Finansiell uppföljning och riskhantering
Tyresö kommuns totala upplåning uppgick vid utgången av 2016 till 820 mkr.
Under året har lån på 300 mkr omsatts och ytterligare 120 mkr har nyupplånats.
Kommunens genomsnittliga räntebindningstid uppgick vid årsslutet till 636 dagar, jämfört med 715 dagar ett år tidigare. Den genomsnittliga räntan på kommunens låneskuld har fortsatt att minska och uppgick vid utgången av 2016 till 0,60 procent jämfört med 1,01 procent 2015. Minskningen av genomsnittlig ränta beror på att äldre lån har omsatts och det extremt låga ränteläget. Kommunen har numera även viss kort upplåning i portföljen till negativ ränta.
Kommuninvest och övriga investerarrelationer
Tyresö kommun ger inte ut egna kommunobligationer och har därför inte direktkontakt med investerare. Kommunen är däremot delägare i Kommuninvest som är en medlemsorganisation utan vinstintresse där kommunen har alla sina lån samlade. Det kan möjligen anses som en risk att enbart ha en motpart för upplåningen, men kommunen bedömer att Kommuninvest har en sådan riskspridning i den upplåning de själva gör att skillnaden mellan att låna hos fler aktörer i praktiken inte sänker affärsrisken. De har stor bredd och spridning i upplåning i olika valutor och obligationer världen över.
Kommuninvest är även klassade som en systemviktig aktör av Finansinspektionen. Kommuninvests medlemskap i Riksbankens betalningssystem Rix förstärker tillgången till likviditet vid eventuell oro på de finansiella marknaderna, genom möjlighet att delta i Riksbankens marknadsaktiviteter och genom omedelbar tillgång till krediter. Under finanskrisen var Kommuninvest en av få aktörer som kunde erbjuda återfinansiering.
Tyresö kommuns finanspolicy
Tyresö kommuns finanspolicy beslutades av kommunfullmäktige 2014. Målet för skuldförvaltningen är att genom aktiv upplåning minimera kostnaderna i förhållande till bindningstid och tillräcklig likviditet. Syftet är att trygga finansieringen på både kort och lång sikt genom stabilitet och förutsägbarhet vad gäller framtida räntekostnader. Upplåningen i förhållande till finanspolicyn är fördelad enligt tabellen nedan.
Risker
Vi har haft en längre period av extremt lågt ränteläge i Sverige. Under hela 2016 var Riksbankens styrränta negativ. Prognoserna kring framtida ränteuppgångar har varit försiktiga. Riksbankens prognos är nu att reporäntan kommer ligga fast under 2017, för att sedan börja höjas gradvis under 2018. Ligger den prognosen fast kan vi förvänta oss att de långa räntorna kommer höjas gradvis under 2017, samtidigt som de korta räntorna ligger still. Kommande år räknar vi med stigande finansiella kostnader på grund av stigande räntor.
Kommunen står inför omfattande investeringar i bland annat skolor, omsorgsboenden och ny ishall., men även infrastrukturinvesteringar i takt med att kommunen växer. I dagsläget finansieras investeringarna långt ifrån med egna medel, utan blir finansierade med lån. Fortgår denna utveckling kommer kommunens låneskuld att växa och en allt större del av kommunens budget kommer att åtgå till att betala finansiella kostnader på lån. De 820 mkr som idag är finansierade till 0,6 procents ränta kostar knappt 5 mkr om året i finansiella kostnader. Om låneskulden skulle öka till 1 miljard om något år samtidigt som den genomsnittliga upplåningskostnaden ökar till exempelvis 4 procent skulle de finansiella kostnaderna för skulden öka till 40 mkr och det är långt ifrån något extremt scenario.
De senaste åren har kommunens resultat varit för svagt för att nå upp till överskottsmålet om 2 procent på skatter och generella statsbidrag. Det saknas därför utrymme för kraftigt ökade finansiella kostnader.
Definitioner av risker – och kommunens strategi i korthet för att möta riskerna
Finansieringsrisk innebär svårigheter att ta nya lån och sätta om befintliga lån. Kommunens lån är idag samlade hos Kommuninvest som är en mycket stabil motpart och klassas som en systemviktig aktör av Finansinspektionen. Kommunen har även upparbetade kontakter med affärsbankerna.
Ränterisk är ett mått på hur mycket kommunens resultat påverkas vid en förändring av marknadsräntan. Ränterisken begränsas genom restriktioner för andelen kort och lång räntebindning i enlighet med finanspolicyn.
Valutarisk är ett mått på hur mycket kommunens resultat påverkas vid en given förändring av valutakursen på lån i utländsk valuta. Den risken är inte aktuell för Tyresö då kommunen har som riskpolicy att enbart vara exponerade i svensk valuta.
Motpartsrisk avser risker som uppstår om en motpart inte fullgör sina förpliktelser. Kommunen har alla sina lån hos Kommuninvest. Det kan möjligen ses som en risk, men Kommuninvest är i detta sammanhang en stabil motpart och eftersom de klassas som en systemviktig aktör hos Finansinspektionen har de möjlighet att vända sig direkt till Riksbanken.
Likviditetsrisk är risken att en placering av ett överskott inte kan omsättas till likvida medel utan kostnad. Likviditetsrisk vid upplåning avser risken att kommunen inte har tillgång till pengar för att kunna göra betalningar. Likviditetsrisken hanterar kommunen genom att göra kontinuerliga likviditetsprognoser och anpassa upplåningen efter prognosen. Utöver det finns en checkräkningskredit som kommunen kan använda vid behov.