Gnesta har ett mycket bra geografiskt läge i Stockholms- och Mälardalsregionen. Den kraftfulla tillväxten som sker i Stockholmsregionen ger även effekter i Gnesta, framför allt i Gnesta tätort. Gnesta kan erbjuda en god boendemiljö till en relativt låg kostnad, sam­tidigt som kommuninvånarna har hela Stockholms arbetsmarknad och utbud inom rimligt avstånd.

Inför framtiden är det viktigt att hela Gnesta, inklusive alla tätorter och landsbygden, lever och utvecklas. Kommunen arrangerar medborgar­dialoger med invånarna i hela Gnesta. I den pågående översikts­planen är dialogerna en viktig förutsättning för att fånga upp hur olika delar av kommunen ser på utvecklingen i närmiljön.

Efterfrågan på byggande i Gnesta tätort var fortsatt hög och kommunen tog bland annat fram en centrumplan och planer för fler bostäder. Frösjö strand är kommunens stora exploateringsprojekt med 180 nya bostäder. Kommunen anlade en promenadväg och badplats längs Frösjön. Dessutom anlades en småbåtshamn. Ett nytt område planeras – Vackerby trädgårdsstad – som är tänkt att omfatta cirka 600 bostäder.

Utvecklingen av Gnesta centrum är igång. Upprustning av Östra Storgatan utmed vägsträckan från Stopp mot centrum pågick. Därefter står Västra Storgatan på tur.

En prioriterad uppgift är utökad samverkan mellan kommun, näringsliv, föreningsliv och kultur­liv. En mängd olika aktiviteter för näringslivet, förenings­livet och kulturlivet pågick. En annan viktig uppgift är att utveckla fritidsverksamheten. Badhuset öppnade efter renovering och många fritidsanläggningar rustades upp. Under 2017 fortsätter upprustningen av anläggningar. Dessutom inleds bygget av sporthallen vid Hagstumosse.

Befolkningen ökade 2016 med 2 procent

Befolkningen ökade från 9 481 till 10 861 invånare, räknat från 1992 då kommunen bildades till och med december 2016. Gnestas befolkning har hela tiden ökat, även om befolkningen minskade enstaka år. 2016 ökade befolkningen med 212 personer, vilket var den största ökningen sedan 1992. Denna befolkningsökning bestod mest av ett invandringsöverskott.

Befolkningsutvecklingen i Gnestas delområden

Befolkningsökningen var ojämnt fördelad i kommunen, och blev störst i Gnesta tätort som hade cirka 5 700 invånare. Befolkningen har de senaste åren i princip varit oförändrad: Björnlunda hade 830 invånare, Stjärnhov 580 och Laxne 170. Enligt kommunens befolkningsprognos väntas både Björnlunda och Laxne tätort att få en ökad befolkning under kommande år. Befolkningsförändringen för landsbygden väntas vara oförändrad eller öka något, med undantag för Laxne landsbygd där befolkningen kan minska något.

Befolkningsförändringar i olika åldersgrupper

Antalet barn i förskoleåldern ökade kontinuerligt från början 2000-talet. Denna trend fortsatte fram till 2015 då ökningen planade ut. Antalet skolbarn i åldrarna 6–15 år fortsatte att öka som tidigare sedan 2005. Antalet gymnasielever minskade fram till 2015 och ökade därefter igen. Antalet i gruppen 80 år och över började att öka något från 2016.

Gnesta tappade många ungdomar i samband med att de började gymnasiet. Kommunen tappade även många invånare upp till 35-årsåldern. Däremot flyttade många barnfamiljer in, vilket gjorde att Gnesta hade en stor andel invånare 35–60 år, det vill säga den period då många föräldrar har barn i skolan. Den stora andelen i åldrarna 65–75 år berodde på att 40-talets årskullar är demografiskt stora, samt att Gnesta är attraktivt för pensionärer.

Gnestas fördelning mellan könen var relativt jämn, med något fler flickor och kvinnor. Att det fanns fler kvinnor än män i de högre åldrarna beror på att kvinnor i genomsnitt lever längre än män. Anmärknings­värt var att befolkningen i arbetsför ålder var relativt liten i förhållande till antalet pensionärer i kommunen. Gnesta hade en äldre genomsnittsålder än riket eftersom det bodde få personer mellan 20 och 35 år i kommunen.

I ålderskategorin 20–30 år fanns färre kvinnor än män. Att det fanns både få invånare och färre kvinnor i denna ålderskategori kan bland annat bero på begränsade utbildningsmöjligheter i Gnesta samt att fler kvinnor än män valde att studera vidare på andra orter.

Gnestas befolkning i ettårsklasser 2016 – kvinnor

Gnestas befolkning i ettårsklasser 2016 – män

Arbetsmarknaden i Gnesta

I Gnesta fanns 3 000 arbetstillfällen och över 1 000 företag, där de flesta var fåmansföretag och många hade inriktning mot tjänsteproduktion. Gnestas arbetsmarknad dominerades av arbeten inom vård och omsorg samt utbildning. Totalt stod de för 1 100 arbetstillfällen, eller 40 procent av arbetstillfällena i kommunen. Tillverkning och byggindustri sysselsatte ungefär 300 personer, eller drygt 10 procent vardera.

Nästan 3 000 Gnestabor pendlade till arbeten i andra kommuner, varav mer än 1 200 åkte till Södertälje och 600 till Stockholm. Ungefär 850 personer pendlade till Gnesta kommun, främst från Södertälje kommun. Det var fler män (cirka 1 700) som pendlade ut än kvinnor (cirka 1 250) och fler kvinnor (cirka 450) som pendlade in än män (cirka 400). Sannolikt hänger det samman med att män i högre utsträckning arbetar i privat sektor och kvinnor i offentlig.