Omvärldsanalys

Tyresös befolkning ökade

Befolkningen i Sverige ökade under året och väntas passera 10 miljoner invånare i början av 2017. Ökningen beror främst på invandring. Folkmängden ökar i alla kommuner i Stockholms län och Tyresös befolkning hade vuxit till 47 065 invånare i november. Inflyttningen till Tyresö sker framför allt från Stockholms stad.

Svensk ekonomi

Den svenska ekonomin avslutades starkt 2016 och BNP beräknas ha ökat med 3,5 procent för helåret. Räknar man bort effekterna av skottårets extra dag blir tillväxten 3,2 procent. För 2017 räknar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med en fortsatt hög tillväxt i svensk ekonomi med en BNP-tillväxt på 2,8 procent, baserat på att exporten väntas ta fart liksom hushållens konsumtion. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa lite långsammare.

 Den fortsatt positiva utvecklingen innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget växer snabbt. Arbetslösheten väntas i slutet av 2017 krympa ner mot samma nivåer som vid föregående högkonjunktur, strax innan finanskrisen. Trots det väntas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Det gäller även inflationen, där konsumentprisindex (KPI) tros hålla sig under 2 procent 2017. Riksbanken antas därför vänta med att höja styrräntan till i början av 2018.

 Resursanvändningen i svensk ekonomi väntas stanna på en hög nivå nästa år, följt av ett mer normalt konjunktur­läge. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatte­underlag utvecklas svagare. Särskilt svag blir utvecklingen 2019 och 2020. BNP beräknas då årligen växa med cirka 1,5 pro­cent att jämföra med 2,2 procent 2018 och 3–4 pro­cent 2015–2017. Sysselsättningen räknad i arbetade timmar beräknas samtidigt sluta öka. För kommunsektorns del innebär det en betydligt svagare utveckling av skatte­underlaget än de närmaste åren. För kommunernas del innebär det stora utmaningar när befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg samtidigt växer snabbt.

Nyckeltal för den svenska ekonomin
Procentuell förändring om inte annat anges

  2015  2016  2017  2018  2019  2020 
BNP*  3,9  3,2  2,8  2,2  1,6  1,5 
Sysselsättning, timmar*  1,0  1,9  1,5  0,3  0,0  0,0 
Relativ arbetslöshet, nivå  7,4  6,9  6,5  6,4  6,5  6,7 
Timlön, nationalräkenskaperna  3,2  2,3  3,0  3,1  3,4  3,4 
Timlön, konjunkturlönestatistiken  2,4  2,6  2,9  3,1  3,4  3,4 
Konsumentpris, KPIF-KS  0,6  1,3  1,7  1,9  2,0  2,0 
Konsumentpris, KPI  0,0  1,0  1,6  2,3  2,7  2,8 
Realt skatteunderlag  2,1  2,3  2,0  0,8  0,4  0,5 
Befolkning  1,1  1,2  1,3  1,2  1,1  1,1 

 * Kalenderkorrigerad utveckling.

 

Ökningen av skatteunderlaget stannar av 2018

Den starka tillväxten av skatteunderlaget 2015 väntas fortsätta 2016 och 2017 (se diagram). År 2016 ökade antalet arbetade timmar dubbelt så mycket som 2015 men den totala löneökningen var ganska liten. Samtidigt ökade de sociala ersättningarna svagt och grundavdragen steg mer än året innan. Den sammantagna effekten blir en dämpad ökning av skatteunderlaget.

 År 2017 dämpas skatteunderlagets ökning ännu mer i takt med att utvecklingen av sysselsättningen bromsar in samt minskade utbetalningar av sjukpenning och arbetslöshets­ersättningar.

Utveckling av skatteunderlag, sysselsättning och löner

Källa: Skatteverket och SKL.

Från och med 2018 blir skatteunderlagets ökning mindre än den genomsnittliga sedan millennieskiftet. Det beror framför allt på att den långa perioden med sysselsättningsökning upphör när konjunkturtoppen passeras. Uppgift­erna är hämtade från SKL, www.skl.se, 2017-02-17.

Förändringar som kan påverka kommunen

Nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och unga

Från och med den 1 juli 2017 inför regeringen ett nytt ersättnings­system för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Det nya ersättningssystemet baseras i huvudsak på schabloner, vilket kommer att begränsa hur mycket ersättning kommunerna får från staten. I samband med införandet kommer regeringen att inrätta en fond under 2017 och 2018 för att stödja kommunernas omställning.

Eventuell vinstreglering för välfärdsföretag

Den pågående välfärdsutredningen diskuterar möjligheten att begränsa vinster i välfärden, det vill säga att sätta ett tak för hur stora överskott som privata bolag inom vård, skola och omsorg får ta ut i vinst i verksamheten. Förslaget har väckt kritik från privata välfärdsaktörer men även inom kommunsektorn. Om förslaget blir verklighet är bedömningen att det bland annat skulle leda till färre privata välfärds­entreprenörer och därmed stora utmaningar att klara välfärden, för kommuner med många privata utförare.