Förvaltningsberättelse

Ekonomi

Sjöbo kommun redovisar ett bra resultat

För den samlade verksamheten redovisas ett överskott på 44,8 miljoner kronor och för Sjöbo kommuns del har året inneburit ett överskott med 23,0 miljoner kronor.

I analysen av ekonomin används fyra olika aspekter, för att på så sätt få en till stor del heltäckande analys: det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen.

Finansiell analys för den samlade verksamheten

I den sammanställda redovisningen sammanförs kommunen, dess bolag och förbund på ett sätt som kan likställas med koncernredovisning. Den sammanställda redovisningen omfattar de juridiska personer där kommunen har ett inflytande om minst 20 procent. Detta innebär att redovisningen år 2016 omfattar två bolag och två kommunalförbund.

Bolagen och förbundens resultat

Sammantaget redovisar bolagen och förbunden 26,3 mnkr i resultat efter finansiella poster. Sydskånska gymnasieförbundet är ett vilande förbund i avvaktan på avregistrering.

AB Sjöbohems resultat är något bättre än 2015, och 3,5 mnkr bättre än budget. Den positiva resultatutvecklingen förklaras av ökade intäkter inom förmedlad verksamhet och städ. Bolaget har också gjort en reavinst på 1 mnkr vid försäljning av fastigheter.

Sjöbo Elnät AB redovisar ett något bättre resultat för 2016 än för 2015. Resultatet är dessutom 0,9 mnkr bättre än budget. Fler anslutningsavgifter och högre tariffintäkter har lett till ett bättre resultat. Lägre kostnader för räntor bidrar också positivt till resultatet.

Årets resultat för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund blev ett överskott på 1,3 mnkr. Det är framför allt färre anställda och framflyttning av beräknad pensionsavgång som lett till lägre personalkostnader, vilket ligger till grund för det positiva resultatet.

Intäkter och kostnader

Omsättningen har totalt ökat något jämfört med föregående år. Ökningen är framför allt hänförbar till kommunens erhållna statsbidrag på grund av flyktingsituationen. Samtidigt har intäkterna för Sydskånska gymnasieförbundet minskat på grund av att verksamheten avvecklats.

För kommunens samlade verksamhet redovisas för 2016 44,8 mnkr i resultat, en mindre försämring i förhållande till 2015 då resultatet uppgick till 46,6 mnkr. I 2015 års resultat ingår Sydskånska gymnasieförbundets resultat med –3,7 mnkr. Det lägre resultatet i år beror på att kommunen försämrat sitt resultat med 6,0 mnkr jämfört med föregående år.

Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter har ökat jämfört med 2015. Kommunkoncernens intäkter inklusive jämförelsestörande poster har ökat med 27,7 mnkr. 2016 uppgick de till 364,7 mnkr jämfört med 2015 då intäkterna var 337,0 mnkr. Ökningen kan hänföras till kommunens erhållna bidrag från staten för flyktingmottagandet.

Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader har ökat med 59,4 mnkr jämfört med 2015. Det är framför allt köp av tjänster i samband med flyktingverksamheten som har ökat.

Av- och nedskrivningar

Avskrivningarna har ökat med 3,3 mnkr jämfört med 2015. Det är framför allt AB Sjöbohems nya stora investeringar som lett till högre avskrivningar. Nedskrivningarna har ökat med 11,7 mnkr beroende på kommunens nedskrivning av spårområdet och AB Sjöbohems nedskrivning av samlingslokaler.

Finansnetto

Finansnettot är negativt men förbättrades med 1,8 mnkr till –16,0 mnkr. Förbättringen beror på det extremt låga ränteläget som resulterade i lägre finansiella intäkter. Trots högre externa lån i kommunkoncernen (+29,7 mnkr) har räntekostnaderna sjunkit med 0,7 mnkr.

Årets investeringar

Årets investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgår till 158,4 mnkr, jämfört med 206,0 mnkr för 2015. Större investeringar för AB Sjöbohems del är simanläggningen, renovering av Lövestad skola tillsammans med ny sporthall och lokaler till vuxenutbildningen. Till det kommer kommunens investeringar i bland annat kommunalt VA i Sjöbo sommarby.

Risk och kontroll

Soliditet

Soliditeten uppgick till 31,5 procent och har därmed ökat cirka 1,5 procentenheter jämfört med året innan. Jämförelsevis kan nämnas att Skånes kommunkoncerner i genomsnitt hade 22 procent i soliditet 2015. Koncernens tillgångar har ökat med cirka 89 mnkr, vilket beror på de höga investeringarna.

Skuldsättning

Den samlade långfristiga skuldsättningen för kommunkoncernen uppgick till 880,5 mnkr, en ökning med cirka 39,6 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen beror på AB Sjöbohems ökade belåning till följd av deras investeringar.

Risker

Gällande Sydsvenska gymnasieförbundet kvarstår endast en slutreglering mellan medlemmarna. Riskerna med förbundet bör därmed vara eliminerade.

AB Sjöbohem kommer framöver att behöva konsolidera verksamheten och öka soliditeten. Det är nu möjligt sedan bolaget under 2016 avslutat tre stora projekt.

Räddningstjänstförbundet har tagit över sotningsverksamheten och därmed också det ekonomiska ansvaret för verksamheten. I samband med införskaffandet av fyra nya släckbilar under 2015 tog förbundet ett lån hos Kommuninvest på 11 mnkr som löper på 5 år med 0,75 procent ränta och en årlig amortering på 733 tkr. Det ställer ökade krav på förbundets likviditet.

I Sjöbo Elnät AB kan en icke förväntad händelse som en storm leda till ett stort akut investeringsbehov för elnätet. Bolaget jobbar med att eliminera denna risk genom att ersätta luftledningar med nedgrävd jordkabel.

Kommunens borgensåtagande mot dotterbolagen har ökat. Det uppgår nu till 849 mnkr jämfört med 819 mnkr förra året. Ökningen beror på AB Sjöbohems ökade belåning till följd av gjorda investeringar. Vid en jämförelse med övriga skånska kommuner har Sjöbo kommun det 7:e högsta borgensåtagandet räknat i förhållande till verksamhetens bruttokostnader (2015). Detta är en riskexponering och kommunen och bolagen måste jobba för att minska skulderna.

Finansiell analys av kommunen

Ett bra resultat

Årets resultat om 23,0 mnkr är 13,9 mnkr bättre än budget. Det är väsentligt bättre än den lägstanivå som anges i de finansiella målsättningarna. Det är till största delen överskott inom nämnderna som möjliggjort det goda resultatet.

Kommunen budgeterade kostnader för pensionsåtagandet upparbetat före 1998, men istället för 6,5 mnkr i kostnader blev det återbetalningar och minskade avsättningar uppgående till –1,4 mnkr.

Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv

Det finns tre delar i lagstiftningen kring kommunens ekonomi. Dels ställs krav på mål för god ekonomisk hushållning vilket redovisas i ett separat avsnitt. Till det kommer att det finns lagstiftning kring balanskrav som ställer krav på att kommunen ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska kompenseras med motsvarande överskott inom tre år och att kommunfullmäktige i en plan ska ange hur det ska ske. Kommunfullmäktige kan med hänvisning till synnerliga skäl besluta om att inte återställa hela eller delar av ett underskott. Dessa ska då tydligt specificeras i förvaltningsberättelsen i årsredovisningen.

Kommunen uppfyllde år 2016 åter det lagstadgade balanskravet. Årets resultat var 23,0 mnkr. Reavinsterna ska ej räknas med vid avstämning av balanskravet. En del fordon inom Malenagymnasiet har bytts ut och därför sålts, vilket gett realisationsvinster på 1,1 mnkr. Därför är årets resultat efter balanskravsjusteringar 21,9 mnkr.

Den tredje delen i lagstiftningen kring kommunens ekonomi är möjligheten att ha en resultatutjämningsreserv vilken möjliggör att på ett genomtänkt sätt reservera en del av överskottet i goda tider för att kunna täcka upp om och när skatteintäkterna minskar i en lågkonjunktur. Med lagstiftningen som grund har kommunen riktlinjer för resultatutjämningsreserv vilka både begränsar hur stort årligt belopp som reservationen får omfatta och hur stor den totala resultatutjämningsreserven får vara. Reglerna begränsar storleken till 9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar 82,6 mnkr. Vidare anger reglerna att en reservering får göras till resultatutjämningsreserv med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller balanskravsresultatet som överstiger en procent av skatteintäkter, generella statsbidrag, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift. En procent av skatteintäkter, generella statsbidrag, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift motsvarar 9,2 mnkr 2016. Med ett resultat efter balanskravsjusteringar på 21,9 medger denna regel att 12,7 mnkr kan reserveras ytterligare. Dock innebär taket på 9 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag att reserven endast kan öka med ytterligare 5,2 mnkr till 82,6 mnkr.

Resultat och kapacitet

Resultatet 2016 är något sämre än 2015, vilket är ett resultat av att skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag utvecklats sämre än nettokostnaderna.

Noterbart är den höga ökningstakten på nettokostnaderna. Till en del beror det på engångsnettokostnader vid justering av värdet på spårområdet (8,0 mnkr), saneringskostnader på Viljan (1,7 mnkr) samt avsättning för rivningskostnader (0,5 mnkr). Om dessa poster inte räknas med är ökningen av nettokostnaderna 4,7 procent, det vill säga ungefär i nivå med utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag inklusive utjämning.

Även exklusive engångsnettokostnaderna är det en snabb kostnadsökning. Vi kan konstatera att stor kostnadsökning finns bland annat inom turism och fritid (27 procent), där främst den nya simanläggningen bidragit till nettokostnadsökning, samt individ- och familjesorg (17 procent). Ökningen inom individ- och familjeomsorg är bland annat en följd av ökade kostnader för försörjningsstöd och familjehemsvård för barn.

Skatteintäkterna har ökat med cirka 5 procent.

Taxeringsutfallet för inkomståret 2015 har inneburit att skatteunderlaget för riket ökat med 5,04 procent, medan Sjöbos ökning uppgår till 4,83 procent. Uträknat som ett genomsnitt per invånare är ökningen högre i Sjöbo än i riket. En förklaring till den lägre ökningen av det totala skatteunderlaget i Sjöbo kan vara att befolkningstillväxten (mätt 1 november respektive år) är lägre i Sjöbo än i riket.

Efter minskningen inkomståret 2012 har trenden där medelskattekraften per invånare ökar snabbare i Sjöbo än i riket fortsatt. Medelskattekraften i Sjöbo uppgår till 179 279 kronor per invånare inkomståret 2015 och därmed är Sjöbos medelskattekraft 88,8 procent av den för riket genomsnittliga. Medelskattekraften i Skåne är lägre än i riket vilket gör att Sjöbo jämfört med Skåne har medelskattekraften 96,1 procent.

Inkomstutjämningen har ökat med drygt 5,4 mnkr (2,8 procent), vilket är en lägre ökningstakt än skatteintäkterna 2016 (4,4 procent). Att Sjöbos skatteintäkter ökar snabbare än riket minskar utjämningsbidraget.

Finansieringen av utjämningssystemet har förändrats. Det är en återgång till tidigare år då kommuner med en relativ skattekraft som översteg 115 procent av medelskattekraften betalade en avgift till utjämningssystemet. Återgången påverkar Sjöbo på så sätt att strukturbidraget försvinner (–104 kronor per invånare) samtidigt som regleringsposten ökar med 126 kronor per invånare. Till det kommer ett införandebidrag på –62 kronor per invånare. Netto har regleringsposten förbättrats med 64 kronor per invånare.

Avgiften till LSS-utjämningen (LSS: lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har ökat med 2,0 mnkr till 12,5 mnkr. Avgiftsökningen är framför allt ett resultat av att antalet insatser inom vissa typer av stöd minskat.

Verksamhetens intäkter

I not 1 till verksamhetens intäkter i de finansiella rapporterna beskrivs vilka verksamhetsintäkter som kommunen har. En stor anledning till att intäkterna ökat med drygt 72 mnkr är att statsbidragen ökat med 65 mnkr varav ersättning för flyktingkostnader står för en cirka 51 mnkr. De riktade statliga bidragen till förskola och grundskola har ökat med cirka 12 mnkr. Även vård- och omsorgsnämnden har fått ökade statsbidrag motsvarande 1,3 mnkr.

Tidigare återsökte assistansbolag ersättning från Försäkringskassan. Avtalet sades upp under 2016 och därefter har kommunen tagit över ansvaret för att återsöka från Försäkringskassan. Ersättningen från Försäkringskassan har därför ökat från 0,1 mnkr till 4,9 mnkr.

Både renhållnings-, vatten- och avloppstaxan förändrades inför 2016. Brukningsavgifterna för vatten och avlopp har ökat med 3,5 mnkr och renhållningsavgifterna med 0,9 mnkr.

Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader har ökat med 11,1 procent (114,6 mnkr). Lönerna till anställda står för en stor ökning på 7,9 procent. Det motsvarar drygt 31 mnkr exklusive sociala avgifter och pensioner. Kompensationen i budget uppgick till cirka 14,7 mnkr (2,7 procent) inklusive central pott för löneökningar. Stor ökning finns inom flyktingverksamheten (+16,2 mnkr) men även grundskolan står för en stor ökning (+13,2 mnkr). Båda verksamheterna har fått väsentligt ökade statsbidrag. Familjenämnden har även fått utökat kommunbidrag för att hantera ett ökat antal elever.

Personalkostnaderna inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning har ökat med 5,7 mnkr (10,8 procent) medan äldreomsorgen står för en mindre ökning om 4,9 mnkr (3,1 procent). Även äldreomsorgen har fått ökat statsbidrag. Inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning är det främst personalkostnaderna för boende enligt LSS som ökat (5,3 mnkr).

Köp av individ- och familjeomsorgstjänster inklusive integrationstjänster har mer än fördubblats (+18,1 mnkr). Ökningen återfinns inom integrationsverksamheten och bekostas av statsbidrag.

Lokalkostnader har ökat med 16,7 procent vilket motsvarar 16,7 mnkr. En stor ökning finns inom integrationsverksamheten (+10,6 mnkr). Likaså finns där en ökning på 3,8 mnkr avseende det nya inomhusbadet Sjöbo simanläggning.

Material och förbrukningsinventarier har ökat med drygt 8 mnkr (18 procent). Ökningen består av flera mindre poster, exempelvis 1,5 mnkr i livsmedelskostnader där integrationsverksamheten ökat med 1,0 mnkr. Till det kommer att en genomlysning av exploateringsredovisningen inneburit 1,8 mnkr i kostnader.

Som en följd av de ökade lönekostnaderna har även sociala avgifter samt pensionskostnader ökat. Pensionskostnaderna ökar snabbare än lönekostnaderna. Ökningen förklaras delvis av ökade pensionskostnader med 1,0 mnkr när kommunstyrelsens ordförande avgick. Till det kommer kostnaderna för förmånsbestämd ålderspension som ökar med cirka 0,6 mnkr (19 procent). Förmånsbestämd ålderspension har anställda rätt till när de kommer upp i lönenivå över 7,5 inkomstbasbelopp.

Avskrivningar

Kostnaderna för avskrivningar är väsentligt högre 2016 än tidigare år. En stor anledning till ökningen är den stora nedskrivningen på 8,0 mnkr av markvärdet på Laxen 4 (före detta Trelleborgsfabriken). Nedskrivningen görs utifrån en försiktig värdering då marken kan komma att exploateras och säljas. Värderingen utgår från att markpriset kan komma att motsvara försäljningspriset på Viljan.

Exklusive nedskrivningen för Laxen 4 är avskrivningarna totalt oförändrade. Dock ökar avskrivningarna inom VA medan de sjunkit något inom skattefinansierad verksamhet. En förklaring till minskningen är att det löpande utbytet av dator numera belastar driften istället för investeringarna. Avskrivningar för inventarier (där IT-utrustning återfinns) minskar medan avskrivningar för gator och vägar ökar.

Ökningen av avskrivningar för gator och vägar är ett resultat av flera stora investeringsprojekt under senare år. Med undantag för 2014 har investeringarna i gator och vägar varit större än avskrivningarna, detta gäller för de senaste fem åren, tre av åren inklusive 2016 har investeringarna varit över 10 mnkr medan avskrivningarna varit mellan 3,0 mnkr (2012) och 4,3 mnkr (2016).

Inom avgiftsfinansierad verksamhet fortsätter avskrivningarna att öka. Med de planerade investeringarna som finns i budget 2017 och plan 2018–2019, kommer avskrivningskostnaderna att fortsätta öka. Flera stora projekt finansieras till stor del av anslutningsavgifter men dessa redovisas separat och minskar inte avskrivningarna.

Finansnetto

Finansnettot uppgick till +9,7 mnkr 2016, vilket är en förbättring med 1,9 mnkr i förhållande till budgeten. Det är framför allt på intäktssidan som de större avvikelserna finns jämfört med budgeten. Det är intäkterna för borgensavgifterna som de kommunala bolagen betalar för att få kommunal borgen, som överstiger budget med 1,1 mnkr samtidigt som övriga finansiella intäkter blev 1,1 mnkr bättre än budget, bland annat på grund av utdelning från Kommuninvest.

Det låga ränteläget gör det svårt att få avkastning på likvida medel. Förutom konton som hanterar olika betalningsflöden har kommunen även en bankdeposition på cirka 50 mnkr. Avkastningen på bankdepositionen var i genomsnitt cirka 0,4 procent.

FINANSNETTO

Då kommunen saknar långfristiga lån är de finansiella kostnaderna låga. Den största posten avser kostnader för olika banktjänster på cirka 0,3 mnkr.

Driftkostnadsandel

Driftkostnadsandel innebär att kostnaderna och intäkterna i kommunen ställs i relation till skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning. Andelen anges i procent. Negativa tecken innebär att kommunens intäkter är större än kostnaderna.

En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det även finns marginaler för att finansiera investeringar, värdesäkra anläggningstillgångar och beakta pensionsåtaganden.

Den finansiella målsättningen är satt till att resultatet ska vara lägst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. I denna tabell motsvarar 1 procent att driftkostnadsandelen inte överstiger 99 procent.

Driftkostnadsandelen efter finansnetto har varit positiv och överstiger den finansiella målsättningen alla tre åren.

Det positiva finansnettot bidrar alla tre åren med att minska driftkostnadsandelen med cirka 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.

Den största skillnaden mellan 2015 och 2016 beror på de nedskrivningar på 8,0 mnkr som gjorts avseende Laxen 4 (spårområdet), vilket gjort att avskrivningsposten blivit högre. I övrigt är det mindre skillnader mellan dessa två åren.

Den jämförelsestörande posten (realisationsvinster) har endast i liten del förbättrat resultatet.

Årets investeringar

Under 2016 har kommunen investerat 64,5 mnkr, vilket ska jämföras med budgeten som var 91,5 mnkr. Från att perioden 2010–2012 ha förbrukat 37–45 procent av den årliga investeringsbudgeten har förbrukningen ökat år från år till att år 2016 hamna på drygt 70 procent. Utvecklingen är i detta avseende positiv, eftersom god ekonomisk styrning förutsätter att budgeterade investeringar genomförs enligt tidplan.

Den högre investeringstakten inom skattefinansierad verksamhet fortsätter. Stora projekt är bland annat utbytet av fordon på Malenagymnasiet med en budget på 11,9 mnkr, utbyggnad av GC-väg (gång- och cykelväg) Hemmestorp–Veberöd (5,2 mnkr) samt utbyggnad av GC-väg längs Ommavägen (4,7 mnkr). Investeringsbudgeten överstiger väsentligt de löpande avskrivningarna vilket gör att i längden kommer mer och mer av kommunens resurser att användas till avskrivningar.

Det finns stora avvikelser i förhållande till budget, bland annat har gång- och cykelvägen Hemmestorp–Veberöd inte påbörjats. Det är ett samarbetsprojekt med Trafikverket och Lunds kommun. Sjöbo kommuns nettobudget var 5,2 mnkr år 2016. Avsikten är att projektet ska genomföras 2017.

Malenagymnasiets inköp av fordon har blivit 2,4 mnkr lägre än planerat, till största delen beroende på att köpt lastbil leverats efter årsskiftet och därför inte finns med i 2016 års siffror.

Boverket har betalat ett bidrag på 3,1 mnkr för aktivitetsparken. Avsikten är att bygga parken kommande år men utbetalningen innebär en positiv avvikelse 2016.

Korsningen Silogatan/Södergatan samt parkering på Viljan har blivit 1,4 mnkr dyrare än beräknat, bland annat till följd av omhändertagande av förorenade massor.

Drygt 10,3 mnkr av den totala budgetavvikelsen finns inom VA-verksamheten där det framför allt är utbyggnaden av kommunalt VA i Svansjö som avviker. Projektet, som har blivit försenat, har under året beviljats 11,0 mnkr i utökad investeringsbudget 2018, det år då investeringen beräknas slutföras. Avvikelsen 2016 för projektet är 20,1 mnkr.

Överföringsledningen Blentarp-Sövde-Sjöbo etapp 2 färdigställdes under året. Projektbudgeten på totalt 19,1 mnkr beräknas ha ett överskott på cirka 1,5 mnkr.

Ett annat projekt där en stor del av investeringen genomförts 2016 är utbyggnaden av kommunalt VA i Sjöbo sommarby. Projektet beräknas bli 1,5 mnkr dyrare än budgeterat när det slutförs. Slutbesiktningen av utbyggnaden av avloppsreningsverket i Sjöbo etapp 1 har godkänts efter en lång försening. Avvikelsen totalt blev –0,7 mnkr medan årets avvikelse är –1,2 mnkr.

Över 100 procent i självfinansieringsgrad innebär att alla investeringar har kunnat finansieras med årets resultat och avskrivningar.

2016 års investeringar har till stor del egenfinansierats men inte fullt ut. Årets resultat plus avskrivningar är 51,2 mnkr medan investeringarna är 64,5 mnkr. Inga investeringar har lånefinansierats utan mellanskillnaden har finansierats via minskade likvida medel och banktillgångar.

Risk – kontroll

Soliditet

Soliditeten är ett sätt att mäta kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med ackumulerade årliga över- och underskott. Kommunens årliga resultat summeras i det egna kapitalet som ställs i förhållande till tillgångarna, för att få fram soliditeten. Ju högre soliditet, desto mindre del av tillgångarna är lånefinansierade och desto starkare långsiktigt handlingsutrymme har kommunen.

Goda resultat 2014 (+23,5 mnkr), 2015 (+29,0 mnkr) och 2016 (+23,0 mnkr) har ökat det egna kapitalet väsentligt. År 2014 och 2015 har självfinansieringsgraden av nettoinvesteringarna varit över 100 procent, vilket innebär att nettoinvesteringarna helt kunnat egenfinansieras med årets resultat plus avskrivningarna. De stora investeringarna under 2016 har gjort att årets resultat och avskrivningarna inte räckt till utan likvida medel/banktillgodahavanden har minskat.

Det har i sin tur inneburit att tillgångarna har ökat snabbare än vad det egna kapitalet gjort vilket i sin tur gjort att soliditeten sjunkit. När soliditeten är hög (som i Sjöbos fall) är det svårt att upprätthålla eller öka soliditeten eftersom det egna kapitalet procentuellt måste öka snabbare än tillgångarna.

År 2015 var genomsnittet för soliditeten inklusive pensionsåtagande 10 procent i kommunerna. Kommunen med högst soliditet i landet hade då en soliditet på 70 procent. Sjöbo hade Sveriges andra högsta soliditet. Dock bör betänkas att Sjöbo har sina verksamhetsfastigheter i bolaget som i sin tur lånefinansierat en stor del av sina fastigheter. Hade verksamhetsfastigheterna varit i kommunens ägo hade kommunen behövt lånefinansiera en del av fastigheterna, vilket väsentligt hade påverkat soliditeten negativt. Soliditeten för kommunkoncernen var 2015 ändå bland de 40 bästa i landet.

Skuldsättningsgrad

Av kommunens tillgångar har 35 procent finansierats med främmande kapital. Måttet benämns skuldsättningsgrad och är soliditetmåttets motsats. Eftersom det främst är de långfristiga skulderna som genererar räntekostnader, är det intressant att konstatera att den långfristiga skuldsättningen fortsatt är låg. Det som kvarstår är inte räntebärande skulder utan avser anslutningsavgifter och andra investeringsinkomster.

Avsättningarna är endast en liten del av kommunens främmande kapital. I avsättningar finns bland annat avsättning för pensionsåtagande med 9,1 mnkr och avsättning för återställande av deponi med 1,5 mnkr. Trots att posten avseende pensioner flyttats från kortsiktig skuld till avsättning (1,7 mnkr) samt ökad pensionsavsättning (+1,0 mnkr) avseende politiker har inte de totala avsättningarna ökat. År 2015 var det avsatt 3,0 mnkr för saneringsarbetet vid Viljan 9 och 11. Saneringen är nu slutförd vilket medför att avsättningen inte kvarstår.

Kundfordringar

Kommunen har upprättat en policy för hur kundkrediterna ska hanteras. Risken för att kommunens kunder inte uppfyller sina åtaganden och att betalning inte erhålls för kundfordringarna utgör en kundkreditrisk. Via effektiva fakturerings- och kravrutiner ska kommunens kreditkostnader begränsas genom att kapital som är bundet i kundfordringar snabbare frigörs, räntedagar intjänas samtidigt som risken för kreditförluster minskar. Åldersstrukturen skiljer sig mellan de olika nämnderna beroende på lagar och regler kring de olika tjänsterna.

Kredittiden är tiden från det att fakturan skickas, tills den betalas. Skillnaden mellan nämnderna beror främst på faktureringsrutiner och beviljad kredittid. Kommunstyrelsen har hyror och arrenden med kredittid på 30–90 dagar vilket gör att snittet är högt. Familjenämnden fakturerar runt den 5:e med förfallodatum i slutet på månaden, vilket gör ett snitt på 25,7 dagar rimligt. Vård- och omsorgsnämnden fakturerar mellan den 10:e och 15:e med förfallodatum i slutet på månaden, vilket gör ett snitt på 18,1 dagar rimligt. Tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden fakturerar löpande med ett förfallodatum den sista i månaden efter gjord fakturering så deras kredittid är helt rimlig.

Pensionsförpliktelser

År 2013 slöts ett avtal med KPA Pension om en försäkringslösning för kommunens pensionsåtagande före 1998 och åtaganden som redovisats som avsättning. Genom överenskommelsen där kommunen betalade 229,4 mnkr till KPA Pension blev kommunens pensionsåtagande väsentligt lägre än tidigare.

Det totala åtagandet har endast ökat med 0,3 mnkr. Avsättningar för politikers pensioner har ökat med 1,0 mnkr då tidigare kommunalråd slutade. Av samma anledning minskade ansvarsförbindelsen med 0,5 mnkr.

Budgetföljsamhet

Budgetföljsamhet är ett mått på vilken finansiell kontroll som kommunen har.

En god prognossäkerhet innebär att kommunen har bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar under året. Träffsäkerheten i prognoserna kan förbättras. Både 2015 och 2016 var avvikelserna mellan slutligt resultat och prognosen i delårsrapport 1 motsvarande 2,1 procent av driftkostnaderna.

Prognosavvikelserna för flera nämnder har varit större än tidigare år. Resultatet för flertalet nämnder har blivit betydligt bättre än prognoserna i de båda delårsrapporterna.

Det är endast tekniska nämnden som totalt visar underskott. Underskottet finns inom politisk verksamhet (0,2 mnkr) medan teknisk skattefinansierad verksamhet har ett överskott (0,1 mnkr).

Förutom finansieringsverksamheten är det endast familjenämnden som under året uppvisat underskott, främst inom individ- och familjeomsorg samt gymnasieverksamheten. Vid årets slut blev det ett betydande överskott för nämnden, vilket till stor del beror på att vuxenutbildning, arbetsmarknads- och integrationsverksamhet uppvisar stort överskott (8,6 mnkr). Merparten av överskottet finns inom integrationsverksamheten (7,0 mnkr). Även om överskottet för nämnden är betydande finns det verksamhet med stora underskott. Individ- och familjeomsorgens underskott, som uppgår till 6,2 mnkr, har växt under året. Ett mindre underskott finns även inom gymnasieverksamheten (0,6 mnkr). Förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamheten uppvisar ett överskott om 2,3 mnkr.

Kommunstyrelsen har totalt ett överskott på 2,1 mnkr trots ett underskott inom turism- och fritidsverksamheten (1,1 mnkr). Överskott finns inom både kommunövergripande verksamhet (2,7 mnkr) och politisk verksamhet (0,6 mnkr).

Inom vård- och omsorgsnämnden är det både äldreomsorgen (4,6 mnkr) och verksamhet för personer med funktionsnedsättning (3,6 mnkr) som har betydande överskott. Överskott finns även inom kommunövergripande verksamhet, det vill säga måltidsverksamheten för skola och förskola (0,4 mnkr).

Samhällsbyggnadsnämnden har överskott inom både miljö- och hälsoskyddsverksamheten (0,3 mnkr) och plan- och byggverksamheten (0,3 mnkr), vilket ger ett totalt överskott om 0,6 mnkr.

Störst negativ avvikelse mot budget finns inom finansieringen, där bland annat kostnaderna för nedskrivning av värdet på Laxen 4 (före detta Trelleborgsfabriken) med 8,0 mnkr återfinns. Där återfinns även kostnader för sanering av Viljan på 1,7 mnkr. Nedskrivningen har inte funnits med i prognoserna under året.

Nettokostnaderna för pensioner som återfinns inom finansieringen blev i slutändan en nettointäkt på 0,6 mnkr istället för den prognos som gjordes på 4,9 mnkr i kostnader. Svårigheten har varit att under året veta om kommunen kan använda den överskottsfond som finns då KPA Pension placerar kommunens inbetalda medel till pensionerna. Kommunen får uppgift om överskottsfonden en gång per år till bokslutet så användandet av överskottet är svårt att förutse.

Under september månad fördelades resterande 4,8 mnkr som kommunen fått i tillfälligt statligt stöd för flyktingsituationen. För att beakta kostnaderna som stödet skulle täcka återfanns kostnader i finansieringsverksamhetens prognoser till och med delårsrapport 2. Därefter beaktades de i nämndernas prognoser.

Medel som står till kommunstyrelsens förfogande återfinns under finansiering. Prognosen vid delårsrapporten var att allt skulle användas men vid årets slut återstod 1,9 mnkr.

Inom familjenämnden var prognosen för individ- och familjeomsorgen –0,2 mnkr vid delårsrapport 1, medan utfallet blev –6,2 mnkr. Verksamheten är svår att prognostisera varför prognosavvikelsen bedöms som mindre. Motsatt utveckling fanns inom vuxenutbildning, arbetsmarknads- och integrationsverksamhet där familjenämnden prognostiserade ett underskott om 0,5 mnkr vid delårsrapport 1 medan utfallet blev +7,0 mnkr. Stor osäkerhet i flyktingprognoserna, osäkerhet kring regeländringar och snabb anpassning av verksamheten till nya förutsättningar gör att avvikelsen mellan prognos och utfall bedöms som rimlig.

Vård- och omsorgsnämnden uppvisar också stora avvikelser mot prognoserna under året. Prognoserna har sedan juni pekat på överskott, som blivit högre vid varje prognos. Vid årets sista prognos visade prognosen ett överskott på cirka 6,4 mnkr, innebärande att det slutliga överskottet är cirka 2,2 mnkr bättre. Avvikelsen gentemot den sista prognosen finns till största delen inom äldreomsorgen, främst inom hemtjänstverksamheten där volymerna legat kvar på lägre nivå än prognostiserat. Dessutom har kostnaderna för tekniska hjälpmedel minskat kraftigt under sista tertialet jämfört med motsvarande period föregående år.

Inom teknisk skattefinansierad verksamhet blev utfallet 0,9 mnkr bättre än prognosen vid delårsrapport 2. En del av förklaringen till prognosavvikelsen är att nämnden befarade förseningar när en upphandling av entreprenör för asfalt överklagades men att så inte blev fallet.

Kommunstyrelsens avvikelse mellan prognos och utfall finns främst inom kommunövergripande verksamhet där prognosen i delårsrapporten var 0,2 mnkr medan det slutliga utfallet blev 2,7 mnkr.

Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserade ett nollresultat i delårsrapport 1, det slutliga resultatet blev 0,6 mnkr.

Till kommunstyrelsens förfogande

När budget 2016 fastställdes fanns det 8,6 mnkr till kommunstyrelsens förfogande. Pengarna redovisas i finansieringsverksamheten tills kommunstyrelsen beslutar om användandet. Under hösten fattade kommunfullmäktige beslut om fördelning av tillfälligt statligt stöd på grund av flyktingsituationen. En del (1,7 mnkr) av stödet fördelades till kommunstyrelsens förfogande. Under 2016 har kommunstyrelsen fattat följande beslut om användandet: