2. Alla elever ska ges förutsättningar för att nå kunskapsmålen i alla ämnen
Uppföljning av indikatorer
Meritvärde för årskurs 91
| Frejaskolan samtliga elever | Riket samtliga elever | Frejaskolan exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund | Riket exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund | |
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 207,5 | 211,4 | 209,0 | 213,7 |
| 2013* | 201,4 | 213,1 | 200,9 | 215,6 |
| 2014** | 211,3 | 214,8 | 215,7 | 217,8 |
| 2015 | 204,1 | 224,7 | 205,6 | 230,0 |
| 2016 | 182,1 | 224,1 | 202,9 | 234,0 |
*2013 års siffror är missvisande då en felaktig inrapportering till SCB skedde. Meritvärdet bedöms vara högre än det som redovisas här.
**Fram till 2014 avser meritvärdet 16 ämnen och därefter 17 ämnen.
Behöriga till gymnasiet
| (%) | Frejaskolan samtliga | Riket samtliga | Frejaskolan exklusive nyinvandrade |
Riket exklusive nyinvandrade |
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 91,4 | 87,5 | 92,1 | 89,1 |
| 2013 | 86,1 | 87,6 | 85,9 | 89,4 |
| 2014 | 90,5 | 86,9 | 92,7 | 89,0 |
| 2015 | 85,1 | 85,6 | 88,6 | 89,1 |
| 2016 | 69,1 | 83,1 | 80,6 | 90,3 |
Kommentar: Meritvärdet försämrades för samtliga elever, jämfört med 2015. Om nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund exkluderas så uppgick meritvärdet till 202,9, vilket var något lägre än 2015. En jämförelse med riket visade att meritvärdet i Frejaskolan var cirka 30 poäng lägre 2016, vilket även gällde 2015. Tidigare år låg meritvärdet på ungefär samma nivå som riket. Meritvärdet för flickor blev högre än för pojkar, vilket också gällde för riket i övrigt.
Andelen behöriga till gymnasiet (exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund) uppgick till 80,6 procent. Andelen minskade jämfört med 2015 (88,6 procent) och låg betydligt lägre än riksgenomsnittet. Tidigare år fluktuerade andelen och låg ungefär som rikssnittet.
Av resultaten framgår att kvalitetsarbetet behöver förstärkas, både på verksamhetsnivå och central nivå för att måluppfyllelsen ska öka. En viktig del är att verksamheterna analyserar både egna och övergripande resultat. Analys av resultaten ska göras löpande på samtliga nivåer av verksamheten, från klassrummet till förvaltningen centralt. Därefter behöver verksamheterna anpassa sitt fortsatta arbete för att öka måluppfyllelsen.
Resultat från Skolinspektionens enkät till föräldrar och barn
En viktig förutsättning för att en elev ska nå kunskapsmålen är att eleven känner sig stimulerad. Hen behöver uppleva att det finns en tillit till kunskaperna och förmågorna. För att följa upp detta redovisas resultat från Skolinspektionens enkät till föräldrar och barn. Enkäten riktas till elever i årskurs 5 och 9, samt vårdnadshavare för barn i förskolan och vårdnadshavare för elever i förskoleklass och grundskola.
Resultatet från föräldraenkäten visade att vårdnadshavare i förskola och förskoleklass gav högt betyg kring frågor om stimulans. I förskoleklass blev betyget högre i Gnesta än riksgenomsnittet. Vad gällde grundskolan gav vårdnadshavare ett betydligt lägre betyg kring stimulans, i synnerhet i Gnesta där betyget hamnade lägre än riksgenomsnittet. När eleverna i årskurs 5 och 9 tillfrågades om stimulans, blev betyget lägre i årskurs 9 än i årskurs 5 och på en lägre nivå i Gnesta än riksgenomsnittet.
Frågan om tillit till elevens förmåga i årskurs 5 och 9 uppvisade högre resultat i årskurs 5 för påståendet Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker. Resultaten inom frågeområdet var något sämre i Gnesta än riksgenomsnittet.
Lägesrapporter
Pedagogisk utveckling i förskolan
Varje förskola har pedagogiska lagledare. Lagledaren är en del av enhetens pedagogiska ledningsgrupp, och bistår förskolechef för att stimulera pedagogisk utveckling. Under 2016 arbetade representanter ur den pedagogiska ledningsgruppen fram gemensamma modeller för utvecklingssamtal och ett pedagogiskt årshjul. Detta ska öka likvärdigheten på kommunens förskolor och skapa verktyg för medarbetare som bidrar till att minska stress.
Satsningar via statsbidrag
Eleverna i före detta Laxne skola och Welandersborgs skola medverkade i satsningen Matematiklyftet som delvis finansieras genom bidrag från Skolverket. Syftet är att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka matematikundervisningen. Elevernas resultat i matematik är relativt goda i Gnesta kommun, men satsningen ska ytterligare stärka undervisningen i ämnet. Ett annat syfte är att stärka det kollegiala lärandet och implementera arbetsmetoder som stödjer undervisningen generellt.
Gnesta kommun beviljades statsbidrag för Lågstadiesatsningen, som syftar till att öka personaltätheten i årskurserna 1–3. Personal anställdes för att bland annat förstärka aktiviteter på rasterna och elevsociala aktiviteter som stärker integrationen av nyanlända elever.
Gnesta deltar i Lärarlönelyftet som totalt omfattas av drygt 50 lärare och pedagoger.
Kvarnbackaskolan deltog i Skolverkets satsning Svenska för nyanlända. Nyanlända elever fick extra undervisning i svenska under två dagar per vecka.
Organisationsförändringar inom förskola och grundskola
Under våren förändrades organisationen inom grundskolan. Kommunens F–5-skolor gjordes om till F–6-skolor enligt gällande styrdokument på nationell nivå. Det innebär att betygsättande lärare följer med till årskurs 6. Förändringen i organisationen innebär att eleverna i årskurs 5 stannar kvar på sin skola ytterligare ett år.
I juni beslutade kommunfullmäktige att avveckla Laxne skola av demografiska, organisatoriska och pedagogiska skäl. Detta möjliggjorde organisering i åldershomogena klasser på Welandersborgs skola, där många av eleverna började.
Förskoleverksamheten Solen på Solbacka stängdes på grund av bristfällig miljö. Barnen fördelades på några av kommunens övriga förskolor.