Förvaltningsberättelse

Ekonomi

Sjöbo redovisar ett bra resultat

För den samlade verksamheten redovisas ett överskott på 44,6 miljoner kronor och för Sjöbo kommuns del har året inneburit ett överskott med 23,9 miljoner kronor.

I analysen av ekonomin används fyra olika aspekter, för att på så sätt få en till stor del heltäckande analys: det finansiella resultatet, kapacitets­utvecklingen, riskförhållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen.

Finansiell analys för den samlade verksamheten

I den sammanställda redovisningen sammanförs kommunen, dess bolag och förbund på ett sätt som kan likställas med koncernredovisning. Den sammanställda redovisningen omfattar de juridi­ska personer där kommunen har ett inflytande om minst 20 procent. Detta innebär att redovisningen år 2017 omfattar två bolag och ett kommunalförbund.

Bolagen och förbundens resultat

Resultat efterfinansiella poster

Sammantaget redovisar bolagen och förbunden 24,7 mnkr i resultat efter finansiella poster. Sydskånska gymnasieförbundet är avregistrerat sedan 2017-08-31 då avvecklingsbokslutet upprättades.

AB Sjöbohems resultat är något bättre än 2016, och 2,8 mnkr bättre än budget. Den positiva resultatutvecklingen förklaras till stor del av de låga räntorna. En mild vinter har medfört lägre kostnader för uppvärmning, vilket också förbättrat resultatet.

Sjöbo Elnät AB redovisar ett något sämre resultat för 2017 än för 2016. Resultatet är dock 0,4 mnkr bättre än budget. Positiva avvikelser var högre anslutningsavgifter och lägre kostnader för nätförluster och underhåll. Överskottet minskades av mindre aktiverat arbete och avskrivning på tomrör.

Årets resultat för Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund blev ett underskott på 0,9 mnkr. Sotningsverksamheten står för nästan hela underskottet. De ökade kostnaderna är knutna till upphandling gällande ny entreprenör för sotningen. Eventuellt kommer direktionen att åberopa underskottet till synnerliga skäl.

Intäkter och kostnader

Omsättningen har totalt ökat något jämfört med föregående år. Ökningen är framför allt hänförbar till ökade skatteintäkter.

Resultatjämförelse

För kommunens samlade verksamhet redo­visas för 2017 44,6 mnkr i resultat, en mindre försämring i förhållande till 2016 då resultatet uppgick till 44,8 mnkr. Det lägre resultatet i år beror på SÖRF:s förlust och lägre årets resultat i AB Sjöbohem.

Verksamhetens intäkter

Kommunkoncernens intäkter inklusive jämförelsestörande poster har minskat med 3,8 mnkr. 2017 uppgick de till 360,9 mnkr jämfört med 2016 då intäkterna var 364,7 mnkr. Minskningen kan i stort hänföras till kommunens minskade erhållna bidrag från staten för flyktingmottagandet. Områden med ökade intäkter är konsumtionsavgifter inom VA, avfall, elektricitet samt övrig försäljning av verksamhet.

Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader har ökat med 46,6 mnkr jämfört med 2016. Det är framför allt de personal­relaterade kostnaderna som har ökat. En stor del av ökningen är lönehöjningar men antalet anställda har också ökat. Kommunen har +36 anställda, SÖRF +9, Sjöbohem –1 och Sjöbo Elnät oförändrat.

Av- och nedskrivningar

Avskrivningarna har ökat med 6,1 mnkr jämfört med 2016. Det är framför allt AB Sjöbohems nya stora investeringar som lett till högre avskrivningar. Samtliga nedskrivningar gjorda under 2017 avser Sjöbohems fastigheter (samlings­lokaler, Bruniusbyggnaden och Korpen 3).

Finansnetto

Finansnettot är negativt men förbättrades med 0,8 mnkr till –15,2 mnkr. Förbättringen beror på det extremt låga ränteläget som resulterade i lägre finansiella kostnader. Dessutom har de externa lånen i kommunkoncernen sjunkit med 5,2 mnkr beroende på amorteringar, 5 mnkr avseende Sjöbo Elnät och 0,2 mnkr avseende SÖRF.

Årets investeringar

Årets investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgår till 88,3 mnkr, jämfört med 158,4 mnkr för 2016. Större investeringar för AB Sjöbohem är fyra renoveringar av samlingslokaler, takbyte på tre fastigheter och tre energiprojekt. Till det kommer kommunens investeringar i bland annat kommunalt VA i Sjöbo sommarby och Sjöbo Elnäts jordkablar och åtgärder för att personsäkra kabelskåp.

Risk och kontroll

Soliditet

Soliditeten uppgick till 33,1 procent och har därmed ökat cirka 1,6 procentenheter jämfört med året innan. Det beror på investeringar i dotterbolagen utan att några lån behövde tas. Jämförelsevis kan nämnas att Skånes kommunkoncerner i genomsnitt hade 24 procent i soliditet 2016. Koncernens tillgångar har ökat med nästan 60 mnkr, beroende på investeringarna.

Skuldsättning

Den samlade långfristiga skuldsättningen för kommunkoncernen uppgick till 901,1 mnkr, en ökning med 20,6 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen beror på kommunens erhållna anslutningsavgifter för VA. Skulderna till kreditinstitut har minskat med 5,2 mnkr, 5 mnkr avseende Sjöbo Elnät och 0,2 mnkr avseende SÖRF.

Risker

AB Sjöbohem kommer framöver att behöva konsolidera verksamheten och öka soliditeten. Det är nu möjligt sedan bolaget avslutat tre stora projekt. Bolaget har ökat sin soliditet från 9,2 procent till 9,9 procent, vilket är ett steg i rätt riktning.

Sotningsverksamheten i räddningstjänst­förbundet har visat underskott de tre senaste åren och är därmed en ekonomisk risk för förbundet. I samband med införskaffandet av fyra nya släckbilar under 2015 tog förbundet ett lån hos Kommuninvest på 11 mnkr som löper på fem år med 0,75 procent ränta och en årlig amortering på 733 tkr. Det ställer ökade krav på förbundets likviditet.

I Sjöbo Elnät AB kan en icke förväntad händelse som en storm leda till ett stort akut investeringsbehov för elnätet. Bolaget jobbar med att eliminera denna risk genom att ersätta luftledningar med nedgrävd jordkabel.

Kommunens utnyttjade borgensåtagande mot dotterbolagen har minskat något. Det uppgår nu till 842,6 mnkr jämfört med 849,1 mnkr förra året. Minskningen beror på Sjöbo Elnäts amortering på 5 mnkr och SÖRF:s amortering på 1,5 mnkr. Vid en jämförelse med övriga skånska kommuner har Sjöbo kommun det sjunde högsta borgensåtagandet räknat i förhållande till verksamhetens bruttokostnader (2016). Detta är en riskexponering och kommunen och bolagen måste jobba för att minska skulderna.

Finansiell analys av kommunen

Ett överraskande bra resultat!

Årets resultat om 23,9 mnkr är 13,7 mnkr bättre än budget och 11,9 mnkr bättre än prognosen per oktober. Vidare är det väsentligt bättre än den lägstanivå som anges i de finansiella målsättningarna. Det är till största delen överskott inom nämnderna som möjliggjort det goda resultatet. Flertalet nämnder har betydligt bättre resultat än beräknat under året.

Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv

Det finns tre delar i lagstiftningen kring kommunens ekonomi. För det första ställs det krav på mål för god ekonomisk hushållning, vilket redovisas i ett separat avsnitt. För det andra finns det lagstiftning kring balanskrav som ställer krav på att kommunen ska besluta om en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Om resultatet ändå blir negativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska kompenseras med motsvarande överskott inom tre år.

Den tredje delen i lagstiftningen kring kommunens ekonomi är möjligheten att ha en resultatutjämningsreserv, vilken möjliggör att på ett genomtänkt sätt reservera en del av överskottet i goda tider för att kunna täcka upp om och när skatteintäkterna minskar i en lågkonjunktur.

Kommunen uppfyllde år 2017 åter det lagstadgade balanskravet. Årets resultat var 23,9 mnkr. Reavinsterna ska ej räknas med vid avstämning av balanskravet. En del fordon inom Malenagymnasiet har bytts ut och därför sålts, vilket gett realisationsvinster på 0,2 mnkr. Därför är årets resultat efter balanskravsjusteringar 23,7 mnkr.

Balanskravs­utredning

Med lagstiftningen som grund har kommunen riktlinjer för resultatutjämningsreserv, vilka både begränsar hur stort årligt belopp som reservationen får omfatta och hur stor den totala resultatutjämningsreserven får vara. Reglerna begränsar storleken till 9 procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning, vilket motsvarar 87,2 mnkr. Vidare anger reglerna att en reservering får göras till resultatutjämningsreserv med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller balanskravsresultatet som överstiger en procent av skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning.

En procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning motsvarar 9,7 mnkr 2017. Med ett resultat efter balanskravsjusteringar på 23,7 medger denna regel att 14,0 mnkr kan reserveras ytterligare. Dock innebär begränsningen av totala storleken att reserven endast kan öka med ytterligare 9,8 mnkr till 87,2 mnkr.

Resultatutjämningsreserv

Resultat och kapacitet

Skatte- och nettokostnadsutveckling

Resultatet 2017 är ungefär lika högt som 2016 års resultat, vilket också syns genom att skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och nettokostnader har utvecklats i ungefär samma takt 2017.

Nettokostnader

Nettokostnadernas ökning om 5,5 procent är en hög siffra jämfört med genomsnittet på 3,4 procent de senaste tio åren. Ökningen av nettokostnaderna med 49,7 mnkr beror till största delen på ökade kostnader med 51,9 mnkr trots att avskrivningarna minskat med 6,6 mnkr. Nettokostnaderna har också ökat genom att intäkterna har minskat med 4,4 mnkr.

Det är vuxenutbildning, arbetsmarknads­åtgärder och integrationsverksamhet som står för den största procentuella ökningen av nettokostnaderna (124 procent). Ökningen är till största delen ett resultat av minskade statsbidrag jämfört med 2016. Turism- och fritidsverksamhetens ökning på nästan 20 procent är ett resultat av att 2017 var Sjöbo simanläggnings första hela år.

Även äldreomsorgen och verksamheten för personer med funktionshinder har haft höga nettokostnadsökningar. Inom båda verksam­heterna är det boendena som står för en stor del av ökningarna. En del av ökningen beror på sjukskrivningar, vilket gett högre kostnader.

Verksamhetens intäkter

I not 1 till verksamhetens intäkter i de finansiella rapporterna beskrivs vilka verksamhetsintäkter som kommunen har.

En stor anledning till att intäkterna minskat är de minskade bidragen från staten, varav ersättning för flyktingkostnader står för 16,6 mnkr.

Övrig försäljning har ökat med 3,6 till 11,4 mnkr. Den största delen av ökningen finns inom vuxenutbildningen där regional samverkan kring yrkesvux ger drygt 2,0 mnkr i ökade intäkter.

Både renhållnings-, vatten- och avloppstaxan förändrades inför 2017. Brukningsavgifterna för vatten och avlopp har ökat med 2,4 mnkr och renhållningsavgifterna med 0,6 mnkr.

Försäljningen av varor och tjänster har ökat med 2,0 mnkr, varav Sjöbo simanläggning står för knappt hälften (0,9 mnkr). Det är första hela verksamhetsåret för simanläggningen.

Verksamhetens kostnader

Personalkostnaderna, som står för drygt hälften av kommunens kostnader, ökade 6,4 procent förra året. Även ersättningen till fristående skolor/förskolor samt interkommunala ersättningar har haft en stor ökning (7,8 procent).

Lönerna till anställda står för en stor ökning på 6,5 procent. Det motsvarar knappt 28 mnkr exklusive sociala avgifter och pensioner. Kompensationen i budget uppgick till cirka 19,7 mnkr (3,3 procent) inklusive central pott för löneökningar. En stor ökning finns inom äldreomsorgen (+10,4 mnkr), vilket motsvarar 9,0 procent. Vård- och omsorgsnämnden har fått kompensation för löneökningar inklusive en särskild kompensation för löneökningar inom Kommunals avtalsområde. Till det kommer kompensation för utökat antal äldre. Kompensationen har dock inte räckt till, vilket lett till underskott.

Pensionskostnaderna har ökat marginellt mer än lönekostnaderna. Ökningen på 1,8 mnkr motsvarar 6,9 procent.

Lokalkostnader har ökat med 6,6 mnkr, vilket motsvarar 5,7 procent. Den största ökningen (7,4 mnkr) avser Sjöbo simanläggning som öppnade hösten 2016. Den första hyresfakturan för simanläggningen betalades i september 2016. Helårseffekten för 2017 gör att hyreskostnaden totalt blir högre 2017 än 2016. En minskning finns inom integrationsverksamheten (–2,3 mnkr).

Ersättningarna till fristående förskolor, grundskolor och interkommunala ersättningar har ökat med 8,0 mnkr (9 procent). I samband med korrigering av skolpengen för att hantera underskott i kommunens egna skolor utbetalades extra ersättning om 1,3 mnkr till friskolorna i enlighet med regelverket.

Även gymnasieverksamhetens ersättningar till fristående gymnasier och andra kommuner har ökat. Ökningen är 3,8 mnkr (6 procent).

Avskrivningar

Kostnaderna för avskrivningar är väsentligt lägre 2017 än föregående år. En stor anledning till minskningen är att år 2016 gjordes en stor nedskrivning på 8,0 mnkr av markvärdet på Laxen 4 (före detta Trelleborgsfabriken). Bortses från nedskrivningen 2016 har avskrivningarna ökat under 2017, detta trots att kommunen gått över till komponentavskrivning år 2017.

Avskrivningar

Vid införandet av komponentavskrivningar beräknas avskrivningarna på grund av övergången minska med 1,6 mnkr år 2017, främst avseende avskrivningar på gator och vägar. Dock har de höga investeringsnivåerna samt övergången från leasing till inköp av bilar medfört högre avskrivningskostnader.

Vid övergången 2015 till att låta de löpande inköpen av datorutrustning belasta driften istället för att vara investeringar sjönk avskrivningskostnaderna för inventarier (där IT-utrustningen redovisas). Dock kvarstod den äldre utrustningen som anläggningstillgångar, vilket genererade avskrivningar. Nu har effekten av övergången avtagit och avskrivningskostnaderna för inventarier ökar åter.

Även avskrivningar för bilar (Malenagymnasiet) och immateriella tillgångar (programvaror) ökar.

De senaste årens stora investeringar inom avgiftsfinansierad verksamhet med överföringsledningar och investeringar i Sjöbo sommarby har fått till följd att avskrivningarna har ökat. Ökningen mellan 2016 och 2017 är 1,0 mnkr. Med de planerade investeringarna som finns i budget 2018 och plan 2019–2020, kommer avskrivningskostnaderna att fortsätta öka. En del av investeringarna finansieras till stor del av anslutningsavgifter, men dessa redovisas separat och minskar inte avskrivningarna.

Skatteintäkter

Skatteintäktsökningen om 5,6 procent inkluderar generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Av dessa har skatteintäkterna ökat med knappt 6 procent medan statsbidrag och utjämningsbidrag har ökat med 4,5 procent.

Taxeringsutfallet för inkomståret 2016 har inneburit att skatteunderlaget för riket ökat med 4,95 procent, medan Sjöbos ökning uppgår till 4,31 procent. Uträknat som ett genomsnitt per invånare är det 3,59 procent i riket och 2,96 procent i Sjöbo.

Efter minskningen inkomståret 2012 har trenden varit att medelskattekraften per invånare ökar snabbare i Sjöbo än i riket. Denna trend har brutits inkomståret 2016. En medelskattekraft uppgående till 184 735 kr per invånare för inkomståret 2016 innebär att skattekraften ökat långsammare än i riket. Medelskattekraften hos en Sjöbobo är 88,5 procent av den för riket genomsnittliga skattekraften. Det är en tillbaka­gång jämfört med året innan då den var 88,8 procent.

Medelskattekraften i Skåne är lägre än i riket, vilket gör att Sjöbo jämfört med Skåne har medelskattekraften 96,1 procent.

Inkomstutjämningen har ökat med 11,5 mnkr (5,7 procent), vilket är något högre ökning än skatteintäkterna 2017 (5,3 procent).

Regeringens satsning om 10 miljarder kronor till kommuner och landsting, de så kallade välfärdsmiljarderna, har medfört högre generella statsbidrag. Syftet med satsningen var bland annat att ge långsiktiga planeringsförutsättningar så att kommunerna kan fastanställa och utveckla välfärden. I budgeten 2017 visade preliminära siffor baserat på invånarantal och antal nyanlända och flyktingar att Sjöbo skulle få 8,0 mnkr. Slutligt utfall blev 8,2, varav 4,3 mnkr avser fördelat enligt flyktingvariabler.

Avgiften till LSS-utjämningen (LSS: lagen om stöd och service till vissa funktions­hindrade) har minskat med 0,9 mnkr till 11,6 mnkr. Avgiftsminskningen är framför allt ett resultat av att antal personer i gruppboende har ökat.

En ny taxering av småhus har inneburit att intäkterna för fastighetsavgift ökat med 1,5 mnkr till 37,7 mnkr enligt Sveriges Kommuner och Landstings prognos.

Finansnetto

Finansnettot uppgick till +9,0 mnkr 2017, vilket är något högre än budgeten på 8,3 mnkr. Den stora avvikelsen på intäktssidan berör återföring av tidigare nedskrivna orealiserade värdepapper. Nedskrivningen på 1,1 mnkr gjordes till delårsrapport 2 då marknadsvärdet understeg inköpspriset. Under hösten/vintern steg marknadsvärdet vilket gjorde att nedskrivningen återfördes. Återföringen finns som en post på 1,1 mnkr bland de finansiella intäkterna medan nedskrivningen finns som en post på motsvarande belopp men bland de finansiella kostnaderna. Då nedskrivningen och återföringen inte budgeterats återfinns de båda som avvikelser. I övrigt finns det endast mindre avvikelser.

Det låga ränteläget gör det svårt att få avkastning på likvida medel. Förutom konton som hanterar olika betalningsflöden har kommunen även räntebaserade placeringar på cirka 100 mnkr samt fondinnehav på cirka 26 mnkr.

FINANSNETTO

Då kommunen saknar långfristiga lån är de finansiella kostnaderna låga. En av de största posterna är kostnader för olika banktjänster på cirka 0,5 mnkr.

Årets resultat

Driftkostnadsandel innebär att kostnaderna och intäkterna i kommunen ställs i relation till skatte­intäkterna inklusive kommunal­ekonomisk utjämning. Andelen anges i procent. Negativa tecken innebär att kommunens intäkter är större än kostnaderna.

Driftkostnadsandel

En grund i god ekonomisk hushållning är att intäkterna överstiger kostnaderna och att det även finns marginaler för att finansiera investeringar, värdesäkra anläggningstillgångar och beakta pensionsåtaganden.

Den finansiella målsättningen är satt till att resultatet ska vara lägst 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. I denna tabell motsvarar 1 procent att driftkostnads­andelen inte överstiger 99 procent.

Driftkostnadsandelen efter finansnetto har varit positiv och överstiger den finansiella målsättningen alla tre åren.

Det positiva finansnettot bidrar alla tre åren med att minska driftkostnadsandelen med cirka 1 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning.

Verksamheternas intäkter och kostnader utgör en större del av skatteintäkterna när de ökar från 95,6 procent 2016 till 96,3 procent 2017. Ökningen är dock budgeterad och ryms inom de finansiella målsättningarna.

Avseende avskrivningarna finns det stora skillnader mellan åren. Den största skillnaden beror på de nedskrivningar på 8,0 mnkr som gjorts avseende Laxen 4 (spårområdet) år 2016, vilket gjorde att avskrivningsposten blev högre.

De jämförelsestörande posterna (realisationsvinster) 2016 och 2017 har endast i liten del påverkat resultatet.

Årets investeringar

Under 2017 har kommunen investerat 28,7 mnkr, vilket ska jämföras med budgeten som var 53,1 mnkr. Från att perioden 2010–2012 ha förbrukat 37–45 procent av den årliga investeringsbudgeten har förbrukningen ökat år från år till att år 2016 hamna på drygt 70 procent. Utfallet 2017 innebär att 54 procent av nettoinvesteringarna genomfördes. Den positiva trenden har därmed brutits. God ekonomisk styrning förutsätter att budgeterade investeringar genomförs enligt tidplan.

Den största avvikelsen mot budgeten finns inom teknisk skattefinansierad verksamhet där budgeten är 30,1 mnkr medan utfallet är 13,0 mnkr, det vill säga en avvikelse på 17,1 mnkr.

Bland de större avvikelserna inom teknisk skattefinansierad verksamhet finns projektet Lilla Norregatan, Lillgatan, området kring Kärnan som har stoppats på grund av att anbuden som kom in inte låg i linje med budgeten, 5,4 mnkr. Det kan bli aktuellt att genomföra projektet senare.

En annan större avvikelse avser aktivitets­parken där projektet har handlats upp. I de första etapperna är det skatepark, boulebanor och parkourbana som ska anläggas. Tidplanen är att skatedelen ska kunna invigas i början av september 2018. Projektet är dock försenat i förhållande till budget, vilket innebär att för 2017 finns där en positiv avvikelse med 2,5 mnkr.

Till det kommer att kommunen har erhållit ett investeringsbidrag på 2,7 mnkr från Region Skåne avseende ombyggnationen av korsningen Silogatan/Södergatan samt parkering. Kommunen hade investeringsutgifter på 5,4 mnkr år 2016 för denna åtgärd. Investeringsbidraget är inte budgeterat 2017, varför det blir ett överskott på 2,7 mnkr.

Inom teknisk avgiftsfinansierad verksamhet är den totala budgetavvikelsen mindre. Investeringsbudgeten var 4,1 mnkr netto. Nettoutfallet blev 2,6 mnkr.

Den största avvikelsen inom VA-verksamheten är att investeringsbudgeten för att löpande byta ut komponenter i nuvarande ledningsnät har överskridits med 5,2 mnkr. Budgeten var på 3,0 mnkr. Dock har flera mindre projekt inte genomförts 2017, vilket medför en positiv total avvikelse trots överskridandet.

Förutom tekniska nämnden finns det lite större avvikelser inom vård- och omsorgsnämnden (+2,3 mnkr) samt kommunstyrelsen (+3,0 mnkr). Den stora avvikelsen inom vårdoch omsorgsnämnden beror till övervägande del på att inköp av bilar försenats på grund av försenad upphandling. Inom kommunstyrelsen är det främst projekt för utbyte och IT-utrustning och mjukvara som avviker.

Två större projekt har avslutats under året. Det är överföringsledningen Blentarp-Sövde-Sjöbo etapp II och Sjöbo Sommarby, båda inom avgiftsfinansierad verksamhet. Överföringsledningen blev slutligen 0,8 mnkr dyrare än budget. Även VA-investeringen i Sjöbo sommarby blev totalt 0,8 mnkr dyrare än budget men fördyringen möttes av lika stor positiv avvikelse när det gäller anslutningsavgifter, så totalt följde projektet nettobudgeten.

Investeringsbudgeten överstiger de löpande avskrivningarna, vilket gör att i längden kommer mer och mer av kommunens resurser att användas till avskrivningar.

Över 100 procent i självfinansieringsgrad innebär att alla investeringar har kunnat finansieras med årets resultat och avskrivningar.

2017 års investeringar har fullt ut egen­finansierats. Årets resultat plus avskrivningar är 45,5 mnkr medan investeringarna är 28,7 mnkr. Det innebär att investeringarna har finansierats med överskott från den löpande verksamheten.

Risk – kontroll

Soliditet

Soliditeten är ett sätt att mäta kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Måttet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med ackumulerade årliga över- och underskott. Kommunens årliga resultat summeras i det egna kapitalet som ställs i förhållande till tillgångarna, för att få fram soliditeten. Ju högre soliditet, desto mindre del av tillgångarna är lånefinansierade och desto starkare långsiktigt handlingsutrymme har kommunen.

Goda resultat 2014 (+23,5 mnkr), 2015 (+29,0 mnkr), 2016 (+23,0 mnkr) och 2017 (+23,9 mnkr) har ökat det egna kapitalet väsentligt. Trots de goda resultaten och att årets invest­eringar samt investeringar 2014 och 2015 fullt ut egenfinansierats med årets resultat plus avskrivningar har soliditeten sjunkit de senaste åren. Visserligen har nedgången kommit från en hög nivå men ändå är trenden en nedgång i soliditeten.

År 2016 berodde nedgången till stor del på att investeringarna var så stora att de inte fullt ut egenfinansierades med årets resultat plus avskrivningarna. I år beror nedgången på att balansomslutningen ökat då bland annat inkomna VA-anslutningsavgifter ökat med drygt 18 mnkr. VA-anslutningsavgifter redovisas som en skuld till kollektivet och upplöses i den takt som anläggningstillgångarna avskrivs.

Till det kommer ökade kortfristiga skulder, vilket även detta ökar balansomslutningen och därigenom minskar soliditeten. Hela ökningen beror på att AB Sjöbohem har ökat sina likvida medel (+26,9 mnkr). Redovisningen av det gemensamma koncernkontot med AB Sjöbohem och Sjöbo Elnät AB innebär att kommunen redovisar hela kontot som en tillgång i kommunen och respektive bolags andel som en kortfristig skuld till bolagen. Ökar bolagen likviditeten ökar kommunens kortfristiga skulder.

En ökning av balansomslutningen har inneburit att tillgångarna har ökat snabbare än vad det egna kapitalet gjort, vilket i sin tur gjort att soliditeten sjunkit. När soliditeten är hög (som i Sjöbos fall) är det svårt att upprätthålla eller öka soliditeten eftersom det egna kapitalet procentuellt måste öka snabbare än tillgångarna.

År 2016 var genomsnittet för soliditeten inklusive pensionsåtagande 14 procent i kommunerna. Kommunen med högst soliditet i landet hade då en soliditet på 70 procent. Sjöbo hade Sveriges andra högsta soliditet. Dock bör betänkas att Sjöbo har sina verksamhetsfastigheter i bolaget som i sin tur lånefinansierat en stor del av sina fastigheter. Hade verksamhetsfastigheterna varit i kommunens ägo hade kommunen behövt lånefinansiera en del av fastigheterna, vilket väsentligt hade påverkat soliditeten negativt. Soliditeten för kommunkoncernen var 2016 ändå bland de 31 bästa i landet.

Skuldsättningsgrad

Av kommunens tillgångar har 32 procent finansierats med främmande kapital. Måttet benämns skuldsättningsgrad och är soliditetmåttets motsats. Eftersom det främst är de långfristiga skulderna som genererar räntekostnader, är det intressant att konstatera att den långfristiga skuldsättningen fortsatt är låg. De långfristiga skulder som finns är inte räntebärande utan avser anslutningsavgifter och andra investeringsinkomster, vilka har ökat.

Avsättningarna är endast en liten del av kommunens främmande kapital. I avsättningar finns bland annat avsättning för pensionsåtagande med 8,5 mnkr och avsättning för återställande av deponi med 1,3 mnkr.

Kundfordringar

Risken för att kommunens kunder inte uppfyller sina åtaganden och att betalning inte erhålls för kundfordringarna utgör en kundkreditrisk. Kredittiden är tiden från det att fakturan skickas, tills den betalas.

Skillnaden mellan nämnderna beror främst på faktureringsrutiner och beviljad kredittid. Kommunstyrelsen har hyror och arrenden med kredittid på 30–90 dagar, vilket gör att snittet är högt. Familjenämnden fakturerar runt den 5:e med förfallodatum i slutet på månaden, vilket gör ett snitt på 24,7 dagar rimligt. Vård- och omsorgsnämnden fakturerar mellan den 10:e och 15:e med förfallodatum i slutet på månaden, vilket gör ett snitt på 20 dagar rimligt. Tekniska nämnden och samhällsbyggnadsnämnden fakturerar löpande med ett förfallodatum den sista i månaden efter gjord fakturering, så deras kredittid är helt rimlig.

Genomsnittlig kredittid

Pensionsförpliktelser

År 2013 slöts ett avtal med KPA Pension om en försäkringslösning för kommunens pensionsåtagande före 1998. Genom överenskommelsen där kommunen betalade 229,4 mnkr till KPA Pension plus löneskatt blev kommunens pensions­åtagande väsentligt lägre än tidigare.

Det totala åtagandet har minskat något. Hela åtagandet redovisas i balansräkningen.

Budgetföljsamhet

Budgetföljsamhet är ett mått på vilken finansiell kontroll som kommunen har.

En god prognossäkerhet innebär att kommunen har bättre förutsättningar att anpassa sig till förändringar under året. För att ha ordning i ekonomin med alla osäkerheter är det dock bättre att prognostisera försiktigt än att ta risker.

Det bör även betänkas att vid prognostiserat underskott förväntas nämnderna att vidta åtgärder, vilket i sin tur påverkar underskottet. Till det kommer att under året kan nämnd få tillskott för att täcka ett underskott, exempelvis familjenämnden som fått 2,5 mnkr i tillskott till individ- och familjeomsorgen efter delårsrapport 1. Även samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen har fått tillskott under året. Tillskottet om 0,3 mnkr (samhällsbyggnadsnämnden) och 0,2 mnkr (kommunstyrelsen) kom efter delårsrapport 2.

Både 2015 och 2016 var avvikelserna mellan slutligt resultat och prognosen i delårsrapport 1 motsvarande 2,1 procent av driftkostnaderna. År 2017 var avvikelsen 1,4 procent, det vill säga något bättre men fortfarande är det en stor avvikelse. Avvikelsen alla tre åren innebar att resultatet blev bättre än prognostiserat.

Även avvikelsen mellan delårsrapport 2 och slutligt resultat var större både 2015 och 2016 mätt som andel av driftkostnaderna. År 2017 var avvikelsen 0,9 procent.

De nämnder som har ett positivt resultat har alla fått ett bättre resultat än prognostiserat. För vård- och omsorgsnämnden och överförmyndaren, som är de enda nämnderna/ansvaren med underskott, är det tvärtom.

Vård- och omsorgsnämndens underskott finns inom både äldreomsorgen (–1,4 mnkr) och inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning (–1,1 mnkr). Nämnden uppvisade ett underskott även vid delårsrapport 2, då prognosen var ett underskott om totalt 0,7 mnkr.

Under året har även kommunstyrelsen, familjenämnden och samhällsbyggnadsnämnden uppvisat underskott. För kommunstyrelsen blev det ett betydande överskott vid årets slut, en del beroende på svårprognostiserade förbättringar under slutet på året, men det finns också överskott inom verksamheterna som bör kunna prognostiseras med större träffsäkerhet. Största förbättring jämfört med delårsrapport 2 återfinns inom kommunövergripande verksamhet som blev 2,4 mnkr bättre än prognosen i delårsrapport 2 och hamnade slutligen på en budgetavvikelse uppgående till +2,9 mnkr. En stor avvikelse mellan delårsrapport 2 och slutligt resultat finns också inom politisk verksamhet som med en budgetavvikelse på 1,0 mnkr blev 0,9 mnkr bättre än prognostiserat resultat vid delårsrapport 2. Mer träffsäkerhet fanns i prognosen för kulturverksamheten som fick ett litet överskott om 0,1 mnkr. Turism- och fritidsverksamhetens negativa avvikelse om 0,8 mnkr innebär att kommunstyrelsens totala resultat är +3,3 mnkr.

Familjenämnden fick slutligen ett plusresultat (+0,1 mnkr) men har prognostiserat negativa resultat under alla uppföljningar under året. Trots ett totalt slutligt resultat i paritet med kommunbidraget uppvisar nämndens verksamheter stora avvikelser mot budget. För främst vuxenutbildning, arbetsmarknadsåtgärder och integrationsverksamheten är det en stor avvikelse mellan prognosen om +0,3 mnkr i delårsrapporten i augusti och det slutliga resultatet om +3,2 mnkr. Inte lika stor avvikelse, men ändå en lite större avvikelse mot prognos, finns inom förskola, fritidshems- och grundskoleverksamheten där det slutliga resultatet blev –5,6 mnkr mot prognosen i delårsrapporten i augusti på –4,0 mnkr. Övriga verksamheters prognosträffsäkerhet bedöms bättre. Gymnasieskolan uppvisar ett överskott om 2,9 mnkr. Likaså har turism- och fritidsverksamheten (+0,3 mnkr) samt kulturverksamheten (+0,4 mnkr) överskott. Överskotten inom dessa verksamheter möter individ- och familjeomsorgens underskott om 1,1 mnkr.

Inom teknisk skattefinansierad verksamhet blev utfallet 1,3 mnkr bättre än prognosen vid delårsrapport 2. Framför allt blev kostnaden för gata/park betydligt lägre än prognostiserat.

Samhällsbyggnadsnämndens överskott om 0,4 mnkr återfinns helt inom miljö- och hälso­skyddsverksamheten.

Störst avvikelse mot budget finns inom finansieringen, där bland annat kostnaderna för äldre pensioner budgeterats till 2,7 mnkr, men istället för en kostnad blev det återbetalningar på 0,8 mnkr inklusive löneskatt. Till det kommer att inte alla medel avsatta till särskilda lönesatsningar används, vilket ger ett överskott om 0,3 mnkr. Vidare har tidigare års befarade avvecklingskostnader för avvecklingen av gymnasieförbundet kostnadsförts under finansieringsansvaret. Nu när slutregleringen gjorts blev kostnaden 0,3 mnkr mindre än beräknat, vilket ger ett överskott 2017.

Förändrad redovisning gjorde att politikernas pensioner blev ett överskott på 0,2 mnkr istället för budgeterad kostnad på 0,3 mnkr.

Verksamheterna belastas med personal­omkostnadspålägg på lönekostnader för att finansiera kommunens kostnader för nyintjänade pensioner, löneskatt och arbetsgivaravgifter. Lägre pensionskostnader än budgeterat medförde ett överskott om 0,9 mnkr för denna del av finansieringsverksamheten.

Inom teknisk skattefinansierad verksamhet blev utfallet 0,9 mnkr bättre än prognosen vid delårsrapport 2. En del av förklaringen till prognosavvikelsen är att nämnden befarade förseningar när en upphandling av entreprenör för asfalt överklagades men att så inte blev fallet.

Till kommunstyrelsens förfogande

När budget 2017 fastställdes fanns det 3,5 mnkr till kommunstyrelsens förfogande. Pengarna redovisas i finansieringsverksamheten tills kommun­styrelsen beslutar om användandet. Under 2017 har kommunstyrelsen/kommunfullmäktige fattat följande beslut om användandet: