Den finansiella analysen bygger på fyra olika perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Här redovisas de parvis eftersom resultat och kapacitet har ett starkt samband, liksom risk och kontroll hör ihop.
    Syftet med den finansiella analysen är att se om kommunen uppfyller kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning.

Resultat och kapacitet

En analys av resultat och kapacitet visar årets resultat och dess orsaker. En obalans mellan kost­nader och intäkter, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är en varningssignal. Analysen av dessa faktorer visar även vilken långsiktig finansiell styrka kommunen har.

Skatte- och nettokostnadsutveckling

Nettokostnadsutvecklingen ökade jämfört med 2015. Nettokostnadsutvecklingen exklusive jämförelse­störande poster var dock 2 procent, en minskning med 1 procent. De jämförelsestörande posterna består av omstruktureringskostnader för nedlagda verksam­heter med 4,3 mkr. Nettokostnaderna har, för en bättre jämförelse, också minskats med de cirka 10,3 mkr som finansierades av statsbidrag för integration.

Intäkter och kostnader, ökning respektive minskning

De ökade bruttointäkterna berodde till största delen på exploateringsintäkterna (försäljning av mark för byggna­tion) som ökade med 14,8 mkr jämfört med 2015.

Verksamheternas bruttokostnader ökade med 6 procent, vilket var 3 procentenheter mer än 2015. Detta innebar en ökning med 36 mkr mellan 2015 och 2016, att jämföra med en ökning av 15 mkr mellan 2014 och 2015. Ökningen förklaras till stor del av flykting­medel som användes i de olika förvaltningarna. Därmed ökade kostnaden. En annan förklaring berör i första hand personal- och lokalkostnaderna.

Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan kommunens egen beskattningsbara inkomst och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av skattekraften hos kommuner som ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. Gnesta hade en skattekraft på 95 procent och fick därför inkomstutjämningsbidrag på 91 mkr under 2016.

Den procentuella minskningen av finansnettot var 29,7 procent. Finansnettot minskade med 1 mkr, vilket till största delen bestod av värdereglering från tidigare år.

Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag

En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunen har en balans mellan kostnader och intäkter. Ett nyckeltal är nettokostnadsandelen, det vill säga hur stor andel de löpande kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter, statsbidrag och utjämningsavgifter. Riktvärdet för landets alla kommuner är 98 procent. Gnesta hade en nettokostnadsandel på 98 procent, vilket var något bättre än föregående år. Därmed uppnåddes riktvärdet. Nettokostnadsandelen exklusive jämförelsestörande poster var 97 procent.

Soliditet

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga, finansiella styrka. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierades med skatteintäkter. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse minskade med 3 procent, vilket berodde på upptaget lån med 120 mkr under 2016. Eftersom lånet inte förbrukats utan även avser att finansiera investeringar 2017, så har även tillgångarna ökat. Tillgångs­ökningen berodde också på att kommunens exploa­terings- och investeringstakt var hög. Förändringen av eget kapital berodde på årets resultat.

Skuldsättningsgrad

Den del av tillgångarna som kommunen finans­ierar med skulder brukar kallas för skuldsättningsgrad. Nyckeltalet beskriver hur räntekänslig kommunen är. Kommunen lånade 120 mkr under 2016 för att finansiera de ökande investeringarna. Lånen togs i enlighet med finanspolicyn. Ränteläget är i dagsläget lågt och finansanalytiker ser inte någon dramatisk ökning de kommande åren. Kommunen placerade lånen för att säkerställa så låga räntekostnader som möjligt. Budgeterade räntekostnader för lånen 2017 understiger 100 tkr. Den kortsiktiga skuldsättningsgraden minskade något, vilket berodde på att det egna kapitalet ökade. Andelen korta skulder i förhållande till eget kapital blev därför lägre, även om de kortfristiga skulderna ökade med 2,6 procent.

Kreditrisk

Kommunen har en kreditrisk på sina fordringar, det vill säga risken att kommunen inte får fordringar betalda. Kommunens kundfordringar var vid årets slut 3 mkr (3,3 mkr 2015). Kundfordringarna utgjorde 4,2 procent av de totala fordringarna.

Borgensåtagande/hyresåtagande och koncernens resultat

Hyresåtagandet visar vilka hyresavtal kommunen har i åtagande för fem år framåt. Det ökade hyresåtagandet omfattade bland annat ny sporthall, förskola och äldreboende vilket medförde högre hyra. Hyrorna är uppräknade med 1,8 procent till och med 2018, samt med 2,0 procent därefter.

Kommunens tak för borgen 2016 uppgick till 837 mkr och utnyttjad borgen var 711 mkr, en ökning med 27 mkr jämfört med 2015. Borgens­ramen för Gnesta Förvaltnings AB höjdes med 80 mkr på grund av planerade byggnationer.

Pensionsskuld

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen. För pensioner intjänade före 1998 redovisas ansvarsförbindelsen utanför balansräkningen. Det är den största delen av kommunens pensionsskuld. 2016 var kommunens pensionsskuld inklusive löneskatt 206 mkr, varav 179 mkr avsåg ansvarsförbindelsen. Det innebar att omkring 87 procent av den totala pensionsskulden inte ingick i balansräkningen. Läggs den posten in i balans­räkningen minskar soliditeten från 55 till 26 procent.

Enligt kommunens finanspolicy ska kommunen använda avkastningen på pensionsportföljen till att kapa topparna på de pensionsutbetalningar som överstiger 2 mkr från och med 2010. Under 2016 gjordes inga uttag ur portföljen för ändamålet.

Finansiella placeringar

Avkastningen på pensionsportföljen blev 1,1 procent 2016 jämfört med 1,8 procent 2015. Minskningen förklarades av rådande marknadsläge. Innehaven ligger inom placeringslimiterna.

Känslighetsanalys

Vissa händelser kan kommunen påverka, andra inte – till exempel konjunkturförändringar eller förändrade lagar och förordningar. Oplanerade händelser eller beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Tabellen nedan visar hur kommunens ekonomi påverkas av olika tänkbara händelser, till exempel ränteförändring.

Prognossäkerhet och budgetföljsamhet

En hög prognossäkerhet innebär att kommunen har goda möjligheter att anpassa sig efter ändrade förut­sättningar. Budgetföljsamhet är ett annat mått på kommunens finansiella kontroll.

Prognosen efter oktober 2016 pekade på en positiv budgetavvikelse på 8,3 mkr exklusive taxekollektivet. Nämnderna hade relativt god prognossäkerhet och budgetföljsamhet. 2016 innebar vissa händelser somvar svåra att förutsäga. Se nedan.

Avvikelsen för kommungemensamma poster berodde på att skatteprognosen i december visade en förbättrad skatteintäkt mot prognosen i oktober. I november erhöll kommunen byggbonus på 1,9 mkr som inte kunde förutses i oktoberuppföljningen. Kommunstyrelsens överskott berodde främst på sparade kostnader för det renoverade badhuset som öppnade senare än beräknat. Dock förväntade kommun­styrelsen, totalt sett, kostnader i slutet av året och därför prognos­ti­serades inte något överskott i oktober. Barn- och utbildnings­nämndens avvikelse förklarades bland annat av mera intäkter för återsökning av medel från Migrationsverket. Faktiskt utfall av antal elever för återsökning varierade under hösten. Vuxen- och omsorgs­nämnden tog kostnader för oförutsedda personal­avgångar under slutet av året, vilket förklarade avvikelsen mot gjord prognos.

Sammanfattning av perspektiven risk och kontroll

Kommunen investerade mer än tidigare år och planerar att fortsätta investera i bland annat centrum­förnyelse, idrottsanläggningar och VA-anläggningar. Det var därför nödvändigt att hantera viss del av finansieringen 2016 genom lån. Upptagna lån innebär att kommunen exponeras för nya risker. Efterlevnad av finanspolicyn, löpande analyser och ett ansvarsfullt planerande av kommande års resultat är därför nödvändigt.

Kommunens finansiella tillgångar är placerade för att så långt som möjligt balansera risk mot avkastning. Kostnaderna för pensionsutbetalningar ökar successivt till cirka år 2022 och börjar sedan minska. Det beror på att pensioner intjänade före 1998 redovisas utanför balansräkningen, i den så kallade ansvars­förbindelsen. Både 2011 och 2012 gjorde kommunen förtida in­betalningar på totalt 7,9 mkr av delar av pensionsskulden för att bli bättre ekonomiskt rustad.

Borgensåtagandet mot bostadsbolaget är högt och kan innebära en risk för kommunen på lång sikt.

Prognossäkerheten var förhållandevis god under 2016 som bjöd på en del överraskningar.

Sammanställd redovisning

Kommunkoncernen uppvisade ett resultat för 2016 på 17 mkr, vilket var högre än båda de föregående åren. Soliditeten uppgick till 24,7 procent, vilket innebar en hög nivå (26 procent 2015 och 29,5 procent 2014), trots att extern upplåning krävdes för att finansiera den intensiva investeringsfas som kommun­koncernen befann sig i. Investeringsvolymen var högre än föregående år och ökade inom både kommunen och dotterbolagen.

Sammanfattning av finansiell analys

Den finansiella analysen visar att Gnesta kommun har en god ekonomisk hushållning. Gnesta kommun har under en tvåårsperiod visat mycket goda resultat. Perioden gav i snitt ett resultat på 13,4 mkr. Detta motsvarade drygt 2,3 procent av skatter och generella statsbidrag, vilket med marginal översteg kommunfullmäktiges mål med 1,5 procent. Det uppfyllde också rekommendationen från SKL om att resultatet över en längre period ska ligga på cirka 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Detta ger kommunen goda förutsättningar att driva och utveckla verksamheterna de kommande åren. Det är också en förutsättning för att kommunen ska kunna möta de förändringar i befolkningsstruktur som prognos­tiseras inför de kommande åren. Gnesta kommun har som mål att öka antalet invånare. Kom­munen står därför inför stora investeringar inom många områden. För att uppnå målen krävs att förvalt­ningarna fortsätter att säkerställa att resurserna används kostnadseffektivt. Kommunen har lagt grunden för goda förutsättningar att lyckas med uppdraget.