Kostnadsutveckling

Nettokostnaderna ökade med 5,3 procent mot 1,5 procent 2015. Den högre kostnadsutvecklingen berodde främst på de förbrukade medlen för integration som erhölls 2015. Dessa medel ökade kostnadsmassan med cirka 10 mkr. Dessutom återfanns jämförelsestörande poster med 4,3 mkr. När samtliga av dessa poster exkluderas framkommer att kostnadsutvecklingen var 2,2 procent högre under 2016 jämfört med 2015. Ökningen mellan 2014 och 2015, rensad från jämförelsestörande poster, var 3,2 procent.

Kommungemensamma poster

Kostnadsutveckling/budgetavvikelse

Kommungemensamma poster har totalt ökat med 17 mkr (intäktsökning). Detta genom ökade skatteintäkter enligt prognos samt bidrag i form av byggbonus. Kostnader för pensioner har ökat med 2,4 mkr vilket är i linje med budget. Posten övrigt kommungemensamt har ökat med 8,9 mkr men understiger ändå budget med 3,3 mkr. Detta beror främst på lägre kostnader för avskrivningar och lägre personalkostnader.

Överskott inom alla nämnder

Alla nämnder redovisade överskott mot budget.

Ekonomisk redovisning per nämnd¹

Kommunstyrelsen

Skattefinansierad verksamhet – kostnadsutveckling

Nämndens skattefinansierade verksamheter redovisade nettokostnader för cirka 60,8 mkr, vilket var en ökning med 5,3 mkr (9,6 procent) från 2015. Kostnadsökningen mellan åren 2015 och 2016 berodde i första hand på att badhuset åter togs i drift efter renoveringen. Andra orsaker var att 1,5 årsarbetare utökades på upphandlingssidan och att samhällsunderstödda resor genererade högre kostnader samt lägre intäkter. En mindre ökning märktes även för kulturarrangemang och marknadsföring.

Budgetavvikelse

Den skattefinansierade verksamheten visade en avvikelse mot budget med 2,4 mkr. Mark och fastigheter visade en avvikelse med –342 tkr. Det berodde främst på att intäkterna på Rekalfastigheten blev lägre än budgeterat. Samhällsunderstödda resor visade en avvikelse med –617 tkr. En förväntad intäkt för biljettförsäljning uteblev och kostnaderna för resor blev något högre än budgeterat. Övriga enheter visade positiva resultat. Den största avvikelsen mot budget hade enheten för kommunikation och samverkan med 2,2 mkr. Avvikelsen förklarades i huvudsak av senarelagd öppning av badhuset efter renovering, vilket gav lägre hyres- och personalkostnader.

Taxefinansierad verksamhet – kostnadsutveckling

Vatten- och avloppsenhetens resultat blev 0,4 mkr, en försämring med 0,2 mkr från 2015. Det berodde främst på stora insatser för reningsverket i Gnesta under 2016.

Resultatet för renhållningsenheten blev 36 tkr, en förbättring med 93 tkr från 2015 (–57 tkr). Skälet var att insatser för reparationer och underhåll varierar mellan åren. Båda enheterna hade nollbudget.

Samhällsbyggnadsnämnden

Kostnadsutveckling

Nämndens nettokostnader var 23,9 mkr, vilket innebar en ökning med 0,4 mkr (1,7 procent) från 2015. Kostnadsökningen mellan åren 2015 och 2016 berodde i första hand på att miljöenheten köpte tjänst för alkoholhandläggare från Nyköpings kommun.

Budgetavvikelse

Samhällsbyggnadsnämnden följde budget med ett mindre överskott på 0,4 mkr. Detta berodde på omstrukturering av personalstyrkan för administrationen (0,3 mkr) samt att vakant tjänst för del av året på plan- och byggenheten bidrog med 0,3 mkr. Räddningsenheten visade en avvikelse på –0,2 mkr. Skälen var förhöjd beredskap samt installation av larm på Avla brandstation.

Barn- och utbildningsnämnden

Kostnadsutveckling

Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader blev 267,1 mkr, en kostnadsökning med 3,8 mkr jämfört med 2015.

Områden med högst kostnadsutveckling var särskolan med 20,5 procent, fritidsgården med 12,5 procent, kulturskolan med 5,7 procent och elevhälsan med 4,6 procent. Kostnader för administrationen minskade med 8,9 procent. Ökningen inom särskolan berodde främst på att kostnader för taxiresor ökade. Skälen till kostnadsökningen för fritidsgården, kulturskolan och elevhälsan var ökad personalstyrka. Kostnadsminskningen inom administrationen berodde främst på att förvaltningschef tillsattes på heltid först i april.

Budgetavvikelse

Den totala budgeten gav ett överskott på 1,5 mkr, vilket motsvarade cirka 0,5 procent av barn- och utbildningsnämndens budget. Grundskolan hade dock en negativ avvikelse med 3 mkr. Antalet nyanlända elever blev färre än beräknat i budgeten. Eftersom Migrationsverkets elevpeng var högre än kommunens, blev effekten ett underskott inom grundskolan. Kostenheten visade ett överskott med 1,7 mkr då kostnaden för inköp av livsmedel minskade i samband med att upphandlingen av livsmedel blev klar i slutet av 2015. Dessutom kunde extrapersonal inte rekryteras i den omfattning som kommunen budgeterat för. Förskolan budgeterades med kostnader för en ny förskola. Byggnationen påbörjades dock inte under 2016, vilket resulterade i en avvikelse med 1 mkr. Gymnasieskolan hade ett överskott med 1 mkr, främst på grund av lägre kostnader för taxi- och skolkort samt att eleverna valde utbildningar med lägre pris än förväntat. Även elevhälsan visade ett överskott på 1 mkr. Detta berodde på vakanta tjänster som inte tillsattes som planerat.

Vuxen- och omsorgsnämnden

Kostnadsutveckling

Vuxen- och omsorgsnämndens nettokostnader blev 186,2 mkr och ökade med 1,4 mkr (0,6 procent) från 2015. Kostnadsökningen berodde bland annat på kostnader för konsulter och personal. Ett annat skäl var att 0,6 mkr avsattes för en trolig viteskostnad på grund av IVO-anmälan.

Budgetavvikelse

Vuxen- och omsorgsnämndens totala budgetavvikelse blev 3,3 mkr. Individ- och familjeomsorg visade en avvikelse med 3,5 mkr som berodde på flera vakanta tjänster under året (till viss del täcktes de upp av inhyrda konsulter). Även hälso- och sjukvårdsenheten hade en avvikelse (1,2 mkr) på grund av vakanta tjänster. Gemensam verksamhet visar en negativ avvikelse mot budget med 0,8 mkr. Skälet var att konsulter hyrdes in medan en ny förvaltningschef rekryterades.

Investeringar

Under året aktiverade kommunen investeringar för 16,7 mkr och jämfört med 2015 innebar det en minskning med 5,8 mkr. Några av de största avslutade investeringarna avsåg gator och vägar (8,2 mkr), parkområden (4,6 mkr) samt IT-investeringar (1,7 mkr). Se sidan 85 för investeringsredovisning.

God ekonomisk hushållning

Lagens krav på god ekonomisk hushållning innebär att en kommun ska ha ett rimligt överskott i både sin budget och i bokslutet. Kommuner ska också i sin budget ta fram mål och riktlinjer som är viktiga för en god ekonomisk hushållning, inkluderat både ekonomi och verksamhet. Gnesta kommun ska bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Därför är alla verksamhetsmål och finansiella mål kopplade till god ekonomisk hushållning. En grundligare uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsmål och de finansiella målen, tillsammans med den finansiella analysen visar att Gnesta kommun har en god ekonomisk hushållning. Kostnadsutvecklingen har bromsats och kommunen står stark för att även i fortsättningen kunna nå målet om god ekonomisk hushållning.

Avstämning av verksamhetsmål

Gnesta kommuns verksamhetsmål är så kallade strävansmål som de förtroendevalda valt att prioritera för den aktuella mandatperioden. Det innebär att bedömningen av om kommunen uppfyllt målen bygger på i vilken grad verksamheterna uppnått resultat och gjort tillräckliga aktiviteter varje år. Uppföljningen av målen handlar därför om att analysera om kommunen är på rätt väg att uppfylla målen eller om kommunen behöver ändra inriktning för att nå dem.

Gnesta kommun har elva övergripande mål. En utförlig redovisning av dessa finns i avsnittet Gnestas mål. Uppföljningen av mål utgår från de indikatorer och lägesrapporter som respektive verksamhet lämnat. I måluppföljningen ingår också satsningar och åtgärder som även påverkar den totala måluppfyllelsen. Av måluppföljningen framgår att de flesta aktiviteter genomfördes och indikatorerna utvecklades i rätt riktning.

Händelser av betydelse

Extra statsbidrag

Riksdagen beslutade i december 2015 om extra medel med 9,8 miljarder kronor som engångsmedel till kommuner och landsting, främst med anledning av flyktingsituationen. Medlen kunde användas för att täcka ökade kostnader både 2015 och 2016. Gnesta kommun erhöll vid denna tilldelning 12,1 mkr. Under 2015 förbrukade kommunen cirka 1,8 mkr. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2016 om fördelning av 8,6 mkr av återstående 10,3 mkr. Resterande medel förbrukades under hösten. Fördelningen omfattade integrationsinsatser inom flera områden; förskola, grundskola, vuxenutbildning, föreningsbidrag, kulturverksamhet, bostäder och sysselsättning. Dessa medel förbrukades som förstärkande integrationsinsatser under 2016.

Byggbonus

För bostadsbyggandet som uppgick till 39 bostäder under tiden 1 augusti 2015–31 juli 2016 sökte och erhöll kommunen i november 2016 en statlig byggbonus på 1,9 mkr.

Lån

Gnesta kommun lånade 120 mkr av Kommuninvest vid två tillfällen (40 mkr och 80 mkr) under 2016. På så sätt säkerställs kassaflödet när investeringar görs i större omfattning. Lånen upptogs i enlighet med av kommunfullmäktige antagen finanspolicy samt med beaktande av kommunens finansiella mål.

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Inga väsentliga händelser inträffade efter räkenskapsårets utgång fram till upprättandet av årsredovisningen.

Avstämning av finansiella mål

Gnesta kommun har tre finansiella mål.

1. Resultatet ska i genomsnitt vara 1,5 procent av skatter och statsbidrag.
   Årets resultat blev 2,8 procent av skatter och statsbidrag. Målet uppfylldes.
2. Investeringarna ska vara självfinansierade till 60 procent för den skattefinansierade verksamheten 2015–2018.
   Målet uppfylls då beräkning sker över hela mandatperioden.
3. Det överordnade målet är att säkerställa att kommunen kan fullgöra sina långsiktiga pensionsåtaganden.
   Detta innebär att avkastningen på kommunens kapital enbart får användas till det långsiktiga pensionsåtagandet. Målet uppfylldes.

Balanskravsuträkning

Kommunens resultat uppgick till 16,4 mkr. I balanskravsuträkningen ska reavinster dras bort. Under 2016 blev resultatet 335 tkr från placeringar. Någon försäljning av anläggningstillgångar gjordes inte under året. Därför återfördes 335 tkr till resultatet. Balanskravsresultatet summerades till 16,1 mkr.

Årets resultat och jämförelsestörande poster

Resultatet före finansnetto blev positivt: 14,1 mkr jämfört med 7,1 mkr 2015. Verksamheternas nettokostnader får inte överskrida årets skatteintäkter om kommunen ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi.

I resultatet ingick jämförelsestörande poster med 4,3 mkr. Dessa kostnader avser framtida kostnader för nedlagda verksamheter (Laxne skola och Dammlöta Hage) där kommunen har betalningsförpliktelser genom avtal för en tvåårsperiod. Då ingen verksamhet längre bedrivs belastade kostnaden året för nedläggningen; 2016.