Förvaltningsberättelse

Sammanfattning

Kommunens övergripande mål beslutas av kommunfullmäktige och anger kommunens politiska målbild. Denna årsredovisning bedömer Kramfors resultat 2017 för såväl verksamhetsmål som ekonomi. Det samlade resultatet visar att kommunens mål uppfylldes.

Det ekonomiska resultatet på knappt 32 mkr uppfyllde kommunfullmäktiges mål. Kommunstyrelsen bedömer dock att Kramfors kommun fortfarande befinner sig i en ekonomiskt ansträngd situation. Stor skuldsättning, låg soliditet, hög skattesats och minskad befolkning är delar av den utmanande situationen. Årets positiva resultat förklaras till stor del av att kommunen valde att intäktsredovisa delar av det statliga engångsbidrag (35 mkr) som skulle kompensera kommunerna för kostnader 2015 och 2016. Det innebär att det underliggande resultatet var på en nivå under målen. Engångsbidraget finns inte kommande år, vilket gör att den framtida ekonomiska situationen innehåller stora utmaningar. Bedömningen för kommunsektorn är att den demografiska utvecklingen, med ökat antal äldre och unga, medför betydande kostnadsökningar. Samtidigt beräknas kommunsektorns intäkter inte att öka i samma takt, i huvudsak på grund av att skatteunderlaget ökar i lägre takt, vilket innebär ett gap mellan intäkts- och kostnadsutvecklingen som sannolikt ställer höga krav på förbättringar och effektiviseringar.

Verksamheterna levererade generellt väl och även om det fortfarande finns utrymme för förbättringar gav medarbetarnas insatser medborgarna god service. Flyktingsituationen påverkade kommunens verksamhet i hög utsträckning. De senaste årens relativt höga antal nyanlända blev lägre. Bedömningen är att de nyanlända även fortsättningsvis blir färre. Flyktingsituationen påverkade verksamheterna dels med hög belastning, dels med behovet av att ställa om verksamheten till färre nyanlända.

Omvärldsanalys

Kramfors lokala förutsättningar

Strukturförändringar i näringslivet har i flera decennier påverkat Kramfors. Investeringar och produktionsökning leder inte längre självklart till fler arbetstillfällen. Befolkningsminskningen har varit nära en procent per år en längre tid. De senaste åren har minskningen avtagit. År 2016 hade kommunen för första gången på länge en positiv befolkningsutveckling. Utfallet 2016 skulle ha varit negativt utan nettoinvandringen. Eftersom handläggningstiderna för asylärenden ökade på grund av det stora sökandetrycket 2015 påverkades befolkningstalen 2016 av det.

Under 2017 avtog flyktingströmmen och kommunens befolkning minskade med 71 personer. Det berodde på att födelsesiffrorna var negativa, det vill säga att antalet döda var större än antalet födda. Även inflyttningen från andra delar av landet var negativ. Det var alltså fler människor som flyttade ut till andra delar av landet än som flyttade in. Däremot var inflyttningsnettot från andra länder positivt. Befolkningsminskningen hade varit större om inte nettoinvandringen varit positiv.

När det gäller utflyttning är det framför allt ungdomar och människor i arbetsför ålder som flyttar. Det leder till skevheter i befolkningsstrukturen. Kramfors har ett stort underskott på personer i åldrarna 20–40 år jämfört med riket och ett kraftigt överskott i de äldre åldersgrupperna.

De senaste åren har ett glädjande trendbrott kunnat skönjas när det gäller åldersgruppen 20–40 år. Gruppens andel av befolkningen har sakta ökat. I absoluta tal ökade antalet 20–40-åringar från 3 307 personer 2010 till 3 766 år 2017. Att den gruppen nu utgör en större del av befolkningen kan påverka födelsetalen positivt de kommande åren.

Åldersstruktur

Den gamla industri- och brukskulturen har medfört att en relativt låg andel av befolkningen har fortsatt till högre utbildning. Eftergymnasiala studier är klart mindre vanligt än riksgenomsnittet. Det är inget bra utgångsläge, eftersom många yrken kräver längre teoretisk utbildning.

Dagens arbetsmarknad i Kramfors har sina rötter i den strukturella omvandlingen av skogsindustrin, som inleddes bland annat när SCA bildades i spåren efter Krügerkraschen på 1930-talet. Trots nedläggningar och strukturförändringar har den industriella produktionsvolymen ökat, medan arbetstillfällena i de traditionella basnäringarna drastiskt minskat. Till viss del har det kompenserats av dels en framväxande småindustri och nya företag i andra branscher än skog, trä och papper, dels av den offentliga sektorns tillväxt under några decennier från 1900-talets mitt.

Ansträngningarna under flera decennier att bredda näringslivet och stimulera tjänstesektorn har i många stycken varit framgångsrika. Kramfors är en företagstät kommun. Det är bra inför framtiden att stora strukturella grepp redan är tagna.

För att ytterligare förbättra möjligheterna till arbete och studier har kommunen i flera år arbetat för att ta till vara på möjligheterna som Ådals- och Botniabanan kan ge. Kramfors ligger mitt i ett möjligt funktionellt arbetsmarknadsområde mellan Sundsvall och Örnsköldsvik. Speciellt norrut har tidsavstånden förkortats avsevärt. Det gäller till exempel Umeå, som med tåg kan nås på 1,5 timmar. Möjligheten till distansstudier vid Umeå universitet öppnas som ett komplement till Mittuniversitetet söderut.

Kramfors, liksom länet och regionen, påverkas självklart av globala trender och utvecklingslinjer. Företagen och arbetsplatserna är på gott och ont integrerade delar av globaliseringen. Näringslivet och regionens invånare berörs i ökande grad av beslut och förutsättningar som inte går att påverka lokalt eller regionalt.

En global trend är att företagens och människornas rörlighet ökar; företag är inte längre bundna till en viss plats och människor inte knutna till en viss arbetsgivare. Avgörande för ett företags lokalisering är inte längre lokala råvarutillgångar och arbetskraftsutbud. Ungdomar bor inte kvar lika länge i sina födelseorter och äldre är mer flexibla i sitt val av bostadsort.

Det är både en utmaning och en möjlighet för kommunen. Aktiv näringslivspolitik handlar numera inte bara om att erbjuda lokaler och etableringsmark. Att skapa en plats där människor trivs och vill leva är minst lika viktigt.

Höga kusten har inte samma industrihistoriska bakgrund som kommunen i övrigt. Områdets kännetecken är en lugnare befolkningsutveckling och ett näringsliv präglat av entreprenörskap och småskalighet, ofta i helt andra branscher än älvdalens skogsindustri. En starkt framväxande turism- och besöksnäring har stor betydelse, liksom områdets attraktionskraft för fritidsboende och rekreation.

För att stödja turismnäringen har kommunen ett nära samarbete med grannkommunerna för att lyfta Höga kusten som besöksmål. Kommunernas roll är att ge förutsättningar för bra infrastruktur. En växande skara entreprenörer i samarbete över hela regionen är en bra grund att bygga vidare på.

I regionalekonomisk forskning (Umeå universitet) brukar tre faktorer tillmätas stort värde för en positiv utveckling: arbetsmarknad, kommunikationer och boende. De första två faktorerna har behandlats ovan. När det gäller den tredje, boende, kommer bostadsbolaget att bygga ett nytt hyreshus med attraktivt läge. Mycket glädjande är också att ett privat fastighetsbolag har köpt tomtmark centralt och planerar att bygga hyresbostäder.

Specifikt för kommunen är den glesa bebyggelsen med många mindre samhällen och en relativt liten centralort. Det kan vara en styrka eftersom många människor föredrar ett lantligt boende. Samtidigt är det självklart en ekonomisk ansträngning för kommunen att upprätthålla en fungerande infrastruktur på ett stort antal mindre orter.

Bostäderna i Kramfors stad är i stort sett byggda under några decennier från mitten av 1900-talet. Det gäller både villor och flerbostadshus. En betydande del av flerbostadshusen ägs och förvaltas av allmännyttan. Antalet bostadsrätter är förhållandevis lågt.

I början av 2000-talet var det nödvändigt att anpassa det offentliga bostadsbeståndet till folkmängden. Det senaste året påverkade flyktingsituationen efterfrågan på bostadsmarknaden. Det råder nu brist på hyreslägenheter. Efterfrågan på egnahem ökar med stigande priser som följd.

Kommunens möjligheter att erbjuda tryggt och prisvärt boende är en konkurrensfördel. Det gäller speciellt mot bakgrund av regionförstoringen som redan börjar bli en följd av Ådals- och Botniabanan.

Ekonomiska förutsättningar

Sverige har under flera år befunnit sig i högkonjunktur. Den bedöms fortsätta även 2018 för att mattas av 2019. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) beräknar att BNP växer med närmare 3 procent 2018. Tillväxten i omvärlden bedöms förstärkas 2019, vilket gynnar svensk export, samtidigt som den inhemska efterfrågan försvagas. Sammantaget innebär det att svensk BNP växer något långsammare 2019 jämfört med 2018. Högkonjunkturen når då sin topp och resursutnyttjandet i svensk ekonomi börjar minska. Antalet arbetade timmar förväntas inte att öka alls 2019, vilket medför att det sker en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar att uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig.

Stora delar av världsekonomin uppvisar en stark utveckling. Den globala konjunkturen har fortsatt att förstärkas. Recessionerna i Brasilien och Ryssland är över. I USA fortsätter den positiva konjunkturutvecklingen och det är fortsatt hög BNP-tillväxt i Kina. Inom euroområdet har de flesta länder en god ekonomisk utveckling och industrin stärktes 2017. Den brittiska ekonomin har hittills klarat påfrestningarna från Brexit väl, och såväl Tyskland som Frankrike hade en stark utveckling av ekonomin.

Den goda globala utvecklingen påverkar även Sverige gynnsamt eftersom svensk export växer starkt. Den starkare efterfrågan från utlandet motverkar till viss del den minskade inhemska efterfrågan. Svensk ekonomi har under några år växt i god takt. Den förväntas dock att återgå till en lägre, historiskt mer normal nivå de närmaste åren. Det innebär också att utvecklingen av skatteunderlaget bedöms avta. Den globala demografiska utmaningen, med exempelvis ökad andel äldre befolkning, förväntas innebära ökad kostnadsutveckling i offentlig verksamhet samt svårigheter att rekrytera tillräckligt med personal. Den förväntade svagare ekonomiska utvecklingen riskerar att leda till ett betydande glapp mellan kommunsektorns intäkter och kostnader. Exempel på områden med utmaningar är ett växande behov av skola, vård och omsorg som följd av befolkningsutvecklingen.

Kramfors delar de nationella utmaningarna med minskad tillväxttakt på skatteunderlaget, ökade kostnader för en högre andel äldre personer samt en förväntad ökning av barn och elever i kommunens verksamheter. Utmaningarna i verksamheterna innebär att arbetet med ständiga effektiviseringar behöver vara framgångsrikt för att kommunen ska klara god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. En central del i de framtida utmaningarna är kompetensförsörjning. Kramfors har stora pensionsavgångar de kommande åren och i hela landet råder konkurrens om kompetent personal. Problematiken är generell, men exempelvis inom vårdyrken och för pedagogisk personal finns stora utmaningar. Ett annat viktigt område inför framtiden är utvecklingen av migrationen; hur många nyanlända som kommunen ska hantera och hur väl de integreras i samhället och tar sig ut på arbetsmarknaden.

Nämndernas verksamhet

Barn-, kultur- och utbildningsnämnden, BKU, hade en god måluppfyllelse eftersom den största delen av nämndmålen bedömdes vara uppfylld. Exempelvis uppfylldes målet att andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka. Meritvärdena för både pojkar och flickor i årskurs 9 höjdes. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat var dock oförändrad, med lägre meritvärden för pojkarna. Nämndens mål om att varje enhet ska utveckla och kvalitetssäkra metoder och arbetssätt med modern teknik beskrivs också som uppfyllt.

Efter några år med många nyanlända minskade istället antalet ungdomar och nyanlända. Det gjorde det nödvändigt att anpassa såväl verksamhet som ekonomi. Processen fortsätter kommande år. Samtidigt som BKU-nämnden stod inför ekonomiska utmaningar uppstod behov av fler förskoleplatser. En utbyggnad behöver planeras noga så att den blir hållbar.

Digitaliseringsinsatser genomfördes i både förskola, grundskola och gymnasium. Ådalsskolans digitaliseringsresa uppmärksammades nationellt.

Kulturskolan blev avgiftsfri och antalet deltagande i kulturskolans ämneskurser ökade. Kulturskolans vårkonsert genomfördes i ny form efter önskemål om framträdanden på fler ställen än i centrala Kramfors. Konserten genomfördes därför i kyrkor på olika platser i kommunen.

Kulturenheten arrangerade aktiviteter för ungdomar som exempelvis filmfestivaler, Ung Kultur Möts, dansinspiratörerna och flera teaterproduktioner. Enheten samarbetade med föreningar för att genomföra arrangemang som till exempel musik- och hårdrocksföreställningar.

BKU antog en kulturplan för 2018–2022.

Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala servicenämnden, BAS, uppvisade generellt en god måluppfyllelse. Av nämndens 30 indikatorer hade 16 förbättrats eller behållit nivån från den senaste mätningen. Nämndmålet äldre ska känna trygghet och vara nöjda med beviljade och bedömda insatser nåddes. Även målet att utredningar och insatser till enskilda ska vara samordnade och av god kvalitet nåddes.

Kramfors insatser i teknikutveckling i vård och omsorg uppmärksammades av både Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Kommunen beskrevs som ett gott exempel på hur det är möjligt att använda tekniska lösningar för att möta behov ur brukar-, personal- och verksamhetsperspektiv. En teknisk lösning som infördes är trygghetskameror som ökar tryggheten för brukaren och ger möjlighet till ostörd nattsömn.

Projektet TRIA (Trygghet, Respekt, Insikt och Acceptans) avslutades efter två år med gott resultat. Målet var att stödja och hjälpa ungdomar som inte hade arbete eller studerade, att komma vidare i livet. Av projektets 61 deltagare gick 34 vidare till arbete, studier eller åtgärd hos arbetsförmedlingen. De goda erfarenheterna från projektet ska användas i befintlig verksamhet i samverkan med barn-, kultur- och utbildningsnämnden.

Antalet elever som studerar svenska för invandrare (SFI) fortsatte att öka. SFI kombinerat med vårdintroduktionsutbildning startade för tredje året. De flesta eleverna går över till den reguljära undersköterskeutbildningen efter avslutad introduktion. Ytterligare två kombinationer av SFI med yrkesutbildning planeras: SFI-Folksam och SFI-besöksnäring.

Daglig verksamhet bytte namn till DISA (delaktig i sitt arbete) och flyttade in i två nya lokaler. Tidigare bestod den dagliga verksamheten av en mängd mindre grupper som var utspridda på olika ställen och lokaler. De utförde i princip samma uppdrag varje dag och träffade samma människor. I och med de nya lokalerna får alla ett utökat kontaktnät och chans till en mer mångfacetterad vardag.

Kommunen hade stora svårigheter att rekrytera socialsekreterare. Det var svårt att möta nya behov med fler tidiga och förebyggande insatser eftersom cheferna fick lösa akuta bemanningsfrågor snarare än att styra och stötta. För att kunna utveckla verksamhetens kvalitet till en lägre kostnad och för att ge chefer rimlig arbetsbelastning, beslutades att verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg delas i två: funktionsstöd samt individ- och familjeomsorg.

Verksamheten och ekonomin påverkades av det minskade inflödet av nyanlända, vilket medför behov av anpassningar och effektiviseringar även under kommande år.

Kommunstyrelsen beslutade om 10 nämndmål med 20 indikatorer. Av dem uppfylldes 55 procent, vilket bidrog till att bland annat målet att bidra till ett fortsatt samhällsbygge uppfylldes. Även målet att förenkla servicen till medborgarna, företagarna och de interna kunderna nåddes. Arbetet med e-tjänster bidrog.

Kommunstyrelsen antog program för kultur och jämställdhet och gav i uppdrag till samtliga nämnder att skapa handlingsplaner som strävar efter att uppnå målen i programmen. År 2018 tillkommer program för hållbarhet. Arbetet med att skapa ett program för folkhälsa påbörjades.

Utvecklingsarbetet i Framtidsbygget – en hel kommun fortsatte med medborgardialoger, bland annat om den kommande serviceplanen och utvecklingen av Hagaparken vid Kyrkviken. Inom projektet genomfördes en utbildning i dialog och värdskap för kommunorganisationen.

Fler e-tjänster utvecklades. Arbetet med e-tjänster utgör en viktig del av utvecklingen av kommunens externa och interna service. Tjänsterna skapar mer tillgänglighet för kommuninvånarna.

Miljö- och byggnämnden redovisar 3 nämndmål. Det var inte möjligt att följa upp nämndens alla mål, eftersom vissa mätningar inte genomförts än. Nämndens mål om överprövade beslut uppfylldes med råge och för första gången uppfylldes även målen om kompetensutveckling och utbildning.

Två detaljplaner i Kramfors centrum ändrades för att göra det möjligt att bygga flerbostadshus. Annan planering handlade om att förbättra parkeringen vid Willys och om den nya förskolan som behöver byggas i centrala Kramfors. Ett planförslag om en förskola på Skarpåkern skickades ut i december för att grannar ska kunna tycka till.

Detaljplaneringen för fritidshus i Mädan har pågått i flera år och i juni kunde planen antas.

Miljö- och byggnämnden klarade sin budgetram.

Överförmyndarnämnden hade 4 nämndmål. Målet att hålla budget nåddes, liksom målet att granskningen av årsräkningar ska vara effektiv. Målen om tillgänglighet och ställföreträdarnas säkerhet nåddes inte.

För överförmyndarnämnden innebar det minskade flyktingantalet att behovet av att hitta gode män för ensamkommande barn minskade. Eftersom många barn som kommit tidigare fortfarande är kvar i asylprocessen krävdes det fortfarande en omfattande administration för att bland annat arvodera och beställa tolkar för de gode männen.

Nämnden höll sin budget.

Verksamhet i kommunala bolag och kommunalförbund – den kommunala koncernen

Den kommunala koncernen består dels av en legal koncern med ett helägt moderbolag, Kommunhus, som i sin tur helt äger bostadsbolaget Krambo, industrifastighetsbolaget Kiab och stadsnätsbolaget Mediateknik. Utöver de helägda bolagen har kommunen ett hälftenägande av Höga Kusten Airport tillsammans med Sollefteå kommun. Räddningstjänsten bedrivs i ett kommunalförbund med Sollefteå och Härnösand. Räddningsförbundet tas in till cirka 33 procent i kommunens koncernredovisning.

Krambo äger fastigheter för bostadsändamål. Bolaget har även lokaler som ingår i fastigheterna och äger huvuddelen av de verksamhetslokaler som kommunen använder. I juni tog bolaget det historiska beslutet att bygga 20–25 lägenheter och ett gruppboende i centrala Kramfors. Projektet påbörjades och målet är att huset ska vara på plats före halvårsskiftet 2019. Det gynnsamma ränteläget har gjort att bolaget kunnat fortsätta att hålla en hög ambitionsnivå för underhållet. Efterfrågan på lägenheter har avmattats och Migrationsverket har aviserat att man lämnar både anläggningsboenden och vissa lägenheter. Hyresintäkterna beräknas därför att sjunka något 2018. År 2017 var ett bra år med starkt kassaflöde, men det redovisade resultatet före bokslutsdispositioner blev negativt på grund av stora nedskrivningar av fastigheterna där gallerian och hotell Kramm ligger.

Mediateknik bygger och förvaltar data- och telekommunikationsnät samt upplåter näten på marknadsmässiga villkor. Bolaget förväntas medverka i utbyggnaden av bredbandsnätet. Till en del kan det göras via bidrag, men delar måste finansieras via avgifter eller den kommunala budgeten. År 2017 investerade bolaget i utbyggnad av det ortssammanbindande DIG 2020-projektet och i accessnät runt om i kommunen – bland annat i Nyland, Klockestrand, Bollstabruk och Kramfors. Målet är att 90 procent av hushållen ska ha åtkomst till en kapacitet på 100 Mbit/s. Genom utbyggnaden ökade antalet kunder. Resultatet för 2017 uppgick till 747 tkr före bokföringsmässiga meravskrivningar.

Kiab har som syfte att främja näringslivet i Kramfors kommun genom att medverka till att näringslivets lokalbehov tillgodoses. Bolagets fastighetsförvaltning omfattar fyra industrifastigheter, fem kontorshus och ett förråd. Resultatet för 2017 blev negativt.

En översyn av strukturen för fastighetsförvaltning i hela kommunkoncernen genomfördes. En ny struktur väntas bli beslutad 2018.

Resultatet för kommunhuskoncernen blev 6,2 miljoner kronor. Huvuddelen av resultatet fanns i Krambo.

Styrmodell

Styrningen av kommunen är viktig när man vill skapa en sammanhållen organisation och kunna utnyttja resurserna så effektivt som möjligt. En del i målstyrningen är målkedjan, som beskrivs här nedanför. En annan viktig del är regelstyrningen som finns i lagar, förordningar och lokalt beslutade styrdokument. Den tredje delen är uppföljningarna som görs bland annat i årsredovisningen.

Målkedjan

Vision 2031

Tillsammans har vi mod att skapa livskraft – i hela vår kommun.

Visionen är en gemensam önskan om hur det ska vara att leva i, bo i och besöka Kramfors kommun i framtiden. Visionen är – tillsammans med viljeinriktningen – ledstjärnan för kommande beslut. Kommunen kan följa vägen mot visionen genom att varje år följa upp arbetet som uträttas.

Visionen nås när

  • åtta av tio invånare rekommenderar andra att flytta till Kramfors kommun
  • sex av tio män och kvinnor upplever att de har insyn och inflytande över Kramfors kommuns verksamhet
  • sju av tio män och kvinnor är nöjda med boendemiljön i Kramfors kommun
  • alla ungdomar i kommunen känner framtidstro
  • åtta av tio ungdomar har gått ut gymnasiet med en examen inom tre år
  • utsläppen av klimatpåverkande gaser är 20 procent lägre än 2013
  • Kramfors kommuns insatser för att stärka näringslivsklimatet når 4.0 i Svenskt Näringslivs rankning.

Viljeinriktning för mandatperioden

Viljeinriktningen har tre prioriterade områden för mandatperioden: hållbarhet, jämställdhet och kultur. År 2017 togs program för jämställdhet och för kultur fram. Arbetet med att skapa ett program för hållbarhet påbörjades. Syftet med programmen är att konkretisera vilka verksamhetsområden och strategier som kommunen behöver prioritera för att följa den politiska viljeinriktningen.

Programmen är styrande dokument för kommunens alla verksamheter och bolag. Det innebär att kommunens verksamheter ska utgå från programmen vid verksamhetsplanering och budgetarbete. Att avsätta resurser för jämställdhet, hållbarhet och kultur är en investering som bidrar till att Kramfors kommun blir en attraktiv, modern och medveten kommun som tillvaratar hela befolkningen.

Program för kultur

Programmet för kultur har tre fokusområden: en attraktiv kommun med höga kvalitetskrav på konst och estetik, ett brett och generationsöverskridande kulturutbud och ett kreativt och nytänkande samhällsklimat.

Ansvar för kulturfrågorna i Kramfors kommun har barn-, kultur- och utbildningsnämnden, BKU. I nämnden är kulturområdet uppdelat mellan biblioteken, kulturskolan och kulturenheten. De genomför större delen av den löpande kulturverksamheten.

Kulturarvsfrågor var på olika sätt i fokus 2017. I januari presenterades en skadeinventering och åtgärdsförslag för det gamla hamnkontoret i Kramforsviken, en kvarvarande byggnad från sågverksindustrins storhetstid när Kramfors var utskeppningshamn. Byggnadens exteriör är representativ för dåtidens arkitektur och i det moderna Kramfors. Projektet Besöksnäring i Höga Kusten – en resa i tid och rum beviljades medel och sjösattes i början av hösten. Berättande och digitalisering är två centrala delar i projektet. Det ska även stimulera de kreativa och kulturella näringarna och utveckla kulturmiljöer till besöksmål.

Arbetet med KKN, kulturella och kreativa näringar, tog fart. Kommunen deltog under sommaren i Design Region Swedens projekt Konceptstudion, vilket innebar att åtta studenter från skilda discipliner fick i uppdrag att arbeta med två frågor: språkträning i vardagen och utveckling av mötesplatsen Kramforshjärtat. Vidare genomfördes tre nätverks- och utbildningsträffar för kommunens företagare. Linda Kowalski Nordfors från organisationen Kultur och Näringsliv besökte Kramfors två gånger för att inspirera och utbilda branschen. Under våren gjordes en utredning, Förstudie av Höga Kustens kulturmiljöer och kulturaktörer, med fokus på Nordingråbygden. Arbetet med att göra verkstad av förstudiens resultat påbörjades och fortsätter 2018.

Program för jämställdhet

Programmet utgår från de sex jämställdhetspolitiska målen som omfattar makt och inflytande, ekonomi, utbildning, hälsa, obetalt hem- och omsorgsarbete och mäns våld mot kvinnor.

I programmet identifieras ett antal strategier, exempelvis grundläggande förståelse om makt och genus, att bryta könstypiska utbildnings- och yrkesval och att uppmärksamma kvinnokodade arbetsplatser. Strategierna krävs för att Kramfors kommun ska kunna uppnå jämställda livsvillkor för kommunens alla invånare.

Jämställdhetsarbetet inriktades särskilt på kunskapshöjande insatser för olika målgrupper och ämnesområden. En utbildningsserie för kommunens externa och interna webbredaktörer med fokus på inkluderande kommunikation i bild och text gav som effekt att många fler bilder som används i kommunens verksamheter granskades ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Bilderna blev mer inkluderande och alla invånare i Kramfors kommun ska kunna känna igen sig i bilder som kommuniceras. Även inkluderande begrepp som tjänsteperson och hen fick spridning i text och tal.

I området jämställdhet och mäns våld mot kvinnor anordnades en kunskapsdag för kommuner, myndigheter, den frivilliga sektorn med flera. Dagen var välbesökt och lockade drygt 400 personer till Parken i Kramfors kommun. Huvudföreläsare var kriminologen Nina Rung som berättade om begränsande maskulinitetsnormer och reklamens och porrens påverkan på unga. Simon Häggström, författare och polis, förmedlade en bild av prostitutionen som ständigt pågår runt om i hela Sverige. Han krossade myter och förlegade föreställningar om prostitution och lyfte vikten av att Sverige behåller lagstiftningen som förbjuder köp av sexuella tjänster.

Ett arbete med att motverka begränsande maskulinitetsnormer ägde rum på olika arenor, bland annat i samtliga räddningsförbund i Ådalen. Gymnasieskolan inledde ett arbete med metoden Det börjar med mig, som behandlar sexuellt våld, samtycke och destruktiva maskulinitetsnormer.

Program för hållbarhet

Programmet för hållbarhet utgår från mål på olika nivåer: internationella, nationella, regionala och Kramfors lokala mål. Målen handlar om att begränsa klimatpåverkan och om hållbar samhällsutveckling.

Genom att konkretisera hur Kramfors kommun ska arbeta för att förverkliga ambitionerna på lokal nivå, bidrar kommunen till att införliva målen på alla nivåer.

Programmet kommer att omfatta fem fokusområden:

  • framtidens landsbygdskommun med en hållbar livsmiljö
  • ett fossilfritt och klimatneutralt Kramfors
  • hållbar resursanvändning och livsstil i Kramfors
  • utbildning för hållbarhet
  • ledarskap, beslutsfattande och samverkan för hållbar utveckling.
    Programmet antas våren 2018.

Arbetet med att bygga och placera laddstolpar för elfordon på olika ställen i kommunen påbörjades. Över hälften av utsläppen av växthusgaser som produceras i Kramfors härstammar från transporter. Nödvändigheten av att ställa om till hållbara transporter är uppenbar. Målet är att få en täckande laddningsinfrastruktur i hela den decentraliserade kommunen.

För att öka möjligheterna för invånarna att transportera sig hållbart, började kommunen se över och förbättra gång- och cykelvägarna. Bättre möjligheter att använda gång- och cykelvägar leder till vinster för både miljö och klimat, men även för folkhälsan.

Projektet Hållbara resor gav upphov till många aktiviteter och åtgärder som ger resultat på lång och kort sikt. Den kommunala tjänsteföreskriften för resor och möten i tjänsten reviderades med ökat fokus på hållbara tjänsteresor. För att öka andelen hållbara arbets- och tjänsteresor genomfördes Kampanjen App&Go. Den pågick i hela länet bland projektets 11 deltagande organisationer. I Kramfors deltog 111 anställda.

En annan kampanj är Vintercyklister som genomförs vinterhalvåret 2017/2018 och som syftar till att öka andelen hållbara arbetsresor. Även denna åtgärd leder till vinster för ekonomi, miljö och folkhälsa. Totalt deltar 18 anställda, för vilka projektet bekostar utrustning som dubbade vinterdäck, belysning och reflexväst. Också mindre åtgärder som bygge av cykelställ och utplacering av allmänna cykelpumpar genomfördes.

Måluppfyllelse

Kommunfullmäktige (KF) beslutade i budgeten för 2017 om fyra kommunövergripande mål:

  • nöjda medborgare och kunder
  • god kvalitet
  • attraktiv arbetsgivare
  • god ekonomisk hushållning

För att det ska gå att bedöma om målet nås finns ett antal indikatorer. De flesta är tagna från offentlig statistik, är möjliga att följa över flera år och kan jämföras med andra kommuners resultat. Alla indikatorer har en resultatnivå som fastställs i kommunens budget. Resultatnivån för indikatorerna i budgeten utgår från det senast kända resultatet.

För att nå god ekonomisk hushållning har kommunfullmäktige beslutat att nivån för minst hälften av indikatorerna ska ligga lika som eller över målet som angavs i budgeten för 2017 och att balanskravet alltid ska uppnås.

Det finns 15 indikatorer för de fyra målen. Av dem ligger åtta på samma nivå som eller högre än målen i budgeten. En indikator – vad eleverna i årskurs 8 tycker om undervisningen – kunde inte bedömas, eftersom undersökningen inte längre utförs i den årskursen. Vid bedömningen av god ekonomisk hushållning räknades den därför inte med. Totalt uppnåddes 57 procent av indikatorerna. Den totala bedömningen är att kommunen klarade god ekonomisk hushållning 2017.

Nöjda medborgare och kunder

Indikatorer1 Mål
2016
Resultat
2016
Mål
2017
Resultat
2017
Trend
Hur stor andel av brukarna är nöjda med den hemtjänst de får? 86 87 86 93
Hur stor andel av brukarna är nöjda med sitt särskilda boende? 86 88 86 87
Hur stor andel elever i årskurs 8 har en positiv syn på skolan och undervisningen? 81 81 81 --- ---
Vad tycker företagarna om kommunens service? 3,10 3,01 3,10 3,16

God kvalitet

Indikatorer2 Mål
2016
Resultat
2016
Mål
2017
Resultat
2017
Trend
Andel behöriga elever till ett yrkesprogram på gymnasiet. 86 83 87 86
Hur stor andel av eleverna fullföljer sin gymnasieutbildning i kommunen inom fyra år? 82 70 85 64
Andel elever i årskurs 3 som når Skolverkets kravnivåer i de nationella proven i svenska, svenska 2 och matematik. 61 70 67
Hur stor andel av dem som ringer till kommunen med en enkel fråga uppfattar att de får ett gott bemötande? 91 83 95 92

Attraktiv arbetsgivare

Indikatorer3 Mål
2016
Resultat
2016
Mål
2017
Resultat
2017
Trend
Totalindex för det hållbara medarbetarengagemanget (HME) 76 79 77 80
Delindex för motivation (HME) --- 80 80 81
Delindex för ledarskapet (HME) --- 77 80 79
Delindex för styrningen (HME) ---- 79 80 81
Sjukfrånvaro (procent av arbetstid) ---- 7,5 7,0 7,6

God ekonomisk hushållning

Indikatorer Mål
2016
Resultat
2016
Mål
2017
Resultat
2017
Trend
Skuldsättningen får inte överstiga 89 069 kr per invånare (nivå 2006-12-31). 89 068 82 034 89 069 79 287
Resultaten ska uppgå till minst 1,1 procent av verksamheternas nettokostnad. 1,1 1,2 1,1 2,7

1Indikator 13 ingår i SKL:s mätning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) och mäts i procent. Mått 4 är Svenskt Näringslivs enkät till sina medlemmar och mäts i en skala 1–5.
2Samtliga indikatorer kommer från SKL:s mätning KKiK och mäts i procent.
3Mäts årligen i kommunens medarbetarenkät. Måttet bygger på SKL:s index 0–100, Hållbart medarbetarengagemang.

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare

Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Syftet är att förbättra uppföljningen och kontrollen av utförarna och öka allmänhetens insyn i deras verksamhet. Kramfors antog ett sådant program för första gången i juni 2017. Programmet gäller för avtal med privata utförare som ingås efter det att programmet fastställts i kommunfullmäktige.

År 2017 tillkom avtal med privata utförare gällande snöröjning och högtrycksspolbil. Den tekniska avdelningen ansvarar för uppföljning av verksamheterna. Regelbunden uppföljning skedde enligt fastlagda rutiner för att kontrollera entreprenörernas organisation och hur de utförde arbetet.

Finansiell analys

Syftet med den finansiella analysen är att den ska vara ett underlag när man bedömer kommunens ekonomiska förmåga. Ett antal nyckeltal analyseras och jämförelser görs med andra kommuner där det är möjligt, oftast med utfallet 2016 som jämförelse. Vissa av nyckeltalen kan ändras snabbare än andra; det framgår i så fall av beskrivningen.

Skattesats och skattekraft

Skattekraft är en parameter som är mycket svår att förändra. Den bestäms dels av andelen människor i arbetsför ålder, dels av den lokala arbetsmarknaden. Förändringar sker långsamt. Genom utjämningssystemet omfördelas huvuddelen av skillnaderna mellan kommunerna. En viss skillnad kvarstår dock. Kommuner med låg egen skattekraft, som Kramfors, är känsliga för förändringar av utjämningssystemet.

När skattesatsen jämförs med andra kommuners får man en bild av kommunens handlingsutrymme. Om kommunen har en jämförelsevis låg skattesats kan ekonomin förstärkas genom skattehöjningar. Kommuner som redan har en hög skattesats har däremot svårare att höja skatten. Kramfors hör till de 22 kommuner som har högst totalt skatteuttag 2018.

21 kommuner har en total skattesats som är högre.

24 kommuner har en högre kommunal skattesats (exklusive Gotland).

72 kommuner hade ett sämre skatteunderlag per invånare taxeringsår 2017 (= inkomstår 2016).

Kramfors kommun har haft oförändrad skattesats under lång tid. Ändå har skatten höjts, eftersom kommunen övertagit uppgifter från landstinget och skatteväxlade, det vill säga höjde skatten, lika mycket som landstinget kunde sänka den. Landstinget Västernorrland har höjt skatten vid flera tillfällen, från 9,46 procent 1999 till 11,29 procent 2016. Den egentliga skattehöjningen i landstinget var högre om hänsyn tas till att vissa verksamheter förts över till kommunerna. År 2014 skatteväxlade kommunen senast med landstinget. Då övergick ansvaret för hemsjukvården till kommunerna i länet som därför övertog 30 öre i utdebitering från landstinget. Under slutet av 90-talet överfördes ansvaret för funktionsstöd, särskola och delar av psykiatrin. Ännu tidigare överfördes ansvaret för äldreboenden i vad som då kallades sjukhem.

Skattesats Total
skattesats
2018, procent
Skattesats i kommun
2018, procent
Skattesats i
landsting
2018, procent
Skattekraft,
kronor per invånare taxeringsår 2017
Skattekraft,
procent av
rikets
Hela riket32,1220,7411,39208 818100
Kramfors34,4323,1411,29179 40686

Källa: SCB:s hemsida offentlig ekonomi

Befolkningsförändring

Skatt och statsbidrag fördelas per invånare. Om invånarantalet krymper minskar också skatt och statsbidrag. Eftersom det finns ett utjämningssystem som även beaktar skillnader i behov, påverkas utfallet av vilka åldersgrupper som minskar. En befolkningsminskning i enbart åldrarna 20–64 år leder till att andelen äldre och yngre ökar. Genom utjämningssystemet mildras effekten de första åren. Om befolkningsminskningen fortskrider lång tid minskar även antalet barn och äldre med mindre statsbidrag som följd. Negativa befolkningsförändringar påverkar även kommunens förmögenhet och skuldsättning. Skulden per invånare ökar vid oförändrad skuldstock, samtidigt som kvaliteten på tillgångarna (som till stor del är fastigheter och byggnader) försämras genom minskad efterfrågan. Befolkningsförändring är en parameter som kommunen har mycket svårt att påverka. De senaste åren har befolkningsförändringarna varit marginella. År 2017 minskade antalet invånare med 71 personer. Invandringsöverskottet uppgick till 449 personer, inrikes flyttningar hade en nettominskning med 415 personer och skillnaden mellan födda och döda var en minskning med 105 personer.

Utveckling av invånarantal, index basår 1991=100

Källa: SCB:s hemsida befolkning. Index 2017=76,5. Det betyder att invånarantalet minskat med nästan en fjärdedel på 26 år.

Resultat och balanskravsavstämning

Kommunen har positivt resultat som ett av sina finansiella mål. Resultatet kan påverkas snabbt genom åtgärder i form av inköps- och anställningsstopp. Med sådana tillfälliga insatser är det emellertid svårt att få en godtagbar resultatnivå. Om resultatutvecklingen ses över en längre period ges en bild av den långsiktiga förmågan att upprätthålla godtagbara resultatnivåer.

Resultat före extraordinära poster per invånare

Källa: SCB:s hemsida offentlig ekonomi. För 2017 enligt redovisning.

Målnivån (grön linje) i diagrammet motsvarar 2 procent av skatt och statsbidrag. Det är en resultatnivå som allmänt används bland kommuner i Sverige för att illustrera vad som krävs för att kommunen ska ha en långsiktigt god finansiell situation. Resultatnivåerna för samtliga kommuner i landet har sedan 2006 generellt varit sådana att god ekonomisk hushållning uppnåtts. Resultatnivån för Kramfors låg under perioden 2006–2014 på en låg nivå. Från 2015 och fram till och med 2017 har resultatnivån varit på en långsiktigt hållbar nivå (2016 drogs den ner av en avsättning till pensionsfond).

Kommunfullmäktige har som ett av sina mål att resultatet som andel av verksamhetens nettokostnader ska vara minst 1,1 procent. År 2017 uppgick det till 2,7 procent (1,2) vilket innebär att målet uppnåddes.

Balanskravsavstämning

(tkr) 2017 2016
Årets resultat enligt resultaträkningen31 65113 170
 - reducering av samtliga realisationsvinster– 1 301– 1 441
 + justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet  
 + justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet  
 + orealiserade förluster i värdepapper  
 - justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper  
Årets resultat efter balanskravsjusteringar30 35011 729
 - reservering av medel till resultatutjämningsreserv  
 + användning av medel från resultatutjämningsreserv  
Balanskravsresultat30 35011 729

I redovisningen av balanskravsresultatet justeras årets resultat från poster som inte direkt hör samman med den egentliga verksamheten. Om balanskravsresultatet är negativt har kommunen enligt lag tre år på sig att återställa resultatet. Syftet är att nuvarande generationer inte ska kunna låta kommande generationer ta det ekonomiska ansvaret för ett negativt balanskravsresultat. Från årets resultat avräknas realisationsvinster på drygt 1 mkr, vilka uppstod i samband fastighetsförsäljningen till Krambo 2008. Kramfors har klarat balanskravet åren 2002 till 2017, varför inga negativa ingående balanser finns.

Resultatet för kommunkoncernen uppgick till 36,7 mkr jämfört med 22,6 mkr 2016.

De kommunala bolagen hade ett sammantaget resultat på 6,2 mkr (7,8). Huvuddelen av resultatet låg i Krambo.

Soliditet

Soliditet visar nettoförmögenheten i relation till de totala tillgångarna. Måttet uttrycks i procent. Åtagande för pensioner intjänade före 1998 brukar läggas till. För Kramfors läggs pensionsåtagandet in som ett nettoåtagande med avdrag för överförda medel till pensionsstiftelsen. Soliditeten är mycket svår att påverka på kort sikt. Den brukar ses som ett mått på långsiktig betalningsförmåga.

Soliditet i kommunkoncernen inklusive pensioner före 1998

Källa: SCB:s hemsida offentlig ekonomi

Soliditeten för kommunkoncernen är negativ sedan år 2000. Det betyder att skulderna är större än tillgångarna. För hela riket har soliditeten varit stabil på 15–25 procent. För att Kramfors ska hamna på ett riksgenomsnitt krävs att det egna kapitalet förbättras med drygt 400 mkr. Att förbättra soliditeten till genomsnittet för riket via årliga resultat tar därför mycket lång tid.

Prognoser och budgetföljsamhet

(mkr) 2017 2016
April Delår Utfall April Delår Utfall
BAS-nämnden– 30,2– 29,4– 0,47,19,612,2
BKU-nämnden– 16,7– 13,4– 0,32,96,53,8
Miljö- och byggnämnden0,00,60,80,00,80,9
Överförmyndarnämnden– 0,81,11,00,00,0– 0,2
Revision0,00,00,00,00,00,0
Kommunstyrelsen– 2,43,3– 4,20,02,012,1
Avvikelse för nämnder– 50,1– 37,8– 3,110,018,928,8

Årets resultat
21,723,131,724,137,013,2

Tabellen visar verksamheternas budgetavvikelser. För årets resultat visar tabellen prognos respektive faktiskt utfall.

I jämförelse med prognosen i delårsbokslutet uppvisade BAS- och BKU-nämnderna stora avvikelser. De förklaras till stor del av att nämnderna erhöll tilläggsbudget (BAS-nämnden 20,5 mkr och BKU-nämnden 13,4 mkr) under senare delen av året. De fördelade budgetmedlen hade sitt ursprung i det särskilda statsbidraget som kommunen erhöll för flyktingsituationen. Kommunen valde att i bokslutet för 2016 periodisera medlen till 2017. För BAS-nämnden avvek även utfallet av intäkter från Migrationsverket, eftersom de blev högre än vad som antogs i prognosen.

Skuldsättning

Ett av kommunens finansiella mål är att den reala skulden per invånare inte får öka jämfört med utgången av 2006.

Total skuld per invånare

I måttet ingår samtliga skulder och avsättningar i koncernens balansräkning, pensionsåtaganden som tjänats in före 1998 och borgensåtaganden mot utomstående. Från den totala skulden dras likvida medel. I samband med beslut om budget för 2015 reviderades målet, så att effekten av sänkt diskonteringsränta vid beräkning av pensionsskulden skulle exkluderas. Diskonteringsräntan sänktes 2013. Det höjde skulden med 56 mkr, vilket motsvarar drygt 3 000 kronor per invånare. Skuld per invånare är ett nyckeltal som tar lång tid att förändra. Pensionsåtagandet har nu börjat att minska.

Pensionsåtagande och pensionsstiftelse

Pensioner som tjänats in före 1998 redovisas på det sätt lagen föreskriver, det vill säga som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. I årsredovisningen 1998 fanns åtagandet i balansräkningen som en skuld. Med då gällande beräkningsregler värderades det till 341,7 mkr. I denna årsredovisning värderas samma åtagande till 599,7 mkr. Trots att inget nytt intjänande sker har åtagandets värde nästan dubblerats. Det finns flera anledningar. Dels har antaganden om livslängd ökat i beräkningen, dels värdesäkras åtagandet och räknas därmed upp årligen. Eftersom åtagandet är förmånsbestämt påverkar också förändringar i det allmänna pensionssystemet. De år den så kallade bromsen slår till i det allmänna pensionssystemet ökar åtagandet. Under senare år är det framför allt sänkningar av diskonteringsräntan som lyft åtagandet.

Enligt regelverket för redovisning ska pensionsutbetalningar redovisas som kostnader. Pensionsutbetalningarna och därmed de redovisade kostnaderna väntas vara som störst runt 2030. För att kapa toppåren på utbetalningarna har kommunen bildat en pensionsstiftelse. Vid tre tillfällen har pengar förts över till stiftelsen. År 2012 insattes en del (24,1 mkr), 2013 sattes huvuddelen (75,6 mkr) in och i april 2017 gjordes den senaste insättningen (20,1 mkr). Totalt insatt är 119,9 mkr. Kommunen har tagit kostnader för överföringen till stiftelsen och löneskatten det medför, med avsikten att minska kostnadsbelastningen längre fram genom att hämta gottgörelse från stiftelsen. Underlaget för löneskatt minskar då gottgörelse hämtas, vilket betyder att effekten av löneskatt blir neutral jämfört med motsvarande tillväxt i placeringar i egen balansräkning.

Pensionsstiftelsen ska löpande rapportera vid tre tillfällen under året till kommunstyrelsen. Vid den senaste rapporteringen, som grundade sig på avläst värde för innehaven den 31 december 2017, uppgick värdet till 161,2 mkr. Andelen aktier och aktiefonder utgjorde då 58 procent av innehavet. Räntebärande placeringar utgjorde 31 procent. Resterande del utgörs av så kallade alternativa investeringar där även hedgefonder ingår. Stiftelsens styrelse har fyra möten per år. Styrelsens beslut om placeringar styrs av placeringsriktlinjer. De säger bland annat att andelen aktier får variera mellan 30 och 70 procent med ett normalläge på 50 procent. Stiftelsen har vid de två senaste mötena minskat aktievikten, så att den nu ligger något lägre än den 31 december 2017. Styrelsens protokoll och rapporteringen till kommunstyrelsen finns att läsa på kommunens webbplats.

Det totala pensionsåtagandet framgår av noten till poster inom linjen. Ansvarsförbindelsen, som är huvuddelen av det totala pensionsåtagandet, uppgår alltså till 599,7 mkr. Pensionsstiftelsen förvaltade ett kapital på 161,2 mkr i slutet av december 2017. För att kunna se hur stor del av åtagandet som stiftelsen täcker måste man ta hänsyn till att löneskatten redan är betald. Räknar man upp stiftelsekapitalet med löneskatt får man ett totalt värde på cirka 210 mkr. Ställs sedan detta värde i relation till ansvarsförbindelsen, visar det sig att stiftelsen täcker cirka 35 procent av åtagandet i ansvarsförbindelsen.

Pensionsåtagande

(mkr) 2017 2016
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser73,872,6
Ansvarsförbindelser – pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningar601,0612,4
Intjänat under året38,533,3
Totala förpliktelser713,3718,3
Avgår finansiella placeringar avseende pensionsmedel149,0149,0
Återlånade medel564,3569,3

Drift- och investeringsredovisning

Driftredovisning per nämnd/styrelse (mkr)

Nämnd/styrelse Redovisning 2017
Budget
2017
Kostnader Intäkter Netto Avvikelse
2017
Redovisat
2016
Arbetsmarknads- och sociala servicenämnden– 537,5– 765,3227,3– 538,0– 0,4– 498,9
Barn-, kultur- och utbildningsnämnden– 407,1– 517,1109,7– 407,3– 0,3– 381,7
Miljö- och byggnämnden– 9,6– 15,06,2– 8,70,8– 8,3
Överförmyndarnämnden– 3,8– 5,12,3– 2,81,0– 2,9
Revision– 1,5– 1,50,0– 1,50,0– 1,5
Kommunstyrelsen– 199,1– 433,3230,0– 203,3– 4,2– 180,4
Summa nämnder/styrelser– 1 158,6– 1 737,2575,5– 1 161,7– 3,1– 1 073,8

Finansiering
8,9– 29,844,714,86,020,6

Totalt
– 1 149,8– 1 767,1620,2– 1 146,92,9– 1 053,2

Övriga resultatsteg

Avskrivningar
– 34,9– 38,2– 38,2– 3,3– 38,0
Jämförelsestörande intäkter1,41,31,3– 0,11,4
Jämförelsestörande kostnader0,00,0– 25,0
Verksamhetens nettokostnader enligt resultaträkningen– 1 183,2– 1 805,3621,5– 1 183,7– 0,6– 1 114,7

Nettoinvesteringar 2016-2012 per förvaltning

Förvaltning
(mkr)
Budget
2017
Redovisat
2017
Redovisat
2016
Redovisat
2015
Redovisat
2014
Redovisat
2013
BAS-nämnden2,32,33,32,62,00,5
BKU-nämnden5,33,11,51,51,82,1
MoB-nämnden0,2
KS64,750,553,726,350,432,7
Summa72,455,958,530,654,335,3

Bland 2017 års större investeringar, 55,9 mkr netto, märks:

Östby vattenverk8,0
Tjänstecenter Folksam13,1
Beläggningar3,4
Bussplan Bollsta1,9
Latbergets ishall1,5
Nylands avloppsreningsverk1,7
Avfallskross4,1
Investerat i datorer och skrivare4,9
Av investering på Östby vattenverk på 8,0 mkr finansieras allt av avsättning VA-fond.

Redovisning av beslut om investeringar

Total budget
(mkr)
Varav ursprunglig
årsbudget1)
Tilläggsbudget2)
72,461,910,5

1) KF Budget § 86/2016.
2) KS § 45/2017.

Viktiga händelser

Kramfors fyllde 70 år och firandet satte sin prägel på hela året. Invigningen i januari ägde rum i Christoffergallerian med högtidstal, tårta och underhållning. Därefter avlöste evenemangen varandra i hela kommunen. Musikevenemangen var många och inkluderade lokala körarrangemang, allsång på torget, men även en musikalisk tidsresa med gymnasiets musikalelever. Avslutningskonserten i januari drog fullt hus. Mångfalden av evenemang under jubileumsåret var stor och sträckte sig från sparkrace via fotoutställningar till den välbesökta fotbollsmatchen mellan Lugnviks IF och TV-laget.

Kommunens ambassadörsnätverk fyllde fem år. Nätverket består av människor som brinner för Kramfors som kommun att bo och jobba i och som sprider sina positiva tankar. Nätverket består av hela 150 personer. Vid företagsgalan i november utsågs skicrossåkaren Sandra Näslund till Årets ambassadör. Andra kändisar som finns med i nätverket är Magdalena Forsberg och Titti Sjöblom. Arbetet ryms numera inom ramen för projektet Framtidsbygget – en hel kommun.

Framtidsbygget genererade olika aktiviteter. Under våren genomfördes dialoger på olika ställen i kommunen runt frågan ”Hur ska servicen i vår kommun se ut i framtiden?” En annan medborgardialog handlade om utformningen av området Hagaparken. Genom Framtidsbygget gick över 200 anställda och politiker dessutom en utbildning i dialog och värdskap.

Kramfors klarade även 2017 det ekonomiska balanskravet. Det har kommunen gjort ända sedan 2002.

Det byggs i Kramfors! Flera projekt är på gång. Bland annat har Krambo beslutat att bygga centrala lägenheter. Förutom 20–25 lägenheter ingår ett gruppboende i planeringen. Dessutom ska Husindustrier AB bygga ett flerbostadshus på den så kallade lucktomten bredvid Willys i centrala Kramfors. I flerbostadshuset ingår bland annat 18 hyreslägenheter.

En plan med flera områden som är bra för att utveckla boende och näringsliv togs fram. I dessa områden kan landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, utgöra skäl till att upphäva eller ge dispens från strandskyddet. Syftet är att peka ut lämpliga områden utan att äventyra djur-, växt-, natur- och friluftsvärden.

Vattenverket i Östby har renoverats. Det servar abonnenter från Väja i norr till Klockestrand i söder med dricksvatten. Redan 2006 började de första planerna på ett nytt vattenverk, och nu är Östby ett av Sveriges absolut modernaste vattenverk.

Antalet barn ökar och fler platser i förskolan behövs. Planerna på att bygga en helt ny förskola med två avdelningar lever vidare. I samband med det ses möjligheten över att införa nattis, endera där eller vid någon annan lämplig förskola.

Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen ska arbeta för att minska förekomsten av kemikalier och ohälsosamma ämnen där de minsta vistas. Under hösten påbörjades därför arbetet En giftfri förskola. En av de första åtgärderna var att byta ut madrasserna som används vid vila. När första steget är gjort går processen vidare med översyn av lekmaterial, textilier, städning och annat.

Kommunen antog ett jämställdhetsprogram för att utveckla verksamhetsområden och strategier. I samband med det arrangerades en kunskapsdag om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Dagen besöktes av 400 deltagare: yrkesverksamma i polis och socialtjänst, politiker och andra beslutsfattare, rektorer, chefer, skola, hälso- och sjukvård samt operativ personal och ideella organisationer.

All personal som arbetar på gruppboenden eller med personlig assistans, stödboende och daglig verksamhet deltog i kompetensutveckling via Kunskapsboken. Utbildningarna handlade bland annat om social dokumentation och olika sekretessfrågor. Totalt genomfördes 1 300 utbildningar via nätet.

Under våren utrustades flera särskilda boenden med trådlöst internet. Tillgång till wifi ger de boende ökad livskvalitet och högre delaktighet i samhället.

Varje dag görs cirka 180 larm av äldre i Kramfors kommun. Ett samarbete med Trygghetscentralen i Örebro har lett till säkrare hantering av larmen och till förbättrad arbetsmiljö för anställda i hemtjänsten. Tidigare gick larmen direkt till hemtjänstpersonalen ute i bygderna. Eftersom många ärenden kan avhjälpas på telefon, tecknade BAS-nämnden ett avtal med Trygghetscentralen. De som jobbar där är utbildade undersköterskor. De har tillgång till Kramfors kommuns scheman och kan, förutom att ge råd och tips, berätta för den som larmar när nästa hemtjänstbesök är planerat. Görs bedömningen att larmet är akut, tar Trygghetscentralen kontakt med Kramfors kommun och kommunens personal åker ut.

I SKL:s mätning av tillgänglighet placerade sig Kramfors i Sverigetopp när det gällde bemötande och att svara på telefon och e-post.

Kommunens kostchef Karin Lidén mottog Landstinget Västernorrlands externa miljöpris för 2016. Hon tilldelades priset för att hon under lång tid varit pionjär för ekologiska livsmedel, klimatsmart mat och lokalt producerade råvaror.

Alla politiker i nämnder och bolag får numera låna surfplattor för att läsa möteshandlingar. Det innebär att det är slut med luntor på ibland hundratals sidor som varje månad ska kopieras och skickas med post till politikerna. Det nya digitala arbetssättet underlättar administrativ hantering och är värdefullt ur hållbarhetssynpunkt.

Minskningen av antalet asylsökande påverkar kommunen. De riktade intäkterna från staten minskar kraftigt, vilket i sin tur gör att Kramfors kommun behöver anpassa verksamheten till nya förutsättningar. Minskningen medför också att befolkningsutvecklingen inte längre är lika positiv. Prioriteringar och effektiviseringar blir därmed viktiga inslag i arbetet de kommande åren.

Framtidsbedömning

Kramfors kommun har en historik av sjunkande invånarantal, hög medelålder och hög arbetslöshet. Befolkningsutvecklingen är en fråga som berör och engagerar alla. Kommunen som organisation har ett stort ansvar för att försöka vända trenden. För att det ska lyckas behöver även kommunens företag och invånare delta i utvecklingen. Arbetet med medborgardialoger i olika frågor är därför viktigt för framtiden.

År 2016 bröts den långa trenden och befolkningsförändringen blev positiv. Sammantaget den senaste femårsperioden ökade befolkningen, även om 2017 slutade med en liten minskning.

Kommunen bedömer att även de närmaste åren kommer att vara stabila befolkningsmässigt.

Flyktingsituationen i landet påverkade kommunen kraftigt. Toppåret när det gäller antalet asylsökande till landet var 2015. De senaste två åren var antalet markant lägre. I Kramfors märks det på så sätt att Migrationsverket stänger boendeplatser. Det gör i sin tur att antalet asylsökande barn som kommunen ska erbjuda förskola och skolgång minskar. Antalet belagda platser på boenden för ensamkommande barn och unga i kommunen minskar också. Situationen är nu sådan att verksamheten behöver anpassas till minskade intäkter.

Flyktingsituationen innebar att kommunen på kort tid gick från ett visst överskott på bostäder till bostadsbrist. Bostadsbolaget Krambo har beslutat att bygga 20–25 nya lägenheter. Ytterligare nya bostäder planeras av andra aktörer.

Bostadsfrågan spelar en stor roll de närmaste åren. Det är viktigt med attraktiva boendemiljöer i hela kommunen och funktionella kommunområden som förenklar vardagen för medborgarna.

Ett nytt bostadsförsörjningsprogram antogs och planarbete pågår på flera fronter, vilket sannolikt innebär fler nya bostadsprojekt de närmaste åren.

Kollektivtrafiken bidrar till bättre förutsättningar för företag och andra arbetsgivare, som får ett större upptagningsområde när det gäller att kunna rekrytera kompetent personal. Ur ett invånarperspektiv kan man vända på synsättet och med Kramfors som utgångspunkt ha nära till intressanta arbeten och ett stort utbud av nöjen och rekreation – allt inom rimliga pendlingsavstånd.

Kramfors ligger geografiskt mycket bra till i Västernorrlands län och kommunen behöver marknadsföra fördelarna som läget innebär.

Enbart ett bra läge räcker inte, utan kommunen måste dessutom vara attraktiv för människor och företag. Vad som är attraktivt är en smaksak, men en utmaning ligger i att bli tydligare i kommunikationen av vad kommunen står för och vill åstadkomma i framtiden.

En viktig och väldigt positiv händelse är att kommunen fastställde en ny vision: Tillsammans har vi mod att skapa livskraft – i hela kommunen. Visionen betonar bland annat kreativitet och entreprenörsanda, liksom öppenhet för nya idéer.