Grundskola
Mål och resultat
Livskvalitet och den attraktiva kommunen
År 2017 sjönk meritvärdet i Tyresö kommun för läsåret 2016/17, men var fortfarande över riksgenomsnittet. Analyser hösten 2017 visar dock att det var en tillfällig tillbakagång, och att resultaten förbättrades redan höstterminen 2017, vi ser att elevresultaten närmar sig samma nivå som för två år sedan. Elev- och föräldraenkäten visade att eleverna känner sig trygga i skolan. Elevernas syn på delaktighet var samma som tidigare år.
Arbetet med en gemensam lärplattform pågick och lärplattformen ska införas höstterminen 2018.
Skolan har marknadsförts på olika mässor för att stärka kommunens varumärke.
Verksamhetsområdet tog fram en vision för skolan för att lyfta fram vad Tyresös kommunala grundskolor har för verksamhetssyfte.
Medborgarfokus
Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar för tillgänglighet och närhetsprincip, och har fört samtal med funktionshinderrådet. I samarbete med vårdnadshavarna har verksamheten barns och elevers bästa i fokus.
God och långsiktig hushållning med effektiva verksamheter
I och med det fria skolvalet har verksamhetsområdet både en beställarsida och en utförarsida. Beställarsidan har både kommunens egna grundskolor och externa grundskolor som utförare av grundskoleverksamhet. Beställarsidans intäkter ökades med 0,8 mnkr på grund av fler grundskolebarn under året än beräkningar i befolkningsprognosen.
Kommunfullmäktige beslöt att överföra 6 mnkr till grundskolan från förskola och pedagogisk omsorg. Efter överföringen visade grundskolans beställarsida ett resultat i balans. Utförare i egen regi redovisade underskott för verksamhetsåret, främst på grund av ökade lönekostnader.
Uppdrag
Statsbidraget Lågstadiesatsningen har gjort det möjligt att öka personaltätheten i lågstadiet med 16 årsarbetare.
En behovsprognos med befolkningsstatistik togs fram som gäller 2016–2030 och som visar att antalet elever i grundskoleåldern ökar snabbare än den totala befolkningen.
Varje högstadieskola i kommunen har en egen studie- och yrkesvägledare för att hjälpa eleverna att göra välgrundade gymnasieval.
All tillsvidareanställd personal på fritidshemmet har fått kompetensutveckling för att ta del av förändringar i läroplanen och planera aktiviteter inom verksamheten.
En utredning av modersmålsenheten ledde till en organisationsförändring där modersmålslärarna ska undervisa mer ute på skolorna från och med hösten 2018.
Verksamheten började ta fram en it-strategi och beslutade att anställa en central it-strateg.
Ekonomiskt resultat
De främsta orsakerna till underskottet hos utförarsidan är de statliga satsningarna på karriärtjänster och lärarlönelyft, som medfört hög personalomsättning och kraftigt ökade lönekostnader under året. Lönekostnaden för nyrekryterade lärare har ökat betydligt. Totalt har detta ökat utförarsidans kostnader inom grundskolan med 7 mnkr per år för 2016 och 2017. Den önskade återhämtningen av föregående års underskott har inte varit möjlig. Trots de ökade lönekostnaderna var verksamhetsårets resultat endast 3 mnkr i underskott, det vill säga en del av ökningarna har kunnat hanteras med effektivare verksamhet. Särskolans utförare har svårt att få balans i ekonomin, men resultatet var bättre 2017 än 2016. En översyn av särskolepeng ska göras våren 2018, med bland annat jämförelser mot andra kommuners särskolepeng.
Verksamheten
Verksamheten fortsatte fokusera på likvärdighet och det pedagogiska ledarskapet i grundskolorna. Lärare har fått kompetensutveckling i digitalisering och programmering för att kunna följa de nya kursplanerna hösten 2018.
Verksamheten har reviderat riktlinjerna för skolvalet för förskoleklass till årskurs 7 och tydliggjort särskolans intagningsrutiner. E-tjänster har införts för intagningen för att underlätta för medborgarna.
Andelen lärare med högskoleexamen var samma som i Stockholms län och rikssnittet, 82–83 procent. Antalet elever per lärare var något högre (13,9) än i Stockholms län (12,9) och rikssnittet (12,0). Antalet elever per anställd i fritidshemmet var något lägre (10,8) än i Stockholms län (12,8) och rikssnittet (12,5).
Resultaten för grundskolans elever som slutade årskurs 9 sjönk under 2017 till 226 poäng, fortfarande 4 poäng över riksgenomsnittet. Andelen behöriga till gymnasiet och med fullständigt betyg var 4 procentenheter lägre än förra årets resultat.
Framtiden – nya mål och prioriteringar
Programmering införs i flera ämnen i grundskolan, vilket medför ändrade kursplaner och att pedagogerna behöver kompetensutveckling.
Grundskolan får en utökad timplan med fler undervisningstimmar och att ämnet moderna språk ska ingå från årskurs 6 från och med hösten 2018.
Den nationella it-strategin ställer krav på ökad tillgänglighet till datorer/enheter. Senast 2021 ska tillgängligheten vara 1:1, det vill säga en dator/enhet per elev. Det varierar stort mellan Tyresös grundskolor idag. Verksamheten behöver även arbeta för att nå delmålet till år 2022 i den nationella it-strategin.