Förvaltningsberättelse

Sjöbo och dess omvärld

Från finanskris till konjunkturell balans

Svensk¹ ekonomi fortsatte under 2016 att växa snabbt och året avslutades starkt. Efter en svag utveckling under första halvåret tog exporten ny fart. Inför framtiden ser det ljust ut. Efterfrågeläget ser bättre ut än på flera år, produktionsplanerna är uppåtriktade och orderingången utvecklas positivt.

BNP beräknas 2016 ha ökat med 3,5 procent. Skottår och ett relativt stort antal arbetsdagar gör att nivån blir extra hög. Justerat för effekterna av en ändrad kalender begränsas tillväxten till 3,2 procent – men också det är ett högt tillväxttal. Ett viktigt bidrag till ökningen var investeringar och offentlig konsumtion som 2016 ökade mycket kraftigt. För Sveriges del beräknas ökningen av BNP minska till 2,5 procent 2017 och förväntas därefter gradvis minska.

Trots ett ökat resursutnyttjande med ökande sysselsättning har löneökningarna legat på en låg nivå. 2016 beräknas timlönerna enligt konjunkturlönestatistiken ha ökat med 2,6 procent. Marginellt bättre än 2015 då ökningen var 2,4 procent.

Inflationen har varit fortsatt låg och ökningen av KPI² uppgick för 2016 till 1 procent. Jämfört med 2015 är det dock en ökning då inflationen uppgick till 0 procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av 2018. Styrräntan uppgick vid årsskiftet till -0,5 procent.

Utvecklingen i kommunerna

Kommunerna redovisade för 2015 ett starkt resultat som motsvarade 3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det är tillfälliga intäkter från AFA Försäkring och tillfälligt statsbidrag för flyktingmottagandet som stärker resultaten. Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tio åren, med i genomsnitt 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag.

23 kommuner höjde skatten 2016 och den genomsnittliga skattesatsen ökade med 5 öre, till 20,63 kronor.

En stor del av kommunernas kostnadsökningar under 2016 är kopplade till flyktingverksamheten som beräknas öka med drygt 7 procent. Även verksamhetens intäkter förväntas öka kraftigt, med 10 procent, där främst de statliga kostnadsersättningarna ökar. Här är det statsbidragen till flyktingverksamheten och skolan som svarar för en större del av ökningen.

Befolkning

Den sista december 2016 uppgick Sveriges befolkning³ till 9 995 153 personer. Det är en ökning med 144 136 personer (1,46 procent) jämfört med året innan. Den största folkökningen sedan 1861. År 2015 blev männen för första gången fler än kvinnorna och utvecklingen under 2016 visar att männen ökar mer än kvinnorna.

Sveriges befolkning ökar av två anledningar. Det föds fler barn än det dör personer och antalet som invandrat har varit fler än de som utvandrat.

Under 2016 ökade befolkningen i 271 av Sveriges 290 kommuner. Det är 32 kommuner fler än under 2015. Den främsta anledningen till att så många kommuner ökade sin folkmängd var den höga invandringen till Sverige. Invandringen är spridd över hela landet och samtliga svenska kommuner hade under 2016 ett invandringsöverskott. Drygt hälften av kommunerna, 147, hade däremot ett födelseunderskott, vilket innebär att det var fler som dog än föddes i kommunen.

I Skåne ökade befolkningen med 1,61 procent. Samtliga skånska kommuner ökade befolkningen under 2016. De kommuner i Skåne som hade störst procentuell befolkningsökning var Lomma (+2,4 procent), Östra Göinge, Simrishamn och Åstorp (+2,2 procent). Sjöbo hamnar på plats 29 med en ökning på 1,2 procent.

Antal invånare i Sjöbo kommun

Sjöbo kommun hade vid årsskiftet 18 742 invånare, en ökning med 228 personer. Befolkningsökningen har ökat jämfört med 2015, då den var 0,54 procent.

Födelseöverskottet uppgick till 22 personer medan inflyttningsnettot uppgick till 207 personer. Inflyttningen är positiv från såväl länet som riket och utlandet.

Befolkningsprognosen är underlag för budgeten och vid beräkning av befolkningens påverkan på den kommunala servicen räknas befolkningen som ett genomsnitt mellan två år. Enligt budgetmodellen uppskattades antalet Sjöbobor till 18 602 personer 2016. Utfallet understiger prognosen med 30 personer.

De största avvikelserna från prognosen återfinns i åldersgruppen 19–64 år med –60 personer. Barn och ungdomar i åldrarna 1–15 år var 1 person färre än prognostiserat, medan gymnasieungdomarna (16–18 år) var fler än beräknat (+7 ungdomar).

Den äldre befolkningen (65 år och uppåt) var vid årsskiftet 24 personer fler än vad som angavs i prognosen. Samtliga åldersgrupper ökade medan 80–89-åringarna svarade för den största ökningen med +17 personer.

Bostäder

Bostadsbyggandet⁴ i Sverige rasade i början på 1990-talet och har sedan dess legat kvar på en låg nivå. De låga räntorna tillsammans med den ökande befolkningen innebär behov av nya bostäder. Sedan några år har byggnadsinvesteringarna växt snabbt.

Under 2016 har det i Sjöbo beviljats 13 bygglov för småhus och bygglov har dessutom beviljats för 31 lägenheter i flerbostadshus. En minskning i förhållande till 2015 då motsvarande antal bygglov var 17 för småhus och 46 lägenheter i flerfamiljshus.

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus

Efter en tillfällig uppgång 2012 minskade åter nybyggnationen åren 2013–2014. Med inga färdigställda småhus och flerbostadshus i Sjöbo 2015⁵ låg nybyggnationen på samma nivå som i början av 2000-talet. För att uppnå den befolkningstillväxt som eftersträvas krävs byggnation. Utifrån antalet beviljade bygglov bör byggnationen åter öka 2016/2017.

Exploatering

En genomgång är gjord av exploateringsverksamheten, vilket resulterat i att flera exploateringsområden avslutats med anledning av att inga åtgärder vidtagits under en längre period.

Av totalt 13 exploateringsprojekt har åtta avslutats. För flera av projekten har endast plankostnaderna redovisats. I exploateringsområdena finns det nu totalt 187⁶ tomter för bostadsändamål mot tidigare 266. Vid årsskiftet var 118 av dessa tomter inte sålda. De lediga tomterna finns framför allt på Sjöbo Väst men det finns lediga tomter även i Blentarp och Grimstofta. Tomterna är nästan uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. Då det finns ett stort antal osålda villatomter kan ytterligare exploatering vänta. Efterfrågan på tomter för flerbostadshus ökar varför det framöver kan finnas behov av att exploatera ytterligare mark för ändamålet.

Sanering av marken på kvarteret Viljan påbörjades i slutet av 2014 och slutfördes under 2016. Marken har varit betydligt mer förorenad än vad som förväntades och kommunens totala reaförlust beräknas uppgå till 10 mnkr

Den första etappen av byggnation på kvarteret Viljan påbörjades med hyresrätter, trygghetsbostäder och gruppbostad. Mark har även sålts för etapp två innebärande att ytterligare 25 lägenheter byggs.

Fem av åtta exploateringsområden har redovisningsmässigt avslutats. Den under året sålda marken finns inom industriexploateringen på Esplanaden norr, här finns även den mark som tillkommit. Därmed finns i osåld mark, tillgångar för totalt 3,5 mnkr och cirka 14,1 mnkr om även bostadsexploatering beaktas.

Det finns ett ökat intresse för dels mark för bostadsbyggande inom stationsområdet och dels av mark för handel på Sjöbo Väst.

Arbete

En stark tillväxt och ökad efterfrågan och produktion har inneburit att läget på arbetsmarknaden förbättrats. Från att arbetslösheten länge legat på en nivå kring 8 procent har den 2016 minskat till 6,9 procent⁷. Samtidigt som arbetslösheten minskat har arbetskraften växt snabbt. Det är främst inom kommunsektorn och i byggbranschen som sysselsättningen ökat i god takt. Flera indikatorer pekar på ökad brist på utbildad arbetskraft, särskilt i offentlig sektor. Flyktinginvandring innebär att arbetskraften ökar och kan vara ett viktigt tillskott i de yrkeskategorier där brist på arbetskraft förväntas uppstå.

Arbetslösheten har minskat i förhållande till samma period 2015. Medan riket och Skåne totalt minskat med vardera 0,2 procentenheter har Sjöbo samtidigt minskat med 0,1 procentenhet.

Minskningen för Sjöbos del återfinns i gruppen sökande i program med aktivitetsstöd medan gruppen öppet arbetslösa ökat. För utrikes födda uppvisas den motsatta utvecklingen då andelen ökat med 3,9 procent. Ökningen är hänförbar till såväl öppet arbetslösa som gruppen sökande i program med aktivitetsstöd.

Ungdomsarbetslösheten i Sjöbo har minskat med 1,7 procentenheter samtidigt som riket minskat med 1,5 procentenheter. För Skånes del redovisas en minskning med 1,7 procentenheter för gruppen.

Det kan åter konstateras att den trend som innebar lägre arbetslöshet i Sjöbo än riket fortsätter, med undantag för 2015.

Årets viktigaste händelser

SKL tar årligen fram ett sammanvägt resultat som ger en indikation på hur väl kommunerna lyckas med sitt kunskapsuppdrag. I rankningen placerar sig Sjöbo på plats 79 av totalt 290 kommuner, en förbättring i förhållande till 2015 då placeringen var plats 275. Nu gäller det att fortsätta den positiva utvecklingen inom grundskolan.

En avsiktsförklaring om fördjupat samarbete och eventuell framtida sammanläggning mellan Sydskånska Räddningstjänstförbundet och Räddningstjänst Syd har tagits fram och ska behandlas av medlemskommunerna under hösten.

Lövestads skola med nybyggd sporthall och Sjöbo Simanläggning är invigda under året.

Arbetet med grönstruktur- och naturvårdsprogrammet har pågått under året. En gång under varje mandatperiod ska kommunens översiktsplan (ÖP) aktualitetsprövas, detta skedde under våren 2016.

Framtid

Många aktiviteter pågår för närvarande på statlig nivå som kommer att påverka kommunerna. Det pågår diskussioner kring förändrad struktur för de statliga myndigheterna men även en ny kommunstruktur diskuteras. Det finns till exempel en önskan om att få in fler aktörer i välfärdsproduktionen, bland annat har en del kommuner prövat IOP (Idéburet offentligt partnerskap). För att modellen ska kunna utvecklas kommer det troligen att krävas förändringar i lagstiftningen.

Aktuella utredningar som kommer att påverka oss är förslag till ny kommunallag, nästa steg är här propositionen, välfärdsutredningens delrapport Vinster i välfärden. Och till sist är det skolkostnadsutredningen som presenterade sitt förslag under hösten. Utredningen föreslår lösningar för en ökad transparens på skolmarknaden och mer lika villkor mellan kommunala och fristående skolor. Målet är att förbättra dagens system utan att medföra stora systemförändringar.

New Public Management är den styrform som offentlig verksamhet använder och som nu är ifrågasatt. Här talas det om att tillit ska vara utgångspunkten för styrningen. Detta ska gälla mellan stat och kommun men också inom kommunen. Som en effekt av detta har ett antal utredningar presenterats och som exempel kan nämnas kartläggning av den statliga styrningen av kommuner och landsting, styrningens effekter på enskilda och landsting, samlad uppföljning av den statliga styrningen samt kommunal samverkan.

En tillitsdelegation har tillsatts. Delegationens uppdrag gäller en lärande tillsyn, ersättningsmodeller och utveckling av styrning i kommuner och landsting – tillitsbaserad styrning. Det finns även en motreaktion när det gäller diskussionen kring tillitsbaserad styrning med förespråkare som driver tesen att vi behöver ökad kontroll. En styrmodell som bygger på tillit planeras att testas och utvecklas under 2017 i flera olika verksamheter inom välfärden.

Fram till 2023 görs bedömningen att välfärdsverksamheterna i kommunsektorn behöver rekrytera 530 000 nya medarbetare, varav 150 000 till skola och förskola, 140 000 till omsorg och hälsa och 90 000 till hälso- och sjukvård. Här står sektorn inför framtida rekryteringsutmaningar. Det kommer att krävas ett förändrat och utvecklat arbetssätt, en förändrad och utvecklad organisation och bemanning, att använda olika yrkesgruppers kompetens effektivare, att låta anställda jobba i högre åldrar och att marknadsföra jobben mot nya yrkesgrupper.

Ett orosmoment inför framtiden är lokaltillgången och ett strategiskt arbete med lokalplaneringen har påbörjats. Familjenämnden har för nästa år fattat beslut om tillfällig förändring av upptagningsområdena, vilket bromsar upp svårigheterna men det löser inte skolans problem på lång sikt. Även förskolorna i centrum brottas med lokalproblematik, tillfälliga lösningar har vidtagits, men även här behövs det långsiktiga beslut.

VA-verksamheten står framöver inför stora investeringar. Dels krävs investeringar i befintligt nät och dels ställer en ökande befolkning och utökade miljökrav krav på en utbyggd kapacitet. Ökade krav från EU kommer troligen att bidra till en utbyggnad av VA-nätet i områden som i dagsläget inte har tillgång till kommunalt VA.

För att klara utvecklingen såväl när det gäller demografi som ekonomi och medborgarnas förväntningar ställs krav på att ett starkt fokus på åtgärder som kan bromsa kostnadsutvecklingen genom införande av ny teknik och nya lösningar. Integrationen måste förbättras. Det krävs även en fortsatt förbättring av skolresultaten och en väl fungerande välfärd i övrigt.