Förvaltningsberättelse

Hushållning och kvalitet

Kommunens kvalitet

Både förbättringar och försämringar när resultatet från Kommunens Kvalitet i Korthet presenterades i januari 2017

För andra året deltog Sjöbo kommun i SKL¹:s projekt KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet), vilket gör det möjligt att jämföra utvecklingen mellan åren. När KKiK startades av SKL i samarbete med 41 kommuner gjordes det i syfte:

• att kommuninvånarna ska få information om kvaliteten på service
• att kommunen ska kunna föra en dialog kring resultat med kommuninvånarna
• att måtten ska kunna användas som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen.

I Sjöbo har måtten hittills främst används som en del i styrningen och som underlag för analys. Ökad kunskap kring måtten bör dock ge möjlighet att öka och bredda användandet.

Antalet kommuner som deltar i undersökningen har stadigt ökat och 2016 deltog 250 kommuner.

Måtten berör fem områden som bedöms vara viktiga för kommuninvånarna:

• Tillgänglighet
• Trygghet
• Delaktighet och information
• Effektivitet
• Samhällsutvecklare

Nedan redovisas och analyseras ett urval av måtten.

Tillgänglighet

Mätning görs av hur tillgänglig kommunen är via e-post och telefon. Under rubriken tillgänglighet ryms även öppettider för vissa verksamheter samt hur tillgängligheten är till plats inom förskola och särskilt boende. Inom flertalet mått ligger kommunen omkring medel i landet. Sammanfattningsvis har kommunen förbättrat sex av åtta värden. Externt undersökningsföretag har undersökt hur tillgänglig kommunen är via e-post och telefon, båda värdena har förbättrats. Mest markant är att andel av medborgarna som skickar en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar har ökat från 72 procent till 85 procent.

Öppettiderna, och därmed tillgängligheten, till bad och bibliotek har ökat väsentligt i och med den nya simanläggningen och att det öppnats ett meröppet bibliotek i Lövestad (öppet delar av dygnet utan personal).

Kommunen hamnar högt när det gäller tillgänglighet till förskola och särskilt boende. Genomsnittlig väntetid för de som ej fått önskat datum är inom barnomsorgen en dag och inom särskilt boende 15 dagar. Väntetiden till försörjningsstöd första gången man ansöker är dock längre än medel i undersökta kommuner. I Sjöbo har väntetiden ökat från 23 dagar till 29 dagar. Medel för undersökta kommuner är 17 dagar.

Trygghet

Det är endast små förändringar mellan åren när det gäller måtten som berör trygghetsaspekter. Nöjd-Region-Index för området trygghet (hur trygga känner sig medborgarna i kommunen?) har försämrats från 60 till 58, vilket också är medel i undersökta kommuner.

Bedömningen är att det är tryggare för den äldre ju färre olika vårdare som besöker den äldre. Utvecklingen är positiv och i Sjöbo är det i genomsnitt färre vårdare som besöker än genomsnittet i de undersökta kommunerna.

Spridningen i antalet barn per planerad personal i kommunens förskolor är väldigt stor. Från 3,8 i Arvidsjaur till 7,5 i Vingåker. Sjöbo ligger med 5,6 barn per personal något högre än genomsnittet.

Delaktighet och information

Genomgående har måtten försämrats jämfört med 2015. Valdeltagandet ingår inte i undersökningen 2016 då inget val genomförts.

Flera av måtten används som indikatorer i kommunens styrning. Resultaten av de måtten presenteras i avsnittet god ekonomisk hushållning.

Delvis är det striktare bedömning avseende delaktighetsindex (självskattning om hur delaktiga kommunmedborgarna är i kommunens utveckling) från kommunens sida som ger lägre resultat. Värdet har sjunkit från 41 till 28 (medel 56).

Effektivitet

Inom detta område finns det många mått, både avseende kostnader och kvalitet. Område som berörs är förskola, grundskola, gymnasieverksamhet, äldreomsorg, LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) samt individ- och familjeomsorg.

Ett urval av måtten presenteras nedan. Mått kring skolresultat ingår i kommunens styrning och återfinns därför i avsnittet god ekonomisk hushållning.

Även om omsorgs- och serviceutbudet inom hemtjänst enlig SKL:s definition är lågt (42 poäng jämfört med medel 65 poäng) är en stor del av omsorgstagarna ganska eller mycket nöjda med sin hemtjänst. Med 94 procent ganska eller mycket nöjda brukare hamnar kommunen på delad 48:e plats i landet.

Jämfört med andra kommuner hamnar Sjöbo på delad plats 13 när det gäller nöjda brukare inom särskilt boende. Antalet ganska eller mycket nöjda brukare har ökat markant även om omsorgs- och serviceutbudet enligt SKL:s definition har sjunkit något sedan föregående år så att Sjöbo ligger lite lägre än medel.

Avseende kostnader per brukare inom särskilt boende ligger Sjöbo nästan som medelkommunen medan kostnaden för hemtjänsten per brukare är något över medel i landet.

Det anses vara god kvalitet på vård och stöd för ungdomar som varit föremål för socialtjänstens insatser och som inte behöver komma tillbaka till socialtjänsten. Därför finns måttet ”andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats eller utredning” med. För Sjöbos del är resultatet något högre än medel då 30 procent återkommer. Medel i de jämförande kommunerna är 22 procent. Det finns sju kommuner, företrädesvis små kommuner, där ingen ungdom återaktualiserades ett år efter insatsen.

Samhällsutvecklare

Antal företag, företagsklimat, andel förvärvsarbetande, sjukpenningstal samt olika miljöparametrar är det som mäts inom detta område. Flertalet mått har tagits fram för att följa utvecklingen i kommunen.

Både inom andel miljöbilar i kommunorganisationen (13 procent) och andel ekologiska livsmedel (6 procent) hamnar Sjöbo bland kommunerna med lägst andel. Båda nyckeltalen har också blivit något lägre det senaste året. Medel bland deltagande kommuner är 33 procent (miljöbilar) och 26 procent (ekologiska livsmedel). Dock bör betänkas att ekologiska livsmedel endast är en del i helheten när det gäller matens påverkan på miljön.

Det tredje måttet inom miljöområdet avser återvunnet material av hushållsavfall. Även inom detta avviker Sjöbo från medelkommunen men denna gång i positiv riktning. Som synes i tabellen nedan återvinns 58 procent av hushållsavfallet i Sjöbo medan medelvärdet är 28 procent. Med detta resultat hamnade Sjöbo på nionde plats. Undersökningen genomfördes 2015 men redovisas 2016.

Andel förvärvsarbetande har endast ökat marginellt. Sjöbo har en förvärvsfrekvens som är något bättre än genomsnittskommunen. Lägst förvärvsfrekvens har i undersökningen Eda i Värmland med 65 procent medan den högsta finns i Habo i Västergötland med 88 procent.

Sjöbo hamnar lågt på andel invånare som någon gång erhållit ekonomiskt bistånd. Med 2,5 procent av befolkningen som under året fått ekonomiskt bistånd hamnar Sjöbo på delad 54:e plats i landet.

I KKiK återfinns måttet Nöjd-Region-Index vilket också är en indikator i styrningen och återfinns i avsnittet god ekonomisk hushållning.

Vision, inriktningsmål och indikatorer nedan har fastställts för att skapa en grund för god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhetsmässigt och ett finansiellt perspektiv.

Vision

Sjöbo – en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende

Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktige beslutade 2010 om Sjöbo kommuns vision 2020. Visionens fem målområden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Varje målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten har inriktningsmålen kompletterats med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal eller mått som belyser aspekter i verksamheten som det är viktigt att sträva efter.

Ambitionen är att göra en systematisk uppföljning av målen och att redovisa måluppfyllelsen i årsredovisningen. Avstämningen nedan gäller kommunen totalt. Grön färg anger att indikatorn har uppnåtts medan röd färg anger att den inte uppnåtts. En grå markering används i de fall där det saknas mätetal och/eller bedömning av måluppfyllelsen samt då resultatet varken förbättrats eller försämrats. En bedömning görs även av om inriktningsmålen och målområdena är uppnådda.

De indikatorer som används utvärderas varje år i samband med budgetprocessen och vissa indikatorer behöver ersättas, antingen för att de har spelat ut sin roll eller för att mätetal saknas.

 Målområde 1 – Livskvalitet

Totalt för målområdet är resultatet oförändrat jämfört med 2015, vilket bland annat återspeglas i att endast ett av totalt fyra inriktningsmål har uppnåtts. Inriktningsmålet Tillgänglighet och delaktighet har försämrats, eftersom medborgarna i minskad utsträckning är nöjda med inflytandet. Det försämrade resultatet gällande Nöjd-Kund-, Medborgar- och Region-Index och den uteblivna utvecklingen gällande tillgängligheten på hemsidan bidrar också till bedömningen.

Nöjd-Region-Indexet mäter medborgarnas syn på Sjöbo som en plats att bo och leva på. Gränsen nöjd går vid index 55 medan 75 eller högre klassas som mycket nöjd. Indexet har försämrats i förhållande till 2015. Det är totalt sju index som utgör underlag till Nöjd-Region-Indexet. Av dessa redovisas en försämring för fem index (rekommendation, bostäder, kommersiellt utbud, fritidsmöjligheter och trygghet). Medan statistiskt säkerställda förändringar endast återfinns för områdena bostäder och fritidsmöjligheter. Genomsnittsindex för de deltagande 136 kommunerna var 60, samma som för Sjöbo. I förhållande till andra kommuner redovisar Sjöbo lägre index för områdena arbets- och utbildningsmöjligheter, kommunikationer, kommersiellt utbud och fritidsmöjligheter. Områden som bör prioriteras för att få nöjdare medborgare är trygghet och fritidsmöjligheter.

Nöjd-Medborgar-Index anger vad medborgarna i Sjöbo tycker om kommunens verksamhet. Indexet är försämrat med en procentenhet i förhållande till 2015. Med index 56 redovisar Sjöbo ett bättre resultat än genomsnittet för de deltagande kommunerna, vars resultat uppgår till 54. Det är framför allt områdena grundskola, äldreomsorg, miljöarbete, gator och vägar samt stöd för utsatta personer, som kan höja helhetsbetyget. Jämfört med 2015 har tre index av totalt 14 sämre resultat. Jämfört med andra kommuner är det områdena bemötande och tillgänglighet, grund- och gymnasieskolan samt kultur som Sjöbo har lägre resultat inom. Grundskolan är det område som redovisar den största försämringen i förhållande till 2015 med en nedgång från index 50 till 44.

Det är elva verksamheter som av kommunfullmäktige har fått i uppdrag att förbättra kundnöjdheten. Av dessa är det är det sex verksamheter som inte följt upp resultatet. Av de verksamheter som följt upp kundnöjdheten redovisar äldreomsorg, parker och renhållning ett förbättrat resultat. För VA, vägar och parker har resultatet försämrats. Medan resultaten för plan- och byggverksamheten och vuxen- och integrationsverksamheten inte är jämförbara med tidigare år då mätmetoderna är förändrade. Inom miljöverksamheten har en ny enkät utformats som kan användas från och med 2017. Inom kultur- och fritidsverksamheten mäts resultaten vartannat år och senaste gången var 2014. Varför någon mätning inte är gjord under 2016 framgår inte. Då antalet verksamheter som försämrat resultatet i förhållande till 2015 är fler än de verksamheter som redovisar ett förbättrat resultat anses indikatorernas målsättning inte vara uppnådd.

Ett tydligt resultat som kan uttolkas av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 2016 är att i Sjöbo kommun är flickornas resultat betydligt sämre än pojkarnas. Detta resultat är inte unikt för Sjöbo kommun utan skillnaderna mellan könen kan ses i hela Skåne. De indikatorer som avviker är övervikt och äter frukt och/eller grönt flera gånger per dag.

Resultatet för årskurs 6 flickor och årskurs 9 flickor inom hälsa och välbefinnande är påtagligt avvikande. Samma målgrupp har även ett avvikande resultat inom området skola. Problematiskt är även det låga resultatet gällande trivs i skolan och trivs mycket bra eller bra på fritiden. Ett område som har haft en positiv utveckling är tobak, alkohol och droger som har följt trenden i Region Skåne och riket i övrigt. Det har skett en tydlig resultatförbättring sedan 2012 förutom för årskurs 9 pojkar. Sjöbo har haft en bättre trend än Skåne.

Nöjd-Inflytande-Index mäter vad medborgarna i Sjöbo tycker om inflytandet i kommunen. Indexet har försämrats från 41 till 38. Genomsnittet för samtliga deltagande kommuner är 40 och för Sjöbos del är det precis som tidigare år främst förbättringar av betygsindex för påverkan och förtroende som kan höja helhetsbetyget.

Resultatet för tillgängligheten på hemsidan har denna gång gjorts internt istället för av extern part. Och att dra slutsatser vid en jämförelse mellan åren blir därmed svårt. Med ett medelvärde på 71 redovisas för Sjöbo, även för 2016, ett sämre resultat än genomsnittet för alla kommuner, vilket är 76.

Årets flyttnetto var det högsta sedan 2007, 228 personer.

Antalet verksamheter där medborgarna kan välja aktör är oförändrat. Vård- och omsorgsnämndens arbete för att öka antalet aktörer har inte lyckats. Under 2017 kommer nämnden fortsätta med att söka fler aktörer inom i första hand måltidsverksamheten.

 Målområde 2 – Kunskap

*Avser höstterminen 2014 och vårterminen 2015.

**Avser höstterminen 2015 och vårterminen 2016.

Inom målområdet återfinns inriktningsmål som bedöms särskilt viktiga för Sjöbos utveckling. 2016 följs två av fyra inriktningsmål och för båda inriktningsmålen har det bedömda resultatet förbättrats. För målområdet gäller nu att fortsätta den positiva utvecklingen för målsättningen för andelen elever som uppnår målen i alla ämnen.

Beträffande andelen barn och elever som anger att det känns bra att gå till förskolan och skolan är resultatet försämrat i förhållande till 2015. Resultaten är inte jämförbara mellan åren då 2015 års resultat är hämtat från elevenkäten. Då frågan utgått är nu resultatet istället hämtat från föräldraenkäten.

Den absolut viktigaste indikatorn Andelen elever som når målen i alla ämnen innebär ett trendbrott i förhållande till tidigare år och innebär en väsentlig förbättring av resultatet.

Med årets resultat placerar sig Sjöbo på plats 14 av Skånes 33 kommuner. En klar förbättring jämfört med 2015 då Sjöbo placerade sig på plats 33.

Tyvärr har samtidigt andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen inom fyra år minskat. Här har Sjöbo traditionellt haft goda resultat och från att tidigare legat bland den övre hälften av kommunerna i Skåne ligger Sjöbo från och med 2015 under genomsnittet. 2016 års utfall innebär en ytterligare försämring till plats 24. Görs jämförelsen istället för elever som klarar utbildningen på tre år så har resultatet förbättrats.

Mätningen av andelen av befolkningen som söker till universitet eller högskola har tidigare år gjorts genom uppgift om andelen gymnasieelever som börjat på universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Från och med 2015 har uppgiften inte publicerats och det är osäkert om den kommer att uppdateras framöver.

 Målområde 3 – Företagande och arbete

De två inriktningsmål och indikatorerna som 2016 följs upp inom målområdet uppnås.

Efter att nyföretagandet minskade under 2013 har det därefter uppvisat en positiv utveckling. I Nyföretagarbarometern (kommunrankning) för 2016, presenteras statistik över nyföretagandet i Sverige. I Nyföretagarbarometern placerar sig Sjöbo på plats 76 vilket är i nivå med placeringen året tidigare.

 Målområde 4 – Infrastruktur

Inom målområdet uppnås samtliga inriktningsmål.

För tredje året har det inte inträffat några dödsolyckor. Däremot är nivån för allvarliga trafikolyckor inom det kommunala vägnätet oförändrad med två olyckor. Det är två singelolyckor med cykel. Bedömningen är att olyckorna inte beror på utformningen av eller brister i trafikmiljön.

Gång- och cykelvägsnätet har utökats med gång- och cykelväg längs Ommavägen i Sjöbo, före detta järnvägsstationen i Lövestad och mellan Blentarp och Sövde.

Antalet resor med kollektivtrafik har ökat under året. Linjen Simrishamn-Sjöbo-Lund har ökat med nästan sex procent, och pendeln till Lund med fyra procent. Även landsbygdslinjerna har ökat.

Antalet turer har utökats genom att det tillkommit kvällsturer mellan Sjöbo och Malmö. Detta möjliggör pendling för personer som arbetar kväll. Turutbudet har även ökat lördagar och söndagar.

Telia har släckt ner delar av det så kallade kopparnätet för 900 abonnenter i ett antal av byarna i Sjöbo. Det verkar inte ha vållat några större problem utan allt tyder på att de drabbade har hittat alternativa lösningar. För att bland annat motverka effekterna av nedsläckningen och bidra till en utbyggnad av fibernätet har Sjöbo medverkat till att Teleservice erhållit statsbidrag för utbyggnad av fibernät i bland annat Sjöbo kommun. Detta kommer väsentligt att öka förutsättningarna för fler hushåll att erhålla fibernät. Den sydöstra delen av kommunen omfattas inte av denna utbyggnad varför en översyn kring hur detta kan lösas krävs.

Antalet hushåll som har möjlighet till fibernät bedöms öka. Det är privata aktörer som ansvarar för detta varför någon exakt uppföljning inte är möjlig att göra.

 Målområde 5 – Hållbar utveckling

De mätningar och bedömningar som gjorts innebär att målsättning för hållbar utveckling har uppnåtts. Ökningen av antalet hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten samtidigt som antalet icke godkända avlopp minskar, borde resultera i att vattenstatusen ökar.

Den positiva utvecklingen avseende mängden restavfall som bröts 2014 har nu åter förbättrats.

Antalet enskilda avlopp i Sjöbo kommun uppskattas till 4 000 (inklusive cirka 700 avlopp i sommarbyarna som enligt beslut kommer att få kommunalt avlopp). Indikatorn har förbättrats under året.

När det gäller koldioxidbelastningen så finns inte uppgiften presenterad efter 2014. Genom att titta på andelen bilar och andelen miljöbilar kan ett försök till bedömning göras. I Sjöbo finns 475 bilar per 1 000 invånare att jämföra med riket där antalet bilar är 375 per 1 000 invånare. Andelen miljöbilar (personbilar och lätta lastbilar) som finns i kommunen har minskat mellan 2015 och 2014. För båda åren återfinns Sjöbo bland de 25 procent av kommunerna med lägst andel miljöbilar.

Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning

Kommunens ekonomiska mål består dels av årliga mål i kommunens budget, dels av riktlinjer för god ekonomisk hushållning som tar sikte på ett längre perspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnat god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv.

De mål som anges i punkterna nedan är om inget annat anges hämtade från budgeten.

Mål

• Årets resultat ska vara lägst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.

Uppföljning (%)

För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt sett mer än ett nollresultat. Resultaten ska även skapa ett utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar.

2016 års resultat justerat för realisationsvinster uppgår till 21,9 mnkr och resultatets andel av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning blir därmed 2,4 procent, vilket är högre än det budgeterade resultatet som uppgick till 9,1 mnkr eller 1,0 procent.

I kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning anges att nyckeltalet över en femårsperiod i genomsnitt ska vara minst 1 procent. Av ovanstående tabell framgår att även denna målsättning klaras, eftersom genomsnittet 2012–2016 är 2,8 procent, vilket väsentligt överstiger målsättningen för perioden.

Mål

• Över en fyraårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet².

Uppföljning

Som framgår av tabellen klaras målet eftersom nettoinvesteringarna är lägre än det beräknade investeringsutrymmet för perioden. Genomgående under perioden har investeringsutrymmet varje år varit större än investeringarna när det gäller den skattefinansierade verksamheten. De gånger som investeringarna är större än investeringsutrymmet behöver investeringarna finansieras på annat sätt, antingen via ianspråktagande av likviditet eller via nyupplåning.

I riktlinjer för god ekonomisk hushållning finns målsättningen att investeringar fullt ut ska vara självfinansierade. Dock finns också tillägget att för den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten kan undantag göras efter en bedömning av hur taxenivåerna påverkas. År 2016 var de totala investeringarna inklusive den avgiftsfinansierade verksamheten 64,5 mnkr samtidigt som det totala investeringsutrymmet var 51,2 mnkr. I budgetprocessen bedöms hur planerade investeringar påverkar taxenivåerna vilket medger undantag från regeln att investeringarna fullt ut ska vara självfinansierade.

Mål

• Nämndernas avvikelse i förhållande till kommunbidraget ska vara noll eller bättre.

Uppföljning

Nämnderna inklusive finansiering redovisar 15,4 mnkr i överskott. Det innebär att målsättningen uppfylls för 2016. Det är framför allt kommunövergripande verksamhet, äldreomsorg, verksamhet för personer med funktionsnedsättning, vuxenutbildning- och integrationsverksamhet samt finansieringsverksamhet som står för de stora överskotten medan de största underskotten finns inom individ- och familjeomsorg, turism och fritid samt teknisk skattefinansierad verksamhet.

Enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning finns det ett överordnat mål för kommunen:

• Ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning.

Sammanfattningsvis kan konstateras att eftersom alla finansiella målsättningar uppnås och med ett resultat om +23,0 mnkr, bedöms även det överordnade målet uppnås.

Uppföljning av mål medarbetare

Under 2016 fick alla medarbetare möjlighet att delta i en enkätundersökning där de svarade för hur de ser på kommunen som arbetsgivare samt hur de upplever sin arbetssituation. Av de svarande höll 78 procent med i påståendet att Sjöbo kommun är en bra arbetsgivare, en ökning från 2014.

En introduktion av alla nyanställda hålls två gånger per år av HR-avdelningen. Denna introduktion är av allmän och central karaktär. Arbetsplatsintroduktionen hålls på varje arbetsställe. HR-avdelningen har även ett introduktionsprogram för nyanställda chefer. Det förutsätts att alla nyanställda får en introduktion men det görs ingen mätning av detta.

Tidigare års utbildningsinsatser avseende tillbud har gett en fortsatt ökning av inkomna tillbud och tyder på en god kunskap bland medarbetarna men någon mätning har inte gjorts. Arbetsskadorna har minskat. Det pågår ett arbete med att införa en digital hantering av både tillbud och arbetsskador under 2017.

Sjukfrånvaron har ökat något i förhållande till 2015 och följer den trend som gäller för hela landet. Ännu saknas nationella jämförelsevärden för 2016 men enligt preliminära uppgifter hör Sjöbo till toppskiktet bland Sveriges kommuner.

Av de 11 oönskade deltider som kvarstår hör 9 till familjeförvaltningen.

Årligen gör vi i vår lönekartläggning även lönejämförelser mot medianlönerna i andra kommuner i södra Skåne i enlighet med överenskommelse gjord med våra fackliga organisationer. I 2016 års jämförelse finns 54 olika yrkeskategorier med, av dessa har 29 lägre median i Sjöbo i jämförelse med södra Skåne. I lönekartläggningen har ingen osaklig löneskillnad konstaterats.

I medarbetarundersökningen frågade vi huruvida det finns en koppling mellan lönepåslaget och prestationen på arbetet, av de svarande höll 60 procent med i det påståendet vilket är en minskning. Medarbetarna tillfrågas även om man blivit diskriminerad, trakasserad, kränkt eller särbehandlad (av kommunanställda). Totalt är det två personer som upplever att de blivit diskriminerade på grund av kön, ingen anmälan har dock inkommit.

Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning

Från att Sjöbo tidigare, i förhållande till andra kommuner, haft en kostnadseffektiv verksamhet i kombination med god kvalitet och ett brett utbud av tjänster, har kostnaderna under senare år ökat. Stora investeringar har gjorts och görs i skollokaler. Detta har resulterat i höga lokalkostnader samtidigt som satsningar på simanläggning och idrottshall bidrar till att ytterligare öka lokalkostnaderna. Även inom individ- och familjeomsorgen har kostnaderna ökat kraftigt, dock från en låg nivå. För att inte hamna i en situation med negativa resultat kommer det inom några år att krävas åtgärder. Kommunens finansiella ställning är god men för att den ska bibehållas kommer det fordras effektiviseringar av verksamheterna. Enligt upprättad finansiell långtidsplan behöver verksamheten effektiviseras med motsvarande 1 procent årligen.

Samtliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppnås 2016. Det är först och främst nämndernas överskott tillsammans med verksamhet för finansiering som bidrar till överskottet. Inom finansieringen är det lägre pensionskostnader än beräknat och att kommunstyrelsen inte ianspråktagit hela anslaget som funnits till förfogande som genererar det positiva resultatet.

Av fem målområden bedöms fyra ha uppnåtts medan målområdet livskvalité inte uppnåtts. Speciellt glädjande är att målområdet kunskap uppnås. Särskilt viktigt för Sjöbo är att resultaten i skolan förbättras. För 2016 har resultatet för indikatorn andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen klart förbättrats.

Det är inom målområde 1 – livskvalitet som resultatet försämrats och färre indikatorer än 2015 anses vara uppnådda. Här är det framför allt mätningarna i medborgarundersökningen och kundnöjdhet som inte uppnåtts.

God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och ekonomi i balans.

Sammanvägt bedöms kommunen inte till alla delar uppnå målsättningen med god ekonomisk hushållning av alla resurser.