Redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) vilket bland annat innebär att:

  • Intäkter redovisas i den omfattning som det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
  • Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.
  • Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges.
  • Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.
  • Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet.

Förändrade redovisningsprinciper

Redovisningsprinciperna förändrades 2016 när det gäller intäktsredovisningen av exploateringsverksamheten som anpassats till RKR:s rekommendation nummer 18.1. Bytet av redovisningsprincip är gjort i enlighet med RKR 14.1, byte av redovisningsprincip, och har påverkat det egna kapitalet med +9,2 mnkr och årets resultat med –0,3 mnkr.

I övrigt är redovisningsprinciperna oförändrade.

Sammanställd redovisning

I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 procent inflytande. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av organisationsbilden i förvaltningsberättelsen.

Av gjorda bokslutsdispositioner redovisas 22 procent som uppskjuten skatt och resterande 78 procent förs till eget kapital. 22 procent av skillnaden mellan bokfört värde och skattemässigt värde på fastigheterna redovisas som uppskjuten skattefordran.

Kommunens ”ägarandel” i Sydskånska gymnasieförbundet utgår från hur tillgångar och skulder kommer att fördelas vid upplösningen. Andelen är uträknad som kommunens andel av vad medlemskommunerna betalat i interkommunala ersättningar och medlemsavgifter 2011–2015.

Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 mnkr. Dessutom redovisas alltid kommunens realisationsvinster vid fastighets- och verksamhetsförsäljningar som jämförelsestörande.

Intäkter

Verksamhetsintäkter

RKR:s rekommendation 18 ”Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar” tillämpas och innebär att statsbidrag till anläggningstillgångar och anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod.

Skatteintäkter

Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som fastställer tidigare prognos.

Övriga intäkter

Investeringsbidrag och anslutningsavgifter tas upp som en förutbetald intäkt, redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod.

Kostnader

Avskrivningar

Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar.

Avskrivningstider

Följande avskrivningsperioder tillämpas:

 

Typ av tillgång Avskrivningsperiod Genomsnittlig avskrivningsperiod
Allmän markreserv Ingen avskrivning Ingen avskrivning
Immateriell tillgång 3–5 år 4,3 år
Verksamhetsfastigheter 5–33 år 20,0 år
Fastigheter för affärsverksamhet 10–50 år 39,1 år
Publika fastigheter 20–55 år 30,3 år
Fastigheter för annan verksamhet Ingen avskrivning Ingen avskrivning
Pågående projekt Ingen avskrivning Ingen avskrivning
Maskiner 5–10 år 6,9 år
Inventarier 3–10 år 7,6 år
Bilar och transportmedel 5–15 år 12,5 år
Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av kommunen 3–5 år 4,8 år
Konst Ingen avskrivning Ingen avskrivning

 

En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Tillgångstypen skrivs sedan av på den närmaste lägre avskrivningstiden.

Kommunen kan bekosta förbättringsutgifter i annans fastighet förutsatt att kommunen hyr fastigheten. Om sådant arbete avser ny-, till- eller ombyggnation av värdehöjande slag ska avskrivning ske av nedlagda utgifter. Avskrivningstiden bestäms av investeringens nyttjandeperiod och hyresförhållandet. Det medför att avskrivningstiden inte kan vara längre än kontraktstiden på hyreskontraktet. Är fastigheten avsedd att nyttjas under kortare tid än tre år kostnadsförs förbättringsutgifterna direkt.

Avskrivningstiden – avskrivningar enligt plan – ska fastställas utifrån tillgångens nyttjandeperiod. Dessa har fastställts med utgångspunkt i RKR:s skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid.

Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (till exempel verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Under 2015 eller 2016 har det inte ändrats några avskrivningstider.

Avskrivningsmetod

I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk.

Gränsdragning mellan kostnad och investering

Det finns en investeringspolicy som bland annat berör gränsdragningen mellan kostnad och investering. För mindre investeringar har policyns gränsvärde tillämpats. Inköp av inventarier räknas som en investering om tillgångarna har en nyttjandeperiod på minst tre år och en anskaffningsutgift som överstiger ett halvt prisbasbelopp exklusive moms, enligt RKR:s information ”Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde”.

Komponentavskrivning

I RKR 11.4 uttrycks ett explicit krav på komponentavskrivning. Kommunen inför komponentavskrivningar från och med 1 januari 2017. En genomgång har gjorts av VA- och gatuverksamhetens äldre väsentliga investeringar och där identifierades komponenter och deras avskrivningstider. AB Sjöbohem och Sjöbo Elnät AB har infört komponentavskrivning för sina byggnader från och med 1 januari 2014.

Materiella anläggningstillgångar

Anskaffningsvärde

RKR:s rekommendation 18 ”Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar” tillämpas avseende anslutningsavgifter, investeringsbidrag, renhållnings- och VA-avgifter, försäljningar av fastigheter samt över- respektive underskott. Anslutningsavgifterna hanteras som en förutbetald intäkt.

Huvudmetoden tillämpas, det vill säga att inga lånekostnader ingår i anskaffningsvärdet.

Bidrag till statlig infrastruktur

Beslutade bidrag till statlig infrastruktur bokförs som en tillgång i balansräkningen. Upplösningen eller värdeminskningen av tillgången sker med årliga belopp. Tills projektet är färdigställt har Sjöbo kommun en skuld till motparten, motsvarande vårt bidrag för projektet minskat med de utgifter och inkomster som kommunen har för färdigställandet. Skulden återfinns bland långfristiga skulder.

Avsättningar

Framtida händelser som kan påverka förpliktelsens storlek ska återspeglas i avsättningens värde när det finns tillräckliga, objektiva omständigheter som talar för att de kommer att inträffa. Åtagandena är nuvärdesberäknade med motsvarande belopp som inflationsuppräkningen.

Långfristiga skulder

Anslutningsavgifter och investeringsbidrag bokförs som förutbetalda långfristiga skulder samtidigt som investeringsutgiften bokförs som en tillgång.

I samma takt som tillgångens värde minskar, i form av avskrivningar i resultaträkningen, minskar även den förutbetalda intäkten genom att skulden minskar när delar av bidraget intäktsförs i resultaträkningen. Intäkten i form av anslutningsavgiften delas upp på lika många år som huvuddelen av kommunens investeringsutgifter för anslutningen. Skulden för förutbetalda VA-anslutningsavgifter klassificeras som långfristiga skulder eftersom skulden löper på 30 år. Det beräknas motsvara genomsnittlig avskrivningstid på VA-anslutningarna.

Investeringsbidrag hanteras i enlighet med rekommendationen nummer 18 från RKR, vilket innebär att bidraget initialt bokförs som en långfristig skuld, för att efter hand som investeringen genererar avskrivning föras in som intäkter i redovisningen. Det medför att investeringsintäkten tidsmässigt matchar de kostnader som investeringen genererar.

Pensioner

Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS 07. Under avsättningar redovisas kompletterande ålderspension, särskild avtalspension före 65 år och efterlevandepension. Som kortfristig skuld finns redovisat de pensioner som intjänats av de anställda under perioden, men som betalas ut under kommande period. Beräkningen är gjord den 31 december 2016.

De pensionsförpliktelser som har intjänats före 1998 och ännu inte lösts via försäkringen redovisas som avsättning.

Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse.

Beräkning av pensionsavsättning för politiker är utförd av KPA Pension för 2016, enligt politikernas pensionsavtal med kommunen.

Kompletterande ålderspension, det vill säga förmånsbestämd pension för anställda som tjänar över 7,5 basbelopp, är försäkrad genom inbetalning av försäkringspremie löpande under året. Kommunen följer RKR:s yttrande med anledning av förändring av diskonteringsräntan i RIPS 07.