Finansiella nyckeltal
Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga betalningsförmåga. I nyckeltalet relateras kommunens omsättningstillgångar till kortfristiga skulder.
Kassalikviditeten ökade något 2016 beroende på att de kortfristiga fordringarna ökat jämfört med 2015.
Soliditet enligt balansräkningen är ett mått på kommunens långsiktiga ekonomiska handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats via eget kapital (samlade skatteintäkter). Eftersom soliditeten bestäms av relationen mellan tillgångar och skulder påverkas den av hur tillgångarna värderas. En relativt stor del av kommunens anläggningstillgångar är byggnader och mark. Erfarenhetsmässigt brukar försäljningar av den sortens tillgångar ge intäkter som är större än det bokförda värdet. Även de finansiella anläggningstillgångarna, främst aktier i Tyresö Bostäder, har troligen ett bokfört värde som är avsevärt lägre än det verkliga värdet vid en eventuell försäljning. Därmed har tillgångarna i kommunens balansräkning som är redovisade till anskaffningsvärde sannolikt ett högre marknadsvärde. Det innebär att den verkliga soliditeten, om tillgångarna varit marknadsvärderade, troligen är betydligt högre än vad tabellen nedan anger.
Soliditeten enligt balansräkningen är i fallande skala. Lånen i förhållande till totala tillgångar är i ökande trend.
Soliditet inklusive pensionsförpliktelser är ett annat soliditetsmått där man inkluderar pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Detta soliditetsmått är därför lägre. Denna soliditet ökade jämfört med 2015, vilket beror på att kommunens ansvarsförbindelse för pensionerna minskade från 845 mkr 2015 till 812 mkr vid utgången av 2016.
Kommunens borgensåtagande
Kommunen tecknar i vissa fall borgen för lån till kommunägda bolag, men ibland även för andra externa verksamheter. Kommunens samlade borgensåtagande för lån uppgick vid utgången av 2016 till 1 458 mkr, vilket var en minskning med 102 mkr från 2015. Minskningen beror i huvudsak på att ett borgensåtagande för Tyresö Bostäder AB minskat. För mer information om detta, se not 21 i årsredovisningen.
Skatteintäkter i förhållande till lån
Sett över tid är det inte bra om kommunens lån hos banker och kreditinstitut ökar mer än vad skatteintäkterna gör.
Under 2016 uppgick kommunens lån som andel av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning till 34,9 procent, en ökning från 2015 likväl som 2014. En del av ökningen förklaras genom att kommunens kassalikviditet var högre än 2015 beroende på en större andel statsbidragsfordringar. Generellt kan ändå sägas att ju högre en lånenivå är i relation till intäkterna, desto högre är den ekonomiska risken för kommunen. Skulle skatteintäkterna börja minska, exempelvis genom en kraftig lågkonjunktur, samtidigt som räntan stiger kan kommunen hamna i ett mycket bekymmersamt läge. Vid ett sådant scenario skulle en större andel av kommunens intäkter behöva användas till att betala räntor på lånen. Vad ett ”godkänt” nyckeltal är kan diskuteras, men exempelvis Malmö stad har satt som mål att andelen inte får överstiga 30 procent.