Förvaltningsberättelse

Måluppfyllelse

Kommunfullmäktige har beslutat om strategiska mål i den strategiska planen. Dessa mål följer fullmäktige upp genom verksamhetsmålen.

Färgmarkeringarna anger i vilken grad målet uppnåtts:

 Målet uppnått

 Målet delvis uppnått

 Målet ej uppnått

Medborgare och kunder – Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet 2017
 
Utbildning, kultur och fritid
1. Ge god service, gott bemötande och vara tydliga med vad kommunen kan erbjuda.
2. Förbättra information och kontakt med vårdnadshavare via webb och andra it-lösningar.
 
Socialt stöd och omsorg
3. Den enskilde är delaktig och ges inflytande i planering, utförande och uppföljning av insatser.
4. Medborgare ska få ett gott bemötande.
5. Medborgare ska få ett gott bemötande och uppleva att det är enkelt att kontakta kommunen.
6. Medborgaren ska ha ett lågt behov av försörjningsstöd.
7. Medborgaren ska aktivt stödjas att komma vidare till arbete eller egen försörjning.
 
Samhällsbyggnad
8. Tillhandahålla en god service och ett gott bemötande till kommunens besökare och medlemmar.
9. Utveckla och förenkla medarbetarnas och kommunmedlemmarnas kontakter med kommunen.
 
Kommunkansli, intern service och integration
10. Medarbetare inom kommunkontoret och integrationsverksamheten ger ett gott bemötande.

Utbildning, kultur och fritid

1. För förskolan och grundskolan har skolledningen gjort bedömningarna utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. För att fördjupa kvalitetsarbetet behöver verksamheterna utveckla sättet att bedöma måluppfyllelsen och kunna se resultatet av utvecklingsarbetet.

Biblioteksverksamheten visar att utlån och biblioteksanvändandet på webben ökar medan de fysiska besöken minskar. Det är samma trend som i samhället generellt.

Simhallens öppettider är tillräckligt bra.

2. Processen pågår med att införa digital information till föräldrar. Användandet är högst bland de äldre elevernas föräldrar.

Socialt stöd och omsorg

3. Målet har uppnåtts även om det finns variationer inom de olika enheterna.

Medarbetarna försöker möta önskemål från brukaren i största möjliga mån. Planerare finns som varje dag ser över planering och i vilken utsträckning verksamheten kan tillgodose nya eller ändrade önskemål.

4. De flesta enheter nådde inte målet. Verksamheten har gjort flera aktiviteter för att nå målet: Personalen har arbetat utifrån den nationella värdegrunden för äldreomsorgen på arbetsplatsträffar, boenderåd och i det dagliga arbetet, och har en ständig dialog om vikten av gott bemötande. Personalen arbetar med ett förhållningssätt som inbjuder boende att föra fram sina tankar, åsikter och skapa relationer, samtalar med boende och samarbetar med närstående. Vid klagomål tas dessa alltid upp direkt med personal, antingen personligt eller på arbetsplatsträffar.

Inom demensboende har ingen boende själv besvarat frågan, utan personalen måste vara extra lyhörd för de anhöriga, då dessa är viktiga och betydelsefulla i verksamheten.

5. Målet att det ska vara enkelt att komma i kontakt med ansvarig handläggare eller chef nåddes inte. Resultatet från brukarenkäten är dock svårt att bedöma då frågorna inte har besvarats alls, besvarats endast delvis eller att det inte varit möjligt med kontakt med brukaren. En bidragande orsak kan även vara att tjänsten som enhetschef för LSS och socialpsykiatri varit vakant i sju månader vilket kan ha inneburit svårigheter att få kontakt. De som söker och får kontakt med ansvarig chef eller handläggare har fått ett gott bemötande.

6. Resultatet är från 2016 eftersom detta mått redovisas med ett års eftersläpning.

Resultatet var bättre än året innan tack vare ett strukturerat arbetssätt och uppföljning för att få personer till egen försörjning.

7. Av 15 deltagare i arbetsmarknadsåtgärder har två gått vidare till en anställning 2017.

Samhällsbyggnad

8. Verksamheten bedöms ha uppfyllt målen.

9. Under 2017 genomförde samhällsbyggnad ett antal insatser för att förbättra kommunens kontakter med invånarna. Bland annat infördes ”Mitt bygge” där de som söker bygglov kan följa sitt ärende på webben. Att KKIK-mätningen för kommunens informationsindex var lägre 2017 än målet beror på att bedömningen har skett genom självskattning för 2017.

Kommunkansli, intern service och integration

10. Tillgängligheten via telefon inom verksamheten var låg, däremot får medborgarna ett gott bemötande i kontakten. Tillgängligheten via e-post är god.

Framtidstro och utveckling – Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling 2017
 
Utbildning, kultur och fritid
11. Öka användandet av IKT i alla verksamheter. It-stöd i den pedagogiska verksamheten, dokumentation, information och kommunikation.
12. Ha ett systematiskt kvalitetsarbete som leder till verksamhetsförbättringar.
13. Öka likvärdigheten och måluppfyllelsen.
14. Förbättra attityder till skola och skolarbete.
15. Utveckla utvecklingssamtal och redovisning av måluppfyllelse.
16. Ha en elevhälsa som stödjer arbetet med barn i behov av särskilt stöd.
 
Socialt stöd och omsorg
17. Äldre ska kunna återvända till hemmet efter en sjukhusvistelse på ett tryggt och säkert sätt och därmed bevara möjligheten att kunna bo kvar hemma.
18. Föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxttid 0–18 år.
 
Samhällsbyggnad
19. Skapa goda förutsättningar för en bra infrastruktur och goda kommunikationer inom, till och från Vansbro kommun.
20. Skapa goda förutsättningar för näringslivet att etableras och utvecklas.
21. Aktivt arbeta för att skapa och bibehålla en hållbar miljö.

Utbildning, kultur och fritid

11. Datoranvändandet ökar i högre årskurser. Måluppfyllelsen var hög i åk 7–9 tack vare god tillgång till datorer för elever och personal, men låg i förskolan. Bland de yngre eleverna krävs fortfarande en del utvecklingsarbete, framför allt av den pedagogiska dokumentationen kring eleverna och undervisningen. I förskolan pågår en utökning av antalet datorer och målet är att alla pedagoger ska ha varsin dator, så som det är på grundskolan.

12. Det systematiska kvalitetsarbetet i förskola och grundskola är under utveckling. Här är det främst dokumentationen som brister. Under året har verksamheten tagit fram en rutin som ska ge en bra start på arbetet. I skolverksprojektet ”Nyanländas lärande” får kommunen extern hjälp med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet.

Biblioteket följer upp och analyserar året som gått och gör löpande verksamhetsförbättringar.

Simhallen kommer att utgå från simkunnigheten i åk 3 för att mäta utvecklingen och kvaliteten på simskolan.

13. Kunskapsresultaten bland de yngre eleverna behöver förbättras rejält, främst i matematik. I åk 6 skedde en klar förbättring från föregående år. När det gäller måluppfyllelsen för meritvärde och behöriga till gymnasiet påverkas den av många nyanlända.

14. Eleverna känner sig ganska trygga i skolan. De yngre eleverna är tryggare än de äldre.

15. Kvaliteten på utvecklingssamtalen varierar kraftigt. Här behövs ett arbete för att nå likvärdig bedömning tillsammans med en tydlig pedagogisk dokumentation med hjälp a skolans it-stöd.

16. I förskolan fungerar samarbetet runt barnen bra. I skolans tre elevhälsoteam har utvecklingen varit lite olika. Flera av elevhälsoteamen har haft personalomsättning vilket har bromsat utvecklingen. Alla elevhälsoteam har haft externt stöd av psykolog.

Ärendegången bedöms fungera väl men har behövt justeras för att få ett tydligare och effektivare arbete i klassrummen med en inkluderande lärmiljö. Idag är det alldeles för många elever som har individuell undervisning utanför klassrummet.

Socialt stöd och omsorg

17. Insatsen trygg hemgång har fungerat väl för de personer fått insatsen även om antalet personer som erbjudits insatsen var färre än målet.

18. En strukturerad samverkan mellan skola och ungdomsvård är upprättad för att föräldrar ska få ett samlat stöd.

Samhällsbyggnad

19. Bredbandsutbyggnaden tog fart under 2017 och omfattningen är troligen högre än det redovisade resultatet.

20. Kommunen har inte deltagit i undersökningen Insikt och därmed kan målet inte mätas.

21. Vansbro kommun har avancerat i Aktuell hållbarhets mätning från 13 plats under 2016 till att placera sig på 4 plats bland glesbygdskommunerna.

Förvaltningsutveckling – Vansbro kommun har en modern och effektiv förvaltning 2017
 
Utbildning, kultur och fritid
22. Ha ett gott samarbete med interna och externa aktörer, föreningsliv, näringsliv, integrationsenheten m m.
 
Socialt stöd och omsorg
23. Bemanning inom hemtjänst ska utgå ifrån behovet.
 
Samhällsbyggnad
24. Arbetar för ökad samverkan med andra kommuner, myndigheter och organisationer.
25. Bedriver ett internt kontrollarbete.
 
Kommunkansli, intern service och integration
26. Verksamheten bedrivs effektivt.

Utbildning, kultur och fritid

22. Samarbetet med näringslivet har pågått i många år med gott resultat i grundskolan. Praoverksamheten förändrades utifrån nya direktiv för några år sedan och eleverna är nöjda.

Biblioteket har nu tre servicepunkter och skulle vilja utöka till fyra. Ett arbete med att integrera turistbyrån i medborgarhuset pågår i samverkan med receptionen.

Socialt stöd och omsorg

23. Nyttjandegraden minskade från föregående år. Resultatet visar utförd tid i förhållande till tillgänglig tid, men måltalet avser beviljad tid i förhållande till tillgänglig tid. För att höja nyttjandegraden startades Jotib-projektet som syftar till att höja nyttjandegraden genom effektivare rutt- och resursplanering. Projektet påbörjades i oktober och pågår till juni 2018.

Samhällsbyggnad

24. Under 2017 startade kommunen ett antal samverkansprojekt med andra kommuner, bland annat har plan- och byggenheten inlett samverkan med Gagnefs kommun för att utbyta erfarenheter. Miljökontoret har samverkat med Malung-Sälens kommun genom att köpa inspektörsuppdrag från Malungskontoret samt haft några gemensamma träffar för att utbyta erfarenheter. Stadsnätet samverkar med övriga kommuner inom MittNät och främst med Munkfors kommun vid inköp av verksamhetsstöd.

25. Uppföljning sker av beslutade kontrollpunkter, arbetet kan dock utvecklas.

Kommunkansli, intern service och integration

26. Fyra indikatorer har valts som mått på en effektiv verksamhet: Kontroller av anställningsbevis, kontroll av leverantörsbetalningar, kvalitetssäkra beslutsunderlag och it-drifttid. Bedömningen är att kontroll av anställningsbevis visar att målet inte uppfylls, av tio kontrollerade anställningsbevis måste alla korrigeras, vid kontroller av leverantörsbetalningar konstateras att en god kontroll sker av leverantörer och it-drifttid sker effektivt. Kvalitetssäkring av beslutsunderlagen behöver förbättras och framför allt behövs en annan mätmetod.

Medarbetare – Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje 2017
 
Utbildning, kultur och fritid
27. Utveckla samverkansformer (FAS-05), skapa möten och samarbetsytor som är ändamålsenliga och effektiva där personal kan utöva inflytande och delaktighet.
28. Öka kompetensen hos personalen. Medveten och strategisk fortbildning för alla/arbetslaget och för den enskilde.
 
Socialt stöd och omsorg
29. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje.
 
Samhällsbyggnad
30. Arbetsplatserna inom samhällsbyggnad och service kännetecknas av tydliga mål och delaktighet i målarbetet.
31. Alla medarbetare ges möjlighet till inflytande och påverkan på verksamhetens utveckling och resultat.
 
Kommunkansli, intern service och integration
32. Kommunkansliet och integrationsenheten är en attraktiv arbetsplats där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje.

Utbildning, kultur och fritid

27. Arbetet med att införa FAS-05-avtalet (centralt avtal om samverkan och arbetsmiljö slutet mellan arbetsgivare, SKL, och arbetstagarorganisationer) pågår. I de flesta delar av förvaltningen fungerar samverkansformerna med arbetsplatsträffar. LSAM har haft regelbundna möten under året. I takt med att förvaltningen förändrats under året har också detta samverkansforum förändrats.

28. All personal inom förskola och grundskola har fått kompetensutveckling i grupp, arbetslagsutveckling, föreläsningar och studiecirklar. Läslyftet och specialpedagogiklyftet har genomförts i grundskolan. Förskollärarnas roll och uppdrag enligt den nya läroplanen har varit i fokus. Kommunen har gjort en satsning på speciallärare genom att möjliggöra studier under en del av arbetstiden.

Socialt stöd och omsorg

29. Resultatet är ett genomsnitt för de enheter där tillräckligt många (tio) har svarat för att resultatet ska redovisas. Resultatet blev klart i början av februari 2018 och därför fanns ingen analys färdig till årsredovisningen.

Samhällsbyggnad

30. Antalet arbetsplatsträffar var något lägre än målet. Främst beror det på att de flesta enhetschefsposter varit vakanta. Under stora delar av hösten var räddningschefen enda enhetschef inom förvaltningsområdet.

31. Medarbetarna inom förvaltningsområdet är delaktiga i framtagande av verksamhetsmål för förvaltningsområdet. Uppföljning av målen sker i samband med APT (arbetsplatsträffar).

Kommunkansli, intern service och integration

32. Resultatet följer resultatet för kommuntotalen. Det är även ett lågt svarsdeltagande. Resultatet är lägre för området ”kunskap om målen” än för ”motivation och styrning”. LSAM (lokal samverkansgrupp) har inte kommit igång och alla arbetsplatser har inte genomfört arbetsplatsträffar (APT).

Ekonomi (finansiella mål) – Vansbro kommun har en ekonomi i balans 2017
34. Politiska beslut stödjer en hållbar ekonomi.
35. Har en långsiktig ekonomisk planering.
36. Har ett överskott på 0,5 procent.
 
Utbildning, kultur och fritid
37. Arbeta fram ett effektivt långsiktigt budgetarbete där tydlighet och förståelse är ledstjärnor.

Övergripande

34. Vid kontroller konstaterades att vissa beslut, som också kräver beslut om finansiering, saknade sådant.

35. En långsiktig finansiell analys har gjorts som en grund för det långsiktiga arbetet. Kommunen behöver dock bli bättre på att både bedöma förändringsbehov på längre sikt och uppdatera investeringsplanen.

36. Kommunens nollresultat var ett underskott på 3,6 mkr (0,9 procent), därmed nådde kommunen inte målet.

Kommunstyrelsen och förvaltningsledningen har haft överläggningar för att nå ett resultat enligt målet 2018. Främsta anledningen till underskottet är dock det stora underskott som VDUF redovisade och där kommunen tvingades att täcka kostnaderna.

Utbildning, kultur och fritid

37. Efter Skolinspektionens tillsyn fick kommunens skolverksamhet anmärkning på budgetarbetet. Det saknades fördelningsprinciper och utifrån detta omarbetade verksamheten budgetprocessen till att ha en barn- och elevpeng som bas. Utifrån det fick förskolor och skolor ett anslag att disponera under budgetåret. Fördelningsprincipen förfinades till 2018 och den kan förbättras ännu mer framöver.

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av SKL. I mätningen 2017 deltog drygt 260 kommuner. Syftet med KKiK är att ge kommuninvånarna information om kvaliteten på kommunens service, att kunna föra en dialog om resultaten med medborgarna och använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen.

Varje år undersöks kommunens kvalitet ur dessa fem perspektiv:

  • Tillgänglighet
  • Trygghet
  • Information och delaktighet
  • Effektivitet
  • Kommunen som samhällsutvecklare

Nedan redovisas Vansbro kommuns resultat jämfört med andra kommuner.

Kommunens Kvalitet i Korthet – mätning 2017

För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vansbro står sig jämfört med andra kommuner har resultaten delats upp i tre nivåer.

 Grön anger att Vansbro tillhör kommunerna med
bäst resultat (25 %).
Gul anger att Vansbro tillhör
de mittersta kommunerna (50 %).
Röd anger att Vansbro tillhör kommunerna med
sämst resultat (25 %).

Tillgänglighet

Tillgänglighet handlar om hur lätt, eller svårt, det är att komma i kontakt med kommunen. Till exempel om kommunens verksamhet har öppet på de tider allmänheten har möjlighet att ta del av kommunens tjänster och kontaktmöjligheter. I tillgänglighetsmåttet ingår också hur långa väntetider olika verksamheter i kommunen hade 2016, det vill säga hur snabbt medborgarna fick hjälp.

Mått 2015 2016 2017
Andel som får svar på e-post inom två dagar (%) 91 81 89
Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) 50 52 57
Gott bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng (%) 80 71
Bibliotekets öppethållande (inklusive meröppet) utöver 8–17 på vardagar, timmar/vecka 9 9 9
Simhallens öppethållande utöver 8–17 på vardagar, timmar/vecka 27 27 27
Återvinningscentralens öppethållande utöver 8–17 på vardagar, timmar/vecka 3 3 3
Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 100 56 30
Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde 0 20 43
Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde 50 32 26
Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde 4 4

Trygghet

Trygghet handlar om kommunens förmåga att tillgodose behovet av kontinuitet och trygghet för äldre och trygghet i barngrupperna inom förskolan.

Mått 2015 2016 2017
Elever i åk 9: ”Jag känner mig trygg i skolan”, positiva svar, andel (%) 82,7
Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde 13 12 14
Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal 4,1 4,8

Delaktighet och information

Delaktighet och information handlar om förutsättningarna för medborgarinflytande och demokrati, och om kvaliteten på kommunens webbplats.

Mått 2015 2016 2017
Informationsindex för kommunens webbplats, totalt 73 55 52
Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng 67 33 33

Effektivitet

Frågor om kommunens effektivitet handlar om vilket resultat kommunen får ut av de pengar den lagt på olika saker och hur mycket medborgarna får för pengarna inom skola, särskilt boende och hemtjänst.

Mått 2015 2016 2017
Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 124 702 141 859
Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (som eleven läser), hemkommun, andel (%) 60,3 69,6 70,6
Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) 45 60 57
Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 76,7 83,6 76,4
Elever i åk 9: ”Jag är nöjd med min skola som helhet”, positiva svar, andel (%) 80,8
Kostnad per betygspoäng i åk 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng 376 381 550
Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 75,8 79,3 78,3
Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev 179 614 161 552
Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng 71 64 66
Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare 613 202 715 774
Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg, helhetssyn, andel (%) 73 78 76
Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng 70 61 52
Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 263 620 307 976
Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg, helhetssyn, andel (%) 90 91 96
Ej återaktualiserade ungdomar 13–20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) 100 60

Samhällsutveckling

Samhällsutveckling omfattar mått som kommunen själv kan påverka, men även mått för sådant som är utanför kommunens kontroll men som är viktigt för utvecklingen av ett samhälle. Här behandlas frågor såsom hur stor andel av befolkningen som har jobb, hur människor mår, hur väl kommunen jobbar med miljöfrågor och hur bra invånarna tycker att kommunen är att bo och leva i.

Mått 2015 2016 2017
Förvärvsarbetande invånare 20–64 år, andel (%) 80,0 79,4
Invånare som någon gång under året fått ekonomiskt bistånd, andel (%) av befolkning 1,5 1,5
Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1 000 invånare 3,6 4,5 3,2
Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 11,7 12,6 11,9
Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, andel (%) 48 44
Miljöbilar av personbilar och lätta lastbilar enligt MFS (%)* 1,7 4,8 6,3
Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet under årets 6 första månader enligt KKiK, andel (%) 20 17 20

*Från 2016 avser detta mått andelen miljöbilar av alla motorfordon i kommunen, alltså även privatägda och företagsägda.

Omvärld och befolkning

Svensk ekonomi ångar på1

Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, räknar med att BNP växer med närmare 3 procent 2018. Den inhemska efterfrågan väntas försvagas 2019, men samtidigt blir utvecklingen i omvärlden något bättre vilket gynnar svensk export. SKL räknar med att svensk BNP växer något långsammare 2019 än 2018. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar försvagas. I och med att antalet arbetade timmar inte väntas öka alls nästa år kommer skatteunderlagstillväxten att bromsas upp kraftigt. Det innebär en risk för ett betydande glapp mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt ökande behoven av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig.

Under konjunkturåterhämtningen har det framför allt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten i Sverige, medan tillväxten i omvärlden har varit svag. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart och svensk export växer också snabbare. I Europa, där många länder har haft en mycket svag återhämtning sedan 2010, väntas tillväxten öka och i USA är förväntningarna positiva. Även i tillväxtländerna har en negativ trend brutits.

Däremot bromsas tillväxten i svensk inhemsk efterfrågan. 2019 väntas tillväxten i investeringarna minska. Det är framför allt bostadsbyggandet som inte längre kan öka i samma höga takt som tidigare. Även hushållens och kommunsektorns konsumtion ökar långsammare.

Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge väntas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. De löneavtal som slutits för de närmaste åren ligger på låga nivåer och även löneglidningen är låg. Därmed bromsas också inflationen. Riksbanken antas dröja med att höja styrräntan till i oktober 2018. I takt med att styrräntan sedan stegvis höjs stiger också de räntor som påverkar hushållens ekonomi, vilket gör att KPI ökar betydligt snabbare än KPIF2.

Med den högkonjunktur som Sverige befinner sig i är det naturligt med överskott i de offentliga finanserna.

Befolkning

Vid årets slut hade Vansbro kommun 6 837 invånare. Det var en minskning med 47 invånare, efter att befolkningen ökade med 169 invånare 2016. De senaste tre åren har befolkningen ökat med sammanlagt 158 invånare, dessförinnan har Vansbro kommun haft en minskande befolkning i många år. Befolkningsminskningen 2017 var 0,7 procent, medan länet ökade med 1 632 personer (0,6 procent). Sveriges totala befolkning ökade med 1,25 procent.

Befolkningsutveckling Vansbro kommun

2017 föddes 61 barn i Vansbro. De senaste tio åren har totalt 628 barn fötts i kommunen, i snitt 63 barn per år. Antalet avlidna var 77 personer. Antalet barn i förskoleåldern (0–6 år) ökade med 4 och antalet skolbarn (7–17 år) minskade med 32 jämfört med 2016. Antalet personer i arbetsför ålder (18–64 år) minskade med 41 medan ålderspensionärerna blev 22 fler. Ålderspensionärernas andel av befolkningen var högre i Vansbro (26,8 procent) än i både länet (24,0 procent) och riket (19,8 procent). Andelen utrikes födda var vid årets slut 601 personer (8,8 procent av folkmängden), en minskning med 18 invånare. Invandringen till kommunen var 105 personer mot 184 personer 2016, de flesta från Syrien.

Befolkning åldersfördelning

Känslighetsanalys

Den ekonomiska utvecklingen styrs av många faktorer där kommunen kan påverka vissa, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Tabellen nedan visar hur kommunens kostnader påverkas av olika förändringar.

Händelse Förändring +/– tkr
10 öres förändring av kommunalskatten 1 296
Förändrat invånarantal med 100 5 293
Löneförändring med 1 procent, inklusive PO* 2 972
Förändrad upplåning med 10 mkr 135
10 heltidstjänster 4 670

* Personalomkostnadspålägg

Analys och ekonomisk översikt

2017 års resultat

Resultatet för 2017 var ett underskott på 3,6 mkr vilket var en försämring mot resultatet 2016 som var ett överskott på 6,9 mkr. Kommunstyrelsens budget var på 354 mkr netto. Kommunstyrelsens verksamheter redovisade ett underskott på 7,7 mkr, vilket var 700 tkr bättre än augustiprognosen. Verksamheterna utbildning, kultur och fritid, socialt stöd och omsorg samt kollektivtrafik redovisade underskott, medan kommunstyrelsen, samhällsbyggnad, kommunkansli, intern service och integration redovisade överskott. Av kommunstyrelsens medel till förfogande finns 2,9 mkr kvar.

Kostnaderna för överförmyndare ökade mellan 2015 och 2016 med nästan 2 mkr beroende på antalet flyktingar som kommit till kommunen, men 2017 var kostnaderna åter i nivå med budget.

Resultatet för finansiering blev ett överskott på 9,2 mkr, de olika posterna beskrivs i avsnittet Finansiering.

En återställning av underskottet ska ske inom tre år och kommunfullmäktige förväntas ge kommunstyrelsen i uppdrag att utarbeta en åtgärdsplan för återställningen. Under förutsättning av att budget hålls för 2018 kommer underskottet för 2018 vara återställt.

Mellan 2016 och 2017 minskade verksamheternas intäkter med 11,6 mkr (9 procent) och kostnaderna ökade med 9,8 mkr (2 procent). Den främsta orsaken till minskade intäkter är minskade bidrag för flyktingmottagande. Vuxenutbildningen har från 2017 övergått till Västerdalarnas utbildningsförbund vilket syns i jämförelsen av resultat mellan åren.

Orsaken till kostnadsökningen är bland annat ökade kostnader inom individ- och familjeomsorgen på grund av ökat antal nya ärenden inom barn och unga, vuxna och missbruk samt ekonomiskt bistånd, ökade ersättningar till Olympica (friskola) och underskottstäckning för Västerdalarnas utbildningsförbund.

Verksamheternas resultat och kommentarer till resultatet finns i driftredovisningen och i varje verksamhetsberättelse.

Från 2016 bedrivs gymnasieverksamheten i kommunalförbundet VDUF, Västerdalarnas utbildningsförbund, tillsammans med Malung-Sälens kommun. Från 2017 har även vuxenutbildningen övergått till utbildningsförbundet. Det innebär att alla kostnader och intäkter för gymnasiet och vuxenutbildningen inte längre redovisas i kommunen, och att kommunalförbundet finansieras genom ett bidrag från medlemskommunerna. Denna förändring påverkar jämförelser mellan åren.

Under 2016 och 2017 har kommunen gjort en meravskrivning för investeringar i hvb-hem för ensamkommande barn. Syftet med avskrivningen är att anpassa kostnaderna till den planerade verksamheten. Från 2017 sänkte staten ersättningarna för hvb-hem och kommunen övergår därför succesivt till stödboende för att anpassa kommunens kostnader till ersättningen från staten.

Avstämning av balanskravet (tkr)
Årets resultat enligt resultaträkningen – 3 617
Reducering av alla realisationsvinster – 57
Årets resultat efter balanskravsjusteringar – 3 674
Reservering/användning av medel till/från resultatutjämningsreserv 0
Balanskravsresultat – 3 674

God ekonomisk hushållning

Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet ”god ekonomisk hushållning” har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. Verksamhetsaspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget.

Kommunfullmäktige har beslutat om strategiska mål som visar prioriteringar för verksamheterna för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat konkreta verksamhetsmål som gör de strategiska målen tydliga för verksamheterna.

Resultatutjämningsreserv

Kommunallagen ger kommuner och landsting möjlighet att bygga upp en resultatutjämningsreserv (RUR). Reserven gör det möjligt att avsätta en del av ett överskott i goda tider och sedan använda denna buffert för att täcka underskott som uppstår på grund av en svag utveckling av skatteunderlaget. Genom en sådan reserv kan resultatet justeras/utjämnas mellan olika år. Syftet är att kunna möta konjunkturvariationer för att ge jämnare ekonomiska förutsättningar för de verksamheter kommunen bedriver.

Enligt regelverket beslutar kommunfullmäktige vilka regler som gäller i den enskilda kommunen och enligt Vansbro kommuns regelverk kan medel från resultatutjämningsreserv disponeras då kommunens balanskravsjusterade resultat är negativt. Kommunen får maximalt disponera det belopp som finns i resultatutjämningsfonden.

2015 2016 2017
Ingående värde 4 904 7 786
Reservering till resultatutjämningsreserv 4 904 2 882
Disponering av resultatutjämningsreserv
Utgående värde 4 904 7 786 7 786

Investeringar

2017 beslutade kommunen om investeringar på drygt 39,9 mkr och den totala investeringsutgiften blev 25,7 mkr. I investeringarna ingår även tidigare beslutade investeringar som löper över flera år. Tabellen visar investeringar som pågått 2017. Därefter kommenteras de större pågående investeringarna och när de beräknas bli klara.

Varje år avsätter kommunen även medel för infrastruktur- och underhållsinvesteringar, mindre verksamhetsinvesteringar och it-investeringar, dessa redovisas i tabellen men kommenteras inte separat.

Nettoinvesteringar i löpande priser

Budget År Utfall
tom 2016
Utfall
2017
Resterande/
Förbrukat
Invallning Vansbro 3 200 2010/2016 2 931 206 63
Myrbacka skola, om- och tillbyggnad samt bussangöring 20 500 2013/2014 20 467 30 4
Brandskyddsåtgärder Bäckaskog, Söderåsen och medborgarhuset 4 400 2014/2017 1 680 2 907 – 187
Projektering äldreboende 3 000 2014/2015 674 64 2 262
Utbyggnad bredband 5 400 2014/2015 11 019 14 624 – 20 243
Renovering simhallens duschutrymmen och tilgänglighetsanpassning 2 800 2014/2016 3 734 686 – 1 620
Ombyggnad förskola Bergheden 2 700 2016 1 206 1 796 – 302
LSS-gruppboende 15 000 2016 60 1 496 13 444
Ombyggnad Östra skolan till förskola 2 800 2017 2 599 201
Aktivitetspark Järnvägsgatan 1 270 2017 112 1 158
Struktur- och verksamhetsinvesteringar
Strukturinvesteringar 1 589 2017 970
Verksamhetsinvesteringar 240 2017 81
It-investeringar 350 2017 93
Investeringsutgift 25 663

Invallning av Vansbro

Budget 3,2 mkr beslutad 2010 och 2016. Förbrukade medel till och med 2017: 3,1 mkr.

Detta investeringsprojekt har pågått sedan 2010. Kommunen beviljades ett bidrag på 11,8 mkr från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) 2010 och har beviljats ytterligare bidrag på 6,6 mkr, totalt 17,4 mkr. Totalt beräknas invallningen kosta 30 mkr, en fördyring med 11 mkr från ursprunglig uppskattning. Kommunens kostnad beräknas totalt till 7,6 mkr varav 3,2 mkr är beslutade 2010.

Investeringen avser byggandet av ett översvämningsskydd i form av en jordvall. Förberedande markundersökningar är utförda och ansökan om vattendom för byggande av vallen är inlämnad till Mark- och miljödomstolen i Nacka och beslutad i slutet av 2017. Projektering och byggnation återstår.

Investeringen väntas vara klar omkring 2020.

Myrbacka skola, om- och tillbyggnad samt bussangöring

Budget 20,5 mkr beslutad 2013–2016. Förbrukade medel till och med 2017: 20,5 mkr.

Investeringen avser tillbyggnad av Myrbacka skola med klassrum, grupprum, lärarrum samt utrymme för skolsköterska. Huvuddelen av investeringen gjordes 2014, men hela om- och tillbyggnaden slutfördes 2015 och skolan invigdes våren 2015. Under 2016 byggdes bussangöring. Utgiften på 30 tkr 2017 avser kompletterande åtgärder för staket mot bussangöringen.

Brandskyddsåtgärder

Budget 1,5 mkr för brandskyddsåtgärder på medborgarhuset, Söderåsen och Bäckaskog beslutad 2014. Under 2016 beslutades om ytterligare budget med 2,9 mkr. Förbrukade medel till och med 2017: 2,9 mkr.

Denna investering ingår i genomförda och framtida åtgärder för att klara brandskyddet i kommunens verksamheter. Investeringen ska ge ett fungerande byggtekniskt brandskydd i medborgarhuset, Söderåsen och Bäckaskog. Totalt kostar alla åtgärder betydligt mer är 2,9 mkr.

Arbetet följer en handlingsplan över tre år för att färdigställa brandskyddet på fastigheterna. Åtgärderna på Söderåsen är klara, och delvis klara på Bäckaskog där den avslutande etappen pågår. För medborgarhuset saknas medel för att påbörja de planerade arbetena. Kommunen begärde 2016 därför anstånd till 2018 för färdigställandet av åtgärderna i medborgarhuset och Bäckaskog och anståndet är beviljat för åtgärderna på Medborgarhuset. För Bäckaskog fick kommunen anstånd för åtgärderna till den 30 september 2017 och de är nu genomförda.

Budgeten var från början för liten, kommunstyrelsen beslutade därför att följa handlingsplanen men utan finansiering. För Medborgarhuset har kommunen tagit fram ett åtgärdsförslag och avsatt ytterligare 2,9 mkr 2018. Under 2018 kommer åtgärderna att färdigställas och investeringen bli klar.

Projektering äldreboende

Budget 3,0 mkr beslutad 2014 och 2015. Förbrukade medel till och med 2017: 737 tkr.

Investeringen avser förprojektering med en grovkalkyl för en eventuell ombyggnad av Söderåsens äldreboende. Kommunen har beslutat att fokusera på ut- och ombyggnad av Bäckaskogs äldreboende istället för Söderåsens äldreboende samt nybyggnation. Utredningsarbetet pågår och beslut om ut- och ombyggnad ska tas 2018.

Utbyggnad av bredband

Investeringen avser utbyggnad av fiberoptiskt bredbandsnät i Vansbro kommun. Projektet syftar till att 90 procent av hushållen och företagen i Vansbro kommun ska ha tillgång till minst 100 mbit/s i hastighet. Resterande 10 procent av hushållen skall ha tillgång till minst 30 mbit/s. Upparbetad kostnad från projektets start är 25,6 mkr. Finansiering sker med avsatta investeringsmedel av kommunen, bidrag och anslutningsavgifter.

Investeringen är delfinansierad med statsbidrag dels från Tillväxtverket för utbyggnaden av det ortssammanbindande nätet, dels med stöd via Jordbruksverket för utbyggnad av spridningsnät i byar. Vansbro kommun har ansökt om stöd för utbyggnad av ortssammanbindande nät mellan Vansbro och Äppelbo, mellan Nås och Lindesnäs, delar av sträckan mellan Vansbro och Nås, från Vansbro till Dalasågen samt del av sträcka i Skamhed och i Ilbäcken. Stöd är beviljat för alla de sökta sträckorna med ortssammanbindande nät samt för spridningsnät i Skamhed, Skålö-Ilbäcken och Uppsälje.

Renovering av simhallens duschutrymmen samt tillgänglighetsanpassning

Budget 2,8 mkr. Förbrukade medel till och med 2017: 4,4 mkr.

Renovering av simhallens duschutrymmen och tillgänglighetsanpassning av simhallen påbörjades 2015 och blev klart hösten 2017.

Projektet omfattar renovering och utbyte av duschutrymmenas tätskikt och ytskikt, samt ombyggnad för att tillgänglighetsanpassa omklädningsrummen.

Reparationerna av tätskikten och ytskikten i duschutrymmet var mer omfattande än vad man räknat med, eftersom ritningarna inte överensstämde med den faktiska uppbyggnaden. Det krävdes därför utökad rivning för att utreda omfattningen av vattenskadan vilket gjorde att renoveringarna kostade 2 mkr mer än budgeterat.

Ombyggnad till förskola vid Berghedens skola

Detta beslut går utanför planerade investeringar eftersom lokalerna inte räcker till antalet barn. Budget 2,7 mkr 2016. Förbrukade medel till och med 2017: 3,0 mkr.

Investeringen avser ombyggnation av lokaler vid Berghedens skola för att anpassa dem till pedagogisk omsorg så att förskoleverksamheten får nya ändamålsmässiga lokaler.

Budgeten överskreds med 300 tkr på grund av ändringsarbeten för både projektering och utförande då ritningarna inte överensstämde med byggnaden. Extra beställda verksamhetsanpassningar i byggskedet påverkade också kostnaden. Investeringen blev klar i mars 2017.

LSS-gruppboende

Detta beslut går utanför planerade investeringar. Budget 15 mkr 2016. Förbrukade medel till och med 2017: 1,6 mkr.

Investeringen avser byggandet av ett LSS-gruppboende med sex lägenheter och projektet startade 2016 med geoteknisk undersökning samt gallring av fastigheten Lyckan 2. Kommunen har gjort en entreprenadupphandling och entreprenaden startade hösten 2017 och beräknas bli klar hösten 2018.

Projektet är tänkt att finansieras genom en justerad ersättning till utjämningssystemet då kommunen själv bedriver verksamheten.

Ombyggnad f d Östra skolan till förskola

Budget 2,8 mkr 2017. Förbrukade medel till och med 2017: 2,6 mkr.

Investeringen avser ombyggnation av f d Östra skolan till förskola. F d Östra skolan har tidigare varit tomställd och bedömdes som lämplig att bygga om för att möta behovet av en förskola.

Östra skolan är ombyggd och anpassad till en tvåavdelningsförskola. Förskolan ersätter de lokaler som tidigare använts på Triangeln.

Ombyggnationen blev klar sin helhet hösten 2017 men verksamheten startade höstterminen 2017.

Aktivitetspark Järnvägsgatan

Budget 1,3 mkr. Förbrukade medel till och med 2017: 112 tkr.

Investeringen avser anläggande av aktivitetspark i norra Järnvägsparken. Planering av parken pågår och beräknas bli klar under 2018.

Kommunens bioenergianläggning

Vansbro kommun har sedan 1999 haft ett finansiellt leasingavtal med Nordisk Renting. Kommunen har även ett värmeleveransavtal med Rindi Västerdalarna sedan 1999. Enligt värmeleveransavtalet ska Rindi, å kommunens vägnar, betala Vansbro Fjärrvärmes hyra enligt leasingavtalet. I praktiken betalar kommunen leasingavgiften till bolaget och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Rindi hyr därmed anläggningen av kommunen och levererar värme till kommunen.

2012 omförhandlades hyresavtalet mellan Vansbro kommun, Rindi och Nordisk Renting. Framför allt förtydligade man hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. En viktig princip i avtalet var ”genomrinningsprincipen” som innebär att kommunens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi.

Det nya hyresavtalet gäller från och med 2013 till och med 2037, men går att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gällde till och med 2037 med optionstidpunkter. Kommunfullmäktige beslutade 2015 att använda optionen och löste avtalet med Nordisk Renting den 31 december 2016, tillträdet skedde dock den 1 februari 2017. Det innebär att kommunen nu äger kommanditbolaget Vansbroviken Kommanditbolag. Från optionstidpunkten har ett arbete pågått för att lösa kommanditbolaget, vilket kommer att ske 2018. Kommunen har även haft förhandlingar med Rindi om eventuella förändringar i hyresavtalet, dessa väntas bli klara 2018.

Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetalningen på 17 mkr för åren 2012–2013. Hyrorna återbetalas enligt en betalningsplan under åren 2014–2024, som ett lån med ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter 2013, men innan hyran är återbetalad, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolagsgarantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för 2012–2013 om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen.

Resultaträkning

Verksamhetens nettokostnader var 412,5 mkr, en ökning med 19,5 mkr från 2016.

Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 408,0 mkr, en ökning med 8,5 mkr. Skatteintäkterna stod för 277,6 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 130,4 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 78 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera.

Förändring i eget kapital

Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 101,1 procent, vilket var en försämring med 2,7 procentenheter mot 2016. Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen 100,9 procent. Nettokostnaderna var alltså 1,1 procentenheter högre än intäkterna. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 15,2 mkr.

Nettokostnader andel av skatteintäkter

Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för detta var 13,2 mkr inklusive löneskatt. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 9,3 mkr inklusive skatt. Avsättningar för pensionskostnader ökade med 0,9 mkr inklusive skatt.

Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan slutlig taxering och prognosen för året.

2013 2014 2015 2016 2017
Verksamhetens nettokostnader, tkr 347 808 359 524 368 765 392 974 412 454
Förändring, % 4 3 3 7 5
Skatteintäkter1, tkr 359 510 368 285 377 594 399 513 407 999
Förändring, % 2 2 3 6 2
Nettokostnader genom skatteintäkter1, % 97 98 98 98 101
Finansnetto, tkr 3 127 1 445 131 338 838
Nettokostnadsandel2 96 97 98 98 101

1 Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter.

2 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter.

 

Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var 838 tkr. Kommunens lån uppgick till 145 mkr. Räntekostnaderna på lån hos Kommuninvest var 1,7 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,5 mkr.

Finansnetto i relation till nettokostnaderna

Balansräkning

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar samt finansiella anläggningstillgångar) ökade med 42,0 mkr till 408 mkr. Ökningen beror till största delen på köp av Vansbroviken Kommanditbolag (bioenergianläggningen).

Omsättningstillgångar

Fordringarna minskade med 20,0 mkr till 43,9 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) minskade med 131,5 mkr till 54,3 mkr. Minskningen av likvida medel beror på att kommunen gjorde nyupplåning av 120 mkr i slutet av 2016 och lösen av leasingskulden i början av 2017.

Likviditet

Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalningsförmågan, var vid årsskiftet 10,7 procent, vilket motsvarade 38 dagars utbetalningar. 2016 var likviditeten 37,2 procent inklusive nyupplåningen på 120 mkr. Räknar man bort nyupplåningen på 120 mkr var likviditeten 13,2 procent. Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna.

Likviditet

Eget kapital

Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) minskade med 3,6 mkr till följd av årets underskott. Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 225,3 mkr.

Eget kapital

2013 2014 2015 2016 2017
Anläggningskapital 207 759 191 356 183 124 184 013 220 842
Rörelsekapital – 4 917 21 691 38 883 44 871 4 425
Eget kapital 202 842 213 047 222 007 228 884 225 267

Avsättningar

Avsättningar till pensionsförmåner uppgick till 26,1 mkr. Här ingick pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålderspension) med 23,4 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Avsättning för visstidspension för förtroendevalda var 2,4 mkr och avsättning för pensionsåtaganden för förtroendevalda enligt OPF-KL var 298 tkr. Från och med år 2000 redovisas årets intjänade pensionsförmåner som individuell del under kortfristiga skulder.

Långfristiga skulder

Kommunens långfristiga skulder uppgick vid årets slut till 161 mkr och 145 mkr av dessa var lån hos Kommuninvest. Kostnadsersättningar, investeringsbidrag och anslutningsavgifter ska täcka investeringar av olika slag och fördelas proportionellt i förhållande till betalda utgifter och beräknad användningsperiod för de olika investeringsobjekten. Av investeringsbidragen på 16,3 mkr avskrev kommunen 295 tkr 2017. Kommunen har fått in anslutningsavgifter till bredbandsnätet på 1,0 mkr som inte har börjat skrivas av.

Lån

Kortfristiga skulder

De kortfristiga skulderna minskade med 111,1 mkr till 93,8 mkr. Här ingår leverantörsskulder med 5,4 mkr och upplupna löner med 1,6 mkr. Löner som utbetalas i januari 2017 men avser 2016 uppgick till 5,2 mkr. Upplupna semesterlöner var 14,7 mkr och den individuella delen var 13,2 mkr inklusive löneskatt. Förändringen beror till största delen på att det i bokslutet 2016 fanns en leasingskuld upptagen som kortfristig, den löstes i början på 2017.

Soliditet

Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten anger därmed hur stor del av tillgångarna som är finansierade med kommunens eget kapital.

Soliditeten var vid årsskiftet 45 procent, vilket var en förbättring jämfört med 2016 då den var 37 procent. Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten istället 13 procent.

Soliditetsutveckling

Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser

Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 381 mkr, varav 157 mkr var pensionsförpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna minskade med 6,1 mkr.

Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem omfattade 114,2 mkr för bostadslån, vilket var en minskning med 7,0 mkr.

Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 97,4 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 7,2 mkr.

Borgensåtaganden för egnahem och småhus utgjorde 40 procent av den utestående skulden. Vid årsskiftet uppgick dessa åtaganden till 24 tkr, en minskning med 7 tkr.

Kommunen tecknade 1995 underborgen för landstingets borgen till Dalatrafik. Förpliktelsen uppgick vid årsskiftet till 1,4 mkr. År 2000 beslutade kommunen att teckna underborgen till Landstinget Dalarna för deras borgen till AB Transitio. Detta åtagande uppgick vid årsskiftet till 3,6 mkr.

För närvarande bedöms risken vara liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse.

Personalförhållanden

Antalet anställda minskade från 614 till 602 årsarbetare3 och från 703 till 693 anställda totalt.

Rekryteringsläget i kommunen är fortsatt svårt för vissa yrkeskategorier, bland annat lärare, socionomer, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Detsamma gäller löneläget där kommunen har svårt att hålla samma lönenivåer som grannkommunerna.

Under 2017 har ett arbete pågått kring samverkansavtalet. Fler fackliga organisationer har visat intresse för att teckna FAS-avtal med kommunen. SKL arbetade dock fram ett nytt avtal som tecknades i december 2017 och som ersätter det tidigare FAS-avtalet. Vansbro kommun behöver ta fram rutiner för att få arbetet med samverkan och arbetsmiljö att fungera ännu bättre.

Enkät 2017

HME-enkäten (hållbart medarbetarengagemang) genomfördes i november och kompletterades med frågor kring den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet kan arbetsplatserna använda som diskussionsunderlag om arbetsmiljön på respektive arbetsplats. Enkätresultatet är inrapporterat i Kolada, kommun- och landstingsdatabasen.

Personalkostnader

Personalkostnaderna ökade med 10,7 mkr (3,8 procent) jämfört med 2016. Det var en mindre ökning än 2016 då kostnaderna ökade med 16,2 mkr (6,1 procent). Kostnaderna för löneökningar blev 5,6 mkr (4,5 mkr 2016). Personalkostnaderna exklusive arvoden uppgick till 290,8 mkr (280,1 mkr 2016). Arvodeskostnaderna uppgick till 2,1 mkr (2,2 mkr 2016), en minskning med 4,8 procent.

Personalkostnader inlusive sociala avgifter

Sjukfrånvaro

Frisktal

Frisktalet visar tillgänglig arbetstid med avdrag för sjukfrånvarotid i procent.

Målet på 95 procent uppnåddes inte 2017 då frisktalet var 92,61 procent. Precis som i övriga Sverige ökar sjukfrånvaron, främst bland yngre kvinnor, men även bland män. Vansbro kommun arbetar aktivt med sjukfrånvaro och stöd till de som är sjukskrivna genom att tidigt ha kontakt och göra planering för återgång i eget eller annat arbete. Den längre sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) ökade något till 46,16 procent av den totala sjukfrånvaron. Nedan redovisas sju olika mått för sjukfrånvaro enligt redovisningslagen. Statistiken omfattar alla anställda.

Sjukfrånvaro (%) 2015 2016 2017
Av tillgänglig arbetstid (totalt) 5,43 6,45 7,39
60 dagar eller mer per tillfälle 47,54 44,83 46,16
Kvinnor 6,1 6,79 7,68
Män 2,22 4,85 5,99
–29 år 3,32 6,23 8,44
30–49 år 6,11 7,87 7,61
50– år 5,42 5,25 6,99

Pensioner

Kommunens pensionsåtaganden visas i tabellen nedan.

(tkr) 2015 2016 2017
Individuella delen inklusive löneskatt 12 182 12 547 13 225
Avsättning pensioner inklusive löneskatt 25 883 25 254 26 132
Ansvarsförbindelser inklusive löneskatt 178 030 162 930 156 966
Visstidspension till förtroendevalda, ansvarsförbindelse 1 284 521 373
Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt 217 379 201 252 196 696

Nyckeltal

2015 2016 2017
Frisktal, % 94,57 93,55 92,61
Sjukfrånvarodagar per anställd 17,4 19,9 23,2
Antal årsarbetare 609,5 619,9 603
Antal anställda, totalt 703 709 693
Antal anställda, kvinnor 590 594 587
Antal anställda, män 113 115 106
Antal heltidsarbetande, kvinnor 288 316 297
Antal heltidsarbetande, män 78 72 72
Antal deltidsarbetande, kvinnor 302 278 290
Antal deltidsarbetande, män 35 43 34
Genomsnittsålder, totalt 46,0 45,1 46,8
Genomsnittsålder, kvinnor 46,2 45,5 46,9
Genomsnittsålder, män 44,8 43,3 46,0
Personalomsättning, % 6,7 4,7 3,0
Övertid av arbetad tid, % 0,3 0,4 0,4
Antal sparade semesterdagar per anställd 12,4 11,7 11,2
Sparad semester, tkr 15 145 15 161 14 744
HME, skala 1–5 4,07
HME, index 1–100 76 74