Förvaltningsberättelse

Personalresursen

Sjöbo kommun som arbetsgivare

Sjöbo ska vara en attraktiv arbetsgivare. Med hjälp av kommunens personalpolitiska program Sjöbo kommun – En arbetsplats att längta till drivs en tydlig personal- och lönepolitik.

Kommunen hade hög personalom­sättning 2017. Det råder en generell brist på arbetskraft i en rad yrkeskategorier som är väsentliga för ­Skånes kommuners verksamheter. Bristen har lett till ökad konkurrens mellan kommunerna med personalomsättning och löneglidning som följd.

Det är ytterst viktigt för kommunen att arbeta strategiskt med att vara en attraktiv arbetsgivare och både kunna rekrytera och behålla kompetent personal.

Tillsvidareanställd personal

Den 31 december 2017 hade kommunen 1 138 tillsvidareanställda medarbetare. Det var en ökning med 36 personer och berodde främst på att visstidsanställningar övergick i tillsvidare­anställningar. Antalet barn, ungdomar och äldre ökar, vilket innebär ökande behov av kommunal service och mer personal.

Personalomsättningen ökade inom yrkes­grupperna undersköterskor och förskollärare. Det berodde delvis på pensionsavgångar, men även på avslut på egen begäran.

Antal tillsvidareanställda män och kvinnor

Nämnd 2015 2016 2017
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
Kommunstyrelsen301545381654371653
Vård- och omsorgsnämnden432394714573849548847535
Familjenämnden3709346338410348738497481
Teknisk nämnd163349133346133346
Samhällsbyggnadsnämnd115161372015823
Totalt8591851 0449061971 1029372011 138

Kommunen behöver i större utsträckning undersöka och analysera anledningarna till att med­arbetarna väljer att sluta. Hög personalomsättning tar mer resurser, innebär fler rekryterings­processer att hantera och fler personer att introducera. Sjöbo kommuns förmåga att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta, engagerade och ansvars­tagande medarbetare är av största vikt. Familje­förvaltningens svårigheter att rekrytera förskollärare, legitimerade och behöriga lärare gör att samma tjänst annonseras flera gånger. Det råder brist på utbildade lärare och förskollärare.

Situationen för socialsekreterarna har stabili­serats tack vare tillsvidareanställningar och att chefer och gruppledare arbetat systematiskt med introduktion, mentorskap och utökat det admini­strativa stödet för socialsekreterarna.

Hel- och deltidsarbete

För ett par år sedan fattades ett politiskt beslut om önskad sysselsättningsgrad och förvaltningarna försöker hitta lösningar för dem som önskar utökad sysselsättningsgrad.

Antal heltids- och deltidsanställningar

År Kvinnor Män Totalt Andel heltid, procent
Heltid Deltid Heltid Deltid
2017532405169321 13861,5
2016489416166311 10259,4
2015468391152331 04459,4

Totalt ökade andelen heltidsarbetande med 2,1 procentenheter och utgör nu 61,5 procent av de anställda.

Pensionsavgångar

År 2017 avgick 43 personer med pension, vilket var en ökning. Av dessa var det endast 25 som skulle fylla eller hade passerat 65-årsdagen 2017.

Lediga tjänster

Antalet tjänster som utannonserades var 361, varav 5 annonserades internt, vilket var en minskning. Antalet tjänster håller sig kring samma höga antal som 2016. Jämfört med tidig­are år var antalet klart fler beroende på den ökade personalomsättningen.

Antal utannonserade tjänster

Förvaltning 2015 2016 2017
Antal
tjänster
Varav
tillsvidare
Antal
tjänster
Varav
tillsvidare
Antal
tjänster
Varav
tillsvidare
Kommunstyrelsen2753292310
Vård- och omsorgsnämnden164551925616655
Familjenämnden1629613698157109
Samhällsbyggnadsnämnden435320
Teknisk nämnd18697136
Totalt375165374173 361180

Totalt utannonserades 180 tillsvidareanställningar 2017. Av dem var 139 heltidstjänster, vilket var en ökad andel. Av tjänsterna var 7 med lägre sysselsättningsgrad än 75 procent, en något lägre andel än 2016.

Vidare utannonserandes 181 tidsbegränsade anställningar med sysselsättningsgradsgrader mellan 75 och 100 procent och 4 tjänster med lägre sysselsättningsgrad, en minskning i förhållande till 2016. Resterande är olika timvikariat.

Många av de tidsbegränsade anställningarna är sommarvikariat, främst inom vård och omsorg, samt säsongsanställning inom park- och grönyteskötsel. Till det kommer personal till friluftsbaden under sommaren. Dessa tjänster finns under kommunstyrelsen.

Användandet av sociala medier såsom Facebook, Instagram och LinkedIn ökar och har visat sig framgångsrikt vid rekryteringar. Fler verksamheter lyfts fram i kommunens sociala kanaler för att sprida information om lediga jobb, visa upp olika aktiviteter och vad de olika verksamheterna gör. Det ger insyn i verksamheternas vardag och skapar intresse för att jobba i Sjöbo kommun.

Hälsofrämjande arbetsplats

Ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare är att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser.

Den 1 januari höjdes friskvårdsbidraget radikalt till 80 procent av kvittoutlägg, maximalt 2 500 kr. Det innebär att Sjöbo kommun ligger i toppen av Skånes offentliga arbetsplatser med en hög friskvårdssubvention.

Andelen som tar ut friskvårdsbidraget har ökat för varje år. Under 2017 ökade uttaget med 39 procent från 432 till 604 personer. Medel­uttaget per person var 1 865 kr till en sammanlagd kostnad på 1,1 mnkr.

Av friskvårdsbidraget betalas 86 procent till kvinnor, trots att de motsvarar 82 procent av de anställda.

Medarbetarna har även, om verksamheten tillåter, möjlighet till en timmes friskvård på betald arbetstid per arbetsvecka.

Utbetalt friskvårdsbidrag

År Antal Summa Snitt per
person
20176041 126 3991 865
2016432324 670751
2015380283 229745

Friskvårdsgruppen Orka Mer gav ut två aktivitetshäften med ett antal olika aktiviteter.

Sjukfrånvaro

Sjukskrivningstalet ökade något (0,3 procent­enheter). Det nationella snittvärdet presenteras inte förrän i april 2018, men prognosen är att Sjöbo kommun fortfarande har klart lägre sjukfrånvaro än riket i genomsnitt.

Långtidsfrånvaron minskade något, ­vilket innebär att korttidsfrånvarons andel av den totala frånvaron ökade. Det var främst i gruppen ”yngre” under 29 år som korttidsfrånvaron ökade, men finns ingen återkommande orsak till varför gruppens frånvaro var så hög. Vid korttidsutredningar som chefen genomförde med medarbetarna framgick att orsakerna över­vägande var infektioner, magsjuka, stress- och ångestproblematik samt trötthet. Arbetsrelaterad ohälsa är inte vanlig i denna åldersgrupp.

Hösten 2017 noterades att många tim­anställda hade väldigt hög sjukfrånvaro, ofta i flera led (den ordinarie personalen blir sjuk, en timvikarie anlitas, men blir sjuk och ytterligare en vikarie får tas in), med ökade kostnader som följd. Framgent intensifieras uppföljningen av korttidsfrånvaro och insatser för att få bukt med frånvaron prioriteras.

Kommunen fortsätter för övrigt att arbeta aktivt för att förebygga sjukskrivningar och på ett tidigt stadium genomföra rehabutredningar för identifiera orsakerna till ohälsan. För att hjälpa medarbetare att bibehålla sin hälsa och arbetsförmåga används företags­hälsovården i hög utsträckning.

Antalet köp av insatser från företagshälsovården ökade med nära 33 procent, från 1 280 timmar 2016 till 1 701 timmar. Främst var det psykolog- och beteendevetartjänster som ­nyttjades. Flera större förebyggande och hälso­främjande insatser påbörjades, men det tar tid att förbättra och förändra arbetsmiljö och hälsa innan det ger resultat på sjuktalet.

Sjöbo kommun har ett samverkansavtal med Försäkringskassan som innebär att kommunen redan dag 28 genomför en rehabutredning och förmedlar den till Försäkringskassan. Tyvärr är Försäkringskassans organisation inte ­anpassad till samverkansavtalet och det får ­konsekvenser på rehabiliteringsprocessen. De gemensamma avstämningsmötena minimerades på grund av kassans arbetsbelastning. Det medförde att vissa med­arbetares sjukskrivningar blivit längre än önskvärt.

I jämförelse med andra kommuner har Sjöbo i flera år utmärkt sig med låga ohälsotal. Jäm­förelsetal för 2017 finns inte att tillgå, men ett vägt medelvärde för 2016 års sjukfrånvaro var 7,2. Av Sveriges 290 kommuner hade endast 33 lägre sjukfrånvaro än Sjöbo. Vad gäller långtidssjukskrivningens andel av den totala sjukfrån­varon befann sig Sjöbo kommun på 23:e plats.

Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid

Nämnd År Total sjukfrånvaro Långtids­frånvaro* Kvinnor Män Anställda
≤ 29 år 30–49 år 50 ≤
Kommunstyrelsen20173,627,03,63,810,63,61,7
20163,147,13,22,94,81,64,2
20151,946,81,92,10,52,21,9
Familjenämnden20175,027,35,33,94,73,86,9
20164,827,25,13,65,83,95,4
20154,836,14,82,73,73,96,5
Vård- och omsorgs-nämnden20177,940,78,71,85,18,68,1
20167,441,67,83,73,97,88,1
20157,136,27,25,25,07,07,9
Stadsbyggnadsnämnden20171,10,00,02,40,01,70,0
20165,643,79,20,90,03,112,0
20153,00,04,31,02,41,05,5
Tekniska nämnden20173,230,81,63,83,01,84,6
20164,023,62,94,62,33,45,2
20154,456,21,95,43,21,37,5
Sjöbo kommun totalt20176,034,76,73,34,95,57,1
20165,835,56,33,74,95,26,7
20155,636,86,13,64,24,87,0
Sveriges kommuner2017
20167,248,68,04,45,86,88,0
20157,048,87,74,35,36,77,7

*Procent av den totala sjukskrivningen, sjukskrivning mer än 60 dagar.

Arbetsmiljö

År 2017 gjordes 42 arbetsskadeanmälningar. De vanligaste skadeorsakerna var fall och överansträngning. Av anmälningarna kommer 30 från vård och omsorg.

Tillbudsanmälningarna ökade kraftigt till 488 (346). Det var troligen en direkt konsekvens av en medveten uppmaning till medarbetarna att anmäla tillbud. Psykisk överbelastning var den vanligaste orsaken. Där ingår avvikelsen att man inte tillsatt frånvaro med vikarie. Hot och våld fortsätter att dominera anmälningarna och står för 144 av tillbuden. En genomgång visade att det vid flera tillfällen uppstått kroppslig eller själslig skada och att tillbudet skulle ha anmälts som skada. Under 2018 utbildas all personal i skillnaderna mellan observation, tillbud och olycka.

Löner

I 2017 års löneöversyn var samtliga avtal utom Kommunals sifferlösa, det vill säga, de angav inget minsta genererat löneökningsutrymme. Kommunals avtal innebar två olika utrymmen, 530 kronor per person och därutöver 180 kronor för undersköterskor i vård och omsorg.

Utöver täckning för de centrala löneavtalen fanns även 2,0 mnkr avsatta för strategiska satsningar för konkurrenskraftiga löner i förhållande till övriga kommuner i södra Skåne. Det strateg­iska utrymmet användes för att justera oskäliga löneskillnader som uppstått i flera verksamheter, genom riktade satsningar på så kallade snedsitsar. En del av utrymmet gick åt som kompensation till den fristående verksamheten.

Lönespridning och jämställda löner

Lönespridningen inom kommunens olika yrkesgrupper är generellt god och ökade i flera yrkesgrupper.

Skillnaderna i lön mellan kvinnor och män har minskat flera år, men ökade åter 2017. Kvinnorna i Sjöbo kommun tjänade motsvarande 95 procent av männens löner (förvaltnings- och avdelningschefer var inte medräknade). Att löneskillnaden ökar igen, kan delvis härledas till den ökade personalomsättningen och att männen utnyttjat den bättre än kvinnorna.

Kvinnors lön i procent av mäns

Grupp 2015 2016 2017
B959391
C102100101
D969594
E100100101
F969899
G9810198
H1029997
I929289
J969789
K
L104102106
M9995106
N
O
Totalt969695

Löner i förhållande till andra kommuner i södra Skåne

Kommunen konkurrerar främst med andra kommuner i södra Skåne om arbetskraften. Jämförelser görs därför på löneutvecklingen i Sjöbo kommun i förhållande till övriga kommuner i södra Skåne, för att se om Sjöbos löner är konkurrenskraftiga.

Strategiska satsningar för konkurrenskraftiga löner har gjorts under flera år och har inneburit att Sjöbo kommuns löner är i nivå med genomsnittet för södra Skånes kommuner för flera yrkesgrupper. Samtidigt innebär den rådande konkurrenssituationen att löneglidingen är stor i flera kommuner, då alla gör satsningar för en god löneutveckling så att de kan behålla eller attrahera bristkompetens. Inom 36 yrkesgrupper hade Sjöbo kommuns anställda en lön som var lägre än anställdas i andra kommuner i södra Skåne. Åren 2016 och 2015 var det 29 yrkesgrupper.