Insatser för integration

Kramforshjärtat blev en etablerad mötesplats framför allt för nyanlända, där de kunnat mötas för att umgås, träffa nya människor eller för att ta del av samhällsinformation och träffa representanter för civilsamhället. De flesta besökarna på Kramforshjärtat var män, men riktade insatser görs för att öka andelen kvinnliga besökare.

Antalet elever som studerar svenska för invandrare (SFI) fortsatte att öka. Totalt var 461 elever inskrivna. SFI kombinerat med vårdintroduktionsutbildning startade för tredje året. De flesta eleverna går över till den reguljära undersköterskeutbildningen efter avslutad introduktion. Ytterligare två kombinationer av SFI med yrkesutbildning planeras: SFI-Folksam och SFI-besöksnäring.

Stöd till unga

Nämnden beslutade i början av året att öppna ett stödboende för unga 16–20 år. Därför gjordes lägenheter i andra verksamheter om. Syftet är att ge insatser på hemmaplan till äldre tonåringar i behov av stöd. Både ensamkommande och andra unga beviljades insats i boendet.

Arbetsbelastningen i hela individ- och familjeomsorgen, som i Kramfors även omfattat funktionsstöd, har varit mycket hög de senaste åren. Antalet orosanmälningar har ökat kraftigt och antalet placerade barn och unga har ökat med 55 procent på tre år. Anmälningarna kräver ett snabbt agerande av socialtjänsten.

I efterdyningarna av det stora mottagandet av ensamkommande barn, många nyanlända och det tuffa samhälls- och arbetsklimatet blev svårigheten att rekrytera socialsekreterare akut. Vakanta tjänster innebar att konsulter måste anlitas för att kommunen skulle uppfylla lagkraven. Det var svårt att möta nya behov med fler tidiga och förebyggande insatser, eftersom cheferna fick lösa akuta bemanningsfrågor snarare än att styra och stötta. För att kunna utveckla verksamhetens kvalitet till en lägre kostnad och för att ge chefer rimlig arbetsbelastning, beslutades att verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg delas i två: funktionsstöd samt individ- och familjeomsorg.

Uppföljning av nämndens mål

Nämndens mål för samtliga indikatorer är att behålla eller förbättra redan goda resultat och förbättra resultat som kan tyda på brister i verksamhetens kvalitet och styrning.

Av 10 indikatorer för målet nöjda medborgare var värdet för 6 oförändrat eller förbättrat och för 3 marginellt försämrat. Det är dock oroande att antalet personer som fick vänta mer än tre månader på särskilt boende ökade från 3 till 21. Det kan innebära att det finns behov av fler platser.

För indikatorer som rör målet god kvalitet förbättrades 6 och 6 försämrades marginellt. Att allt färre unga som haft insatser från socialtjänsten kommer tillbaka inom ett år brukar betyda att insatserna fungerat.

För indikatorer med koppling till målet om att vara en attraktiv arbetsgivare ökade de som rörde styrning, motivation och ledarskap, medan nämnden fortfarande brottades med stigande sjuktal. Antalet delade turer i SVO ökade marginellt.

Målet god ekonomisk hushållning uppnåddes på helår. När det gäller målet prognoser ska vara tillförlitliga, påverkades måluppfyllelsen av att en tilläggsbudget lades till sent, vilket förbättrade det bedömda resultatet påtagligt.

Uppföljning av ekonomiskt resultat

Orsaker till ekonomiska avvikelser – övergripande

Basnämnden gick in i 2017 med en budget i stor obalans. Skillnaden mellan bedömda behov och nämndens ram uppgick till dryga 29 mkr. Skälet till den stora differensen var främst minskade intäkter från Migrationsverket, men även behovs- och kostnadsökningar på flera områden. Vid nämndens sammanträde i mars presenterades en handlingsplan med konkreta åtgärder och utredningar för att minska kostnaderna. Följande åtgärder beslutades: avsluta sjukskrivningstjänsten Sjuk & frisk, minska kostnaderna för beredskapsanställda, upphöra med SFI till personer på anläggningsboende, avveckla en gruppbostad inom LSS, avveckla värmestugan, införa nya, billigare larm på SÄBO, teckna nytt avtal om tolktjänster, avveckla tjänster som praktiksamordnare, flyktingsamordnare, språkstödjare, samordnare mot våld i nära relationer och en enhetschef för högre utbildning. De beslutade åtgärderna fick en begränsad effekt 2017 (cirka 3,5 mkr), men ger en helårseffekt 2018. En sent beslutad tilläggsbudget innebar ett resultat om –0,4 mkr.

SVO – stöd, vård och omsorg (–5,1 mkr)

Hemtjänsten uppvisade ett underskott på 4,0 mkr. Stora svängningar i behov ställer krav på flexibilitet för att verksamheten ska kunna fungera kostnadseffektivt med hög produktivitet. Sett över året låg volymen drygt 3 procent över budget.

Särskilt boende summerade vid årets slut ett underskott på 3,0 mkr. Underskottet skapades främst i början av andra halvåret. De huvudsakliga förklaringarna var att många vikarier behövde långa inskolningstider och även speciallösningar som busskort och övernattningslägenhet. Svårigheter att rekrytera vikarier till vissa områden ledde till ökade kostnader för fyllnadslön och övertid.

Andra faktorer som bidrog till underskotten var att kostnaderna för sjuklöner steg och omsättningen av ledningspersonal ökade.

Bostadsanpassning summerade avsevärt lägre kostnader än förväntat och visade ett överskott på nästan 1,8 mkr. En minskning av antalet anpassningar och av medelkostnaden per anpassning bidrog.

IFO – individ- och familjeomsorg (+13,9 mkr)

En del av överskottet i individ- och familjeomsorgen (IFO och FS – det nya verksamhetsområdet funktionsstöd) var intäkter som enligt försiktighetsprincipen inte uppbokades 2016. De kom därför in i resultatet först 2017. Nettokostnaden ökade dock med cirka 10 mkr. Kostnadsökningarna förklarades i huvudsak av fler placerade barn, fler ärenden om personlig assistans och höga kostnader för socionomkonsulter. HVB (hem för vård och boende) för ensamkommande barn uppvisade ett bättre resultat än väntat. Det berodde på att personalkostnaderna minskade tack vare en snabb omställning till färre platser. Något fler unga än planerat fanns kvar i verksamheten, vilket innebar högre intäkter. Eftersom fler fick sysselsättning eller arbete minskade även kostnaderna för bidrag till enskilda.

Gruppbostäder inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) redovisade ett överskott som berodde på att en momsintäkt inte blev inlagd i budget och att brukare med stora omvårdnadsbehov inte längre fanns kvar i verksamheten. Gruppbostaden i Prästmon avvecklades under hösten.

VIA – vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad (+0,5 mkr)

VIA gick med drygt en halv miljon kronor i överskott. Det var framför allt Komvux som gick plus, om än i mindre omfattning än bedömningen i delårsprognosen. Komvux överskott förklaras i första hand av att statsbidrag för att utveckla SFI beviljades så sent att medlen inte fanns med i budgeten.

Arbetsmarknadsenhetens omställningsarbete från beredskapsanställningar till extratjänster kom igång sent på grund av ett försenat avtal med Kommunal. Arbetet gick sedan trögare än beräknat. Vid årsskiftet hade 17 extratjänster kommit igång – målet är minst 50.

Viktiga uppgifter

Uppgifterna är hämtade från Kolada, KPB, Skoldatabasen och egna uppgifter. Uppgifter för 2017 är ännu inte publicerade.