stockholm påverka Tyresös möjlighet att växa i den takt kommunen vill.

Svensk ekonomi

Arbetade timmar, faktiska respektive potentiella

Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting.

Den svenska ekonomin växte 2017 och enligt SKL:s prognoser fortsätter tillväxten 2018. Med växande befolkning i landet ökar antalet potentiella arbetade timmar, som är ett mått på hur mycket arbete som kan utföras i ekonomin när man varken har hög- eller lågkonjunktur. 2016 var antalet faktiskt arbetade timmar i Sverige högre än de potentiella och därmed råder faktiskt högkonjunktur i Sverige. Prognosen visar att antal arbetade timmar fortsätter öka 2018, för att senare falla tillbaka något 2019. Det innebär att SKL räknar med en återgång till neutral konjunktur.

Antal arbetade timmar är en av de faktorer som påverkar skatteunderlaget, och därmed kommunernas skatteintäkter. I och med att arbetade timmar har ökat snabbare än de potentiella timmarna har skatteunderlagstillväxten varit god under lång tid. Det reala skatteunderlaget, det vill säga skatteunderlaget exklusive kostnadshöjningarna, har ökat. Under 2015, 2016 och 2017 har tillväxten varit över 2 procent. Det har gjort att kommunernas intäkter har växt snabbare än kostnaderna, och att kommunerna haft möjlighet att utöka sin verksamhet. I och med att ökningen i arbetade timmar upphör räknar SKL även med att det reala skatteunderlaget kommer att växa mycket långsammare. Prognosen räknar med en tillväxt på mellan 0,4 och 0,8 procent 2018–2020.

Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter

Källa: Skatteverket och SKL.

Enligt SKL:s beräkningar måste Sveriges kommuner, för att hålla en resultatnivå på 1 procent, under åren fram till 2021 höja skatten med 2,41 kronor jämfört med dagens nivå. Det är inte en prognos, utan en illustration av gapet mellan skatteunderlaget och kostnaderna. I verkligheten kommer kommunerna att anpassa sina kostnader genom omprioriteringar och effektiviseringar. Man kan även räkna med höjda statsbidrag och försämrade ekonomiska resultat. Självklart kommer även vissa kommuner att tvingas höja skattesatsen.

För Tyresö kommun innebär prognoserna att det blir svårare kommande år att hålla resultatnivån på samma nivå som 2017. Redan i budgetarbetet inför 2018 har kommunen valt att sänka resultatnivån till 1 procent. De kommande åren kan bli utmanande.