Finansiell analys av Tyresö kommun
Resultatet för 2016 blev 27,0 mkr. I resultatet ingår en extra avsättning till pension för förtroendevalda på 10,5 mkr som en jämförelsestörande post. Resultatet utan den jämförelsestörande posten var därmed 37,5 mkr. År 2015 var resultatet 0,5 mkr.
Under 2016 uppgick investeringarna i anläggningstillgångar till 278 mkr jämfört med 197 mkr 2015. Av investeringarna finansierades 34 mkr genom investeringsinkomster1, jämfört med 15 mkr 2015.
Nettoinvesteringarna finansierades till 57 procent av skatter, vilket innebär att 43 procent har finansierats med lån.
Modell för finansiell analys
Kartläggningen och analysen av resultat, utveckling och ställning för Tyresö kommun görs med en modell som utgår från fyra väsentliga finansiella aspekter. Aspekterna är finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Målet är att utifrån dessa fyra aspekter kunna fastställa om kommunen har en god ekonomisk hushållning.
RESULTAT OCH KAPACITET
Intäkter och kostnader i verksamheten (mkr)
Intäkterna ökade med 123 mkr eller 22 procent jämfört med 2015. Framför allt var det bidragen som ökade med 114 mkr (53 procent) och försäljningsintäkterna från markförsäljning, som ökat med 13 mkr. Bidragsökningen omfattar främst bidrag från Migrationsverket.
Kostnaderna ökade med 226 mkr eller 10 procent från föregående år. Kostnadsökningarna fanns främst inom köp av verksamhet som var 116 mkr eller 14 procent högre, till stor del på grund av fler köpta platser inom vård och omsorg. Lönekostnaden var 68 mkr eller 5,7 procent högre, vilket beror på en ökning av antalet årsarbetare med 2,1 procent och en lönekostnadsökning med 3,6 procent. Övriga kostnader ökade med sammantaget 28 mkr eller 52 procent mot föregående år, vilket i huvudsak beror på högre kostnader för tillfälligt inhyrd personal.
Skatte- och nettokostnadsutvecklingen
Skatteintäkter och generella bidrag ökade med 6,2 procent och verksamheternas nettokostnader med 5,9 procent, vilket innebär att intäkterna ökade något mer än kostnaderna.
ÅRETS RESULTAT OCH JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
Resultatet för 2016 blev 27 mkr inklusive en jämförelsestörande post på 10,5 mkr för pensionsavsättning till förtroendevalda. Det var främst ökade bidragsintäkter som förbättrat resultatet jämfört med 2015.
God ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv
Ett av kommunens finansiella mål är ett överskott på minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det innebär för Tyresös del att resultatet borde uppgå till 47 mkr för att nå upp till målet. Överskottet behövs för att kunna finansiera mer av kommunens investeringar med skatter istället för lån.
DRIFTKOSTNADSANDEL
Driftkostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna som går åt till att driva verksamheterna. Om den totala driftkostnadsandelen är mindre än 100 procent har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. En driftkostnadsandel på 97–98 procent anses generellt uppfylla god ekonomisk hushållning. För Tyresös del tar de löpande driftkostnaderna en alltför stor andel av skatteintäkter, statsbidrag och utjämningsbidrag. Avskrivningarnas andel av driftkostnaderna har varit drygt 4 procent de senaste tre åren. Jämför man däremot mot materiella anläggningstillgångar i balansräkningen framgår att dessa ökat med över 13 procent de senaste två åren. Anledningen till att inte avskrivningarna ökat i samma takt är bland annat att andelen pågående investeringar har ökat och för dessa har avskrivningarna inte börjat göras. Troligen kommer avskrivningarnas andel av de totala driftkostnaderna att öka framöver eftersom kommunen står inför omfattande investeringar.
Finansnettots andel av intäkterna har fortsatt att minska, vilket beror på det låga ränteläget.
ÅRETS INVESTERINGAR
Investeringarna var högre än 2015 och stiger också i relation till verksamheternas nettokostnader. Investeringarna omfattar främst omvandlingsområden i östra Tyresö och utveckling av Norra Tyresö Centrum.