Barn-, kultur- och utbildningsnämnden
Barn-, kultur- och utbildningsnämnden (BKU) ansvarar för förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kulturskola, kulturverksamhet och biblioteksverksamhet. I skolformerna bygger verksamheten på skollagens och läroplanernas mål. Samarbetet med andra aktörer i samhället och i kommunen är viktigt, eftersom det ökar möjligheten till lärande för livet. Förmågan till ett livslångt lärande är ledstjärna i verksamheten.
År 2017 var speciellt för BKU-förvaltningen, framför allt perioden april–september. Medan en ny förvaltningschef rekryterades ledde en tillförordnad förvaltningschef arbetet tillsammans med en tillfälligt organiserad ledningsgrupp. Från september är en ny förvaltningschef på plats.
Året präglades av ekonomiska utmaningar eftersom verksamheter måste ställas om när antalet nyanlända barn och ungdomar minskade. Samtidigt finns det behov av fler förskoleplatser. En utbyggnad behöver planeras noga för att den ska vara hållbar på längre sikt.
Förskola
I början av året fick kommunen ett medborgarförslag som aktualiserade arbetet med en giftfri förskola. Kommunfullmäktige sköt till 1 miljon kronor för prioriterad verksamhet och en del av summan användes till att byta ut madrasser som används vid vila. Processen går vidare med att lekmaterial, textilier och städning ses över. Personalen i förskolorna kommer att genomgå en fortbildning i samarbete med miljö- och byggkontoret.
Behovet av fler förskoleplatser har varit överhängande ett tag. Under hösten gav BKU-nämnden sin förvaltning i uppdrag att utreda vilka förutsättningar som finns för mer hållbara lösningar för verksamheten. Uppdraget innebär även att hitta samordningslösningar mellan den öppna asylförskolan och den ordinarie förskolan samt att se över möjligheten att organisera femårsverksamhet i hela kommunen. I de förslag som nu bearbetas ingår nattis, det vill säga barnomsorg på obekväm arbetstid.
De större åtgärder som föreslås ska noga analyseras och finansieras innan de blir verklighet.
Grundskola
Ett av nämndens mål är att minska skillnaden i meritvärden mellan pojkar och flickor. Ett nytt digitalt uppföljningssystem har precis tagits i bruk, vilket hjälper skolledare och pedagoger att analysera resultatutvecklingen. I förvaltningens plattformsarbete är uppföljning och prognoser återkommande. Systemet ger möjligheter att utveckla och fördjupa det kollegiala lärandet och analyserna. Meritvärdena läsåret 2016/2017 steg för både flickor och pojkar. Dock var skillnaden mellan flickors och pojkars resultat oförändrad.
Genomsnittligt meritvärde – Kramfors
Gymnasium
Arbetet med digitalisering pågår i hela skolverksamheten. Ådalsskolans digitaliseringsresa har tilldragit sig nationell uppmärksamhet. I september gästades skolan av ett femtiotal besökare från Umeå i norr till Göteborg i söder. De var kommunalråd, rektorer, förvaltningschefer, skolutvecklare, näringsidkare och konsulter från såväl offentliga som privata skolhuvudmän. Att digitalisering ska ske med den psykosociala arbetsmiljön som infallsvinkel är utmärkande för Ådalsskolans arbete. I en omvärld med lärarbrist och höga sjukskrivningstal är nya lösningar inte bara önskvärda, utan nödvändiga. Här kan kommunen förebygga sjukskrivningar och skapa hälsofrämjande arbetsplatser.
Kultur
En stor händelse 2017 var att kulturskolan blev avgiftsfri. I och med kommunens 70-årsjubileum arrangerades aktiviteter och evenemang hela året över hela kommunen. Teaterföreställningen Vredens dagar var en succé som drog fulla hus på hamnplan i Nyland.
BKU antog en ny kulturplan som är nära kopplad till kommunens viljeinriktning. Planen anger riktning för kulturarbetet 2018–2022.
Under läsåret 2016/2017 genomförde kulturskolan cirka 150 evenemang, ungefär hälften offentliga och övriga internt på skolorna. En ny form av vårkonsert genomfördes efter önskemål om att eleverna skulle få uppträda på fler ställen än i Kramfors. Föreställningar genomfördes tre kvällar under våren, i Gudmundrå, Ytterlännäs och Nora kyrkor.
Kulturenheten arrangerade aktiviteter för ungdomar, exempelvis filmfestivaler, Ung Kultur Möts, dansinspiratörerna liksom flera olika teaterproduktioner. Via samarbete med föreningar genomfördes fyra arrangemang, till exempel musik- och hårdrocksföreställningar.
Uppföljning av mål
Nämnden satte upp 18 egna mål som redovisas nedan under varje kommunalt mål.
Nöjda medborgare
Nämndens mål handlade delvis om att utveckla samarbetet med närsamhället och medborgarnöjdheten med förskola och skola. Det skedde bland annat genom sångstunder vid äldreboenden och marknadsföring via bland annat mässor. Målet uppfylldes.
Delvis handlade nämndens mål om att förutsättningar ska vara lika för alla barn och unga, med satsningar på kulturen och på 14–25-åringar. Med 150 evenemang av kulturskolan, filmfestivaler, dansinspiratörer med mera och resursfördelning baserad på socioekonomiska förhållanden får även denna del av målet anses vara uppfylld.
God kvalitet
Nämndens 9 mål för god kvalitet går att dela upp i konkreta resultatmål och utvecklingsmål. I resultatmålen ökade såväl gymnasiebehörigheten och meritvärdena som antalet deltagande i kulturskolans ämneskurser.
I utvecklingsmålen förekom insatser för digitalisering i förskola, grundskola och gymnasium. Varje enhet inledde arbetet med att införa en plattform för styrning och ledning. Förskolan arbetade med att öka medvetenheten om könsroller och gymnasieskolan arbetade med att utveckla studie- och yrkesvägledningen för att öka andelen elever som tar examen och minska andelen som byter program.
Även här uppfylldes nämndens mål; dels genom resultat, dels genom ett mer långsiktigt utvecklingsarbete.
Attraktiv arbetsgivare
BKU ska genom att skapa förutsättningar för kollegialt lärande, planera fortbildningsinsatser och fungerande arbetsplatsträffar bidra till att uppfylla målet om att vara en attraktiv arbetsgivare. Alla indikatorerna uppfylldes och målet uppnåddes.
God ekonomisk hushållning
Nämnden har 2 ekonomiska mål: Resultatet ska vara noll och köptroheten mot ramavtal ska vara 100 procent. Målen uppfylldes delvis. När det gällde köptroheten framkom det vid kontroller att andelen avtalstrohet uppgick till 84 procent. I de fall där man frångått ramavtal handlade det oftast om brister i sortiment eller om akut behov.
Det andra nämndmålet med nollresultat uppfylldes inte, vilket resulterade i en handlingsplan för 2017 med ett stort antal sparförslag att utreda och genomföra under året.
Uppföljning av ekonomiskt resultat
Efter 2016, som var ett år med extraordinära intäkter, har förvaltningen en tuff resa att göra för att återgå till en organisationsvolym anpassad efter mindre intäkter. Många skolledare samt förvaltningsledningen lade sparbeting i budgetarna. Betingen finns till stor del kvar och innebär stora utmaningar, eftersom åtgärderna i handlingsplanen 2017 inte ger full effekt vare sig 2017 eller 2018.
Verksamhet (tkr) |
Bruttokostnad 2017 |
Bruttointäkt 2017 |
Nettokostnad 2017 |
Budgetavvikelse 2017 |
Nettokostnad 2016 |
---|---|---|---|---|---|
Förvaltningsövergripande | 11 331 | – 7 898 | 3 433 | 9 457 | 4 295 |
Kultur och fritid | 23 021 | – 1 409 | 21 612 | 587 | 21 254 |
Familjecentral och öppna förskolan | 7 080 | – 3 747 | 3 334 | – 698 | 3 375 |
Förskola och pedagogisk omsorg | 100 149 | – 11 400 | 88 748 | – 1 752 | 83 470 |
Fritidshem | 27 672 | – 5 362 | 22 310 | – 1 608 | 19 312 |
Förskoleklass | 7 414 | – 1 168 | 6 245 | 1 289 | 5 020 |
Grundskola | 202 346 | – 28 818 | 173 528 | – 1 079 | 160 460 |
Gymnasieskola | 138 047 | – 49 941 | 88 107 | – 6 454 | 84 474 |
Totalt | 517 060 | – 109 742 | 407 317 | – 258 | 381 659 |
BKU-nämnden uppvisade ett negativt resultat med 0,3 mkr. En tilläggsbudget bestående av engångsmedel som kommunen fick 2015 och som överfördes till 2017, korrigerade utfallet med +13,4 mkr.
Intäkterna översteg budget med 24,3 mkr. Bidrag från Skolverket genererade ett överskott med 15,0 mkr och från Migrationsverket nära 8,0 mkr. Försäljning av förskole- och utbildningsplatser avvek emellertid negativt mot budget med 3,8 mkr.
Köp av förskole- och utbildningsplatser översteg budget med 1,5 mkr. Kostnader för personal avvek positivt mot budget med 7,2 mkr. I sammanhanget bör man beakta att förvaltningen hade ett sparbeting på 27,8 mkr 2017. Övriga verksamhetskostnader överskred budget med 15,8 mkr.
Vid utgången av året hade förskoleverksamheten (inklusive familjecentralen) och pedagogisk omsorg ett samlat underskott på 2,4 mkr. Det berodde på det ökade behovet av platser i Bollsta och centrala Kramfors. Fritidsverksamheten inklusive förskoleklass visade ett negativt resultat med 0,3 mkr. Grundskolan totalt avvek negativt med 1,1 mkr. Grundsärskolan hade ett positivt resultat med 1,5 mkr och resterande verksamhet ett underskott på 2,6 mkr. Grundskolans minusresultat berodde på höga personalkostnader, mestadels beroende på fler resursassistenter. Nästan 1,0 mkr av minusresultatet för grundskolan avsåg köp och försäljning av utbildningsplatser, trots att nettokostnaden minskade något jämfört med 2016. Gymnasieskolan genererade ett stort underskott på 6,5 mkr. Största delen av den negativa avvikelsen härrörde från köp och försäljning av utbildningsplatser, 4,2 mkr. Nettokostnaden för gymnasiesärskolan ökade här med 0,8 mkr. Verksamheten med köp och sälj för gymnasiet var underbudgeterad.
Viktiga uppgifter
Nyckeltal
15 okt 2013 |
15 okt 2014 |
15 okt 2015 |
15 okt 2016 |
15 okt 2017 |
|
---|---|---|---|---|---|
Förskola | |||||
Anställda, andelen (procent) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi | 74 | 64 | 68 | ||
Barngrupp, antal barn per avdelning, kommunal regi | 19,6 | 18 | 18 | ||
Fritidshem | |||||
Anställda, andel (procent) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi | 78 | 75 | 79 | ||
Elevgrupp, antal elever per avdelning, kommunal regi | 32,4 | 36,0 | 40,8 | ||
Personaltäthet, inskrivna elever per anställd, kommunal regi | 16,4 | 11,5 | 11,5 | ||
Förskoleklass | |||||
Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) | 21,5 | 21,8 | 22,1 | 15,1 | 18,9 |
Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (procent) med pedagogisk högskoleexamen | 79,4 | 86,1 | 84,2 | 81,3 | 72,6 |
Grundskola | |||||
Betyg årskurs 9, andel (procent) behöriga till yrkesprogrammen | 91,0 | 84,3 | 81,2 | 84,4 | 80,5 |
Betyg årskurs 9, andel (procent) som ej uppnådde målen i ett eller flera ämnen | 22,2 | 23,9 | 25,7 | 26,8 | 31,8 |
Andel (procent) elever i årskurs 9 som började gymnasieskolan | 99,4 | 100,0 | 100,0 | ||
Andel (procent) elever i årskurs 9 som började gymnasieskolan exklusive introduktionsprogrammet | 93,4 | 89,7 | 95,7 | ||
Lärare (heltidstjänst), andel (procent) med pedagogisk högskoleexamen | 91 | 91 | 92 | 88,9 | 81,4 |
Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) totalt | 11,8 | 12,6 | 11,9 | 12,5 | 11,7 |
Grundsärskola | |||||
Elever, andel (procent) i grundsärskolan, integrerade i grundskolan | 4 | 8 | 9 | 11 | 0 |
Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) | 3,1 | 3,3 | 3,0 | 4,1 | 2,7 |
Gymnasieskola | |||||
Lärare i huvudmannens skolor (heltidstjänst), andel (procent) med pedagogisk högskoleexamen | 70 | 73 | 79 | 74,7 | 76,5 |
Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) | 8,8 | 8,3 | 8,9 | 11,8 | 9,7 |
Antalsuppgifter
2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | |
---|---|---|---|---|---|---|
Antal barn i förskola | 618 | 605 | 597 | 599 | 604 | 624 |
Barn från annan kommun | 6 | 6 | 3 | 2 | 3 | 4 |
Barn hos annan huvudman | 24 | 21 | 20 | 16 | 16 | 15 |
Antal barn i pedagogisk omsorg | 34 | 26 | 16 | 9 | 3 | 0 |
Barn från annan kommun | 0 | |||||
Barn hos annan huvudman | 0 | 21 | 38 | 39 | 47 | 46 |
Antal elever i fritidshem | 524 | 532 | 486 | 514 | 511 | 487 |
Barn från annan kommun | 1 | 5 | ||||
Barn hos annan huvudman | 18 | 34 | 82 | 78 | 60 | 63 |
Antal elever i förskoleklass | 159 | 144 | 149 | 152 | 160 | 164 |
Elever från annan kommun | 0 | 1 | 1 | 0 | 0 | 2 |
Elever hos annan huvudman | 6 | 7 | 12 | 6 | 13 | 11 |
Antal elever i grundskola (1–9) | 1 582 | 1 582 | 1 522 | 1 544 | 1 601 | 1 697 |
Elever från annan kommun | 5 | 7 | 8 | 9 | 15 | 11 |
Elever hos annan huvudman | 40 | 39 | 97 | 100 | 80 | 62 |
Antal elever i gymnasieskola | 8751) | 6812) | 5834) | 5834) | 6074) | 733 |
Elever från annan kommun | 3221) | 1032) | 1554) | 1514) | 1574) | 1484) |
Elever hos annan huvudman | 1833) | 1923) | 1923) | 1683) | 1923) | 1743) |
Avvikelse från standardkostnad förskola, procent | 34,1 | 24,3 | 25,3 | 13,7 | 15,6 | 12,2 |
Avvikelse från standardkostnad grundskola, procent | 12,0 | 15,9 | 15,0 | 4,5 | 6,9 | 5,3 |
Avvikelse från standardkostnad gymnasieskola, procent | 1,4 | 16,3 | 28,8 | 16,1 | 15,6 | 16,8 |
1) Uppgiften avser ett snitt av höstens och vårens elevantal i Ådalsskolan, samt höstens elevantal i Nordviksskolan och Räddningsgymnasiet.
2) Uppgiften avser ett snitt av höstens och vårens elevantal i Ådalsskolan och Räddningsgymnasiet, samt vårens elevantal i Nordviksskolan.
3) Uppgiften avser ett snitt av höstens och vårens elever som var skrivna i Kramfors kommun.
4) Uppgiften avser ett snitt av höstens och vårens elevantal i Ådalsskolan och Räddningsgymnasiet.