Förvaltningsberättelse

Hushållning och kvalitet

Sammanfattande bedömning av god ekonomisk hushållning

I jämförelse med andra kommuner var Sjöbos verksamhet länge kostnadseffektiv, höll god kvali­tet och hade ett brett utbud av tjänster. Under senare år har kostnaderna ökat. Stora investeringar har gjorts i skollokaler. Dessutom tillkom satsningarna på simanläggning och idrottshall och lokalkostnaderna är höga. I individ- och familje­omsorgen har kostnaderna också ökat kraftigt, dock från en låg nivå. För att inte kommunen ska hamna i en situation med negativa resultat krävs det nu åtgärder. Den finansiella ställningen är god, men för att den ska bibehållas fordras effektivi­seringar av verksamheterna. Enligt den finansiella långtidsplanen behöver verksamheten effektiviseras med motsvarande 1 procent årligen.

Ekonomi

Samtliga finansiella mål för god ekonomisk hushållning uppnåddes 2017. Det var nämndernas – i första hand kommunstyrelsens och tekniska nämndens – överskott och finansieringsverksamhetens lägre pensionskostnader som bidrog till årets positiva resultat. Endast vård- och omsorgsnämnden redovisade underskott.

Verksamheterna

Av fem målområden bedöms fyra ha uppnåtts. Flera indikatorer förbättrades eller uppfylldes på annat sätt. Dock finns det några indikatorer som inte klarades, såsom andelen elever som når kunskaps­kraven i alla ämnen som försämrades med 1 procentenhet. Särskilt viktigt för Sjöbo är att resultaten i skolan förbättras.

Medarbetare

Två av tre inriktningsmål följdes upp och inget av dem uppnåddes. En förutsättning för att klara personalförsörjningen och kvaliteten i verksamheten på både kort och på längre sikt är förbättrad måluppfyllelse.

Bedömning

God ekonomisk hushållning för Sjöbo kommuns del blir att även fortsättningsvis klara balansgången mellan uppsatta mål och en ekonomi i balans.

Sammanvägt bedöms kommunen inte till alla delar uppnå målet god ekonomisk hushållning med alla resurser.

Vision

Sjöbo – en plats för tillväxt med innovation och attraktivt boende

Uppföljning av finansiella mål för god ekonomisk hushållning

Kommunens ekonomiska mål består dels av årliga mål i budgeten, dels av riktlinjer för god ekonomisk hushållning som tar sikte på ett längre perspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är överordnad god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv.

Enligt riktlinjerna för god ekonomisk hushållning finns det ett överordnat mål för kommunen:

  • Ekonomin sätter gränsen för verksamhetens omfattning.

Eftersom alla finansiella mål nåddes och resultatet var +23,7 mnkr, bedöms det överordnade målet ha uppnåtts.

De mål som anges i punkterna nedan är hämtade från budgeten.

Mål

  • Årets resultat ska vara lägst 1 procent av skatte­intäkter och kommunalekonomisk utjämning.

För att finansiera verksamheten över tid krävs normalt mer än nollresultat. Resultaten ska även skapa utrymme för finansiering av investeringar och för att värdesäkra anläggningstillgångar.

Uppföljning (procent)

2013 2014 2015 2016 2017 2013–2017
3,3 2,8 3,3 2,4 2,4 2,8

Resultatet 2017 justerat för realisationsvinster uppgick till 23,7 mnkr och dess andel av skatte­intäkter och kommunalekonomisk utjämning blev därmed 2,4 procent, vilket var högre än det budgeterade resultatet som var 10,2 mnkr eller 1,1 procent.

I kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning anges att nyckeltalet under en femårs­period i genomsnitt ska vara minst 1 procent. Av ovanstående tabell framgår att även detta mål klarades, eftersom genom­snittet 2013–2017 var 2,8 procent, vilket väsentligt översteg målet.

Mål

  • Över en fyraårsperiod ska inte nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten överstiga summan av avskrivningar och årets resultat för denna verksamhet1.

De gånger som investeringarna är större än investeringsutrymmet behöver de finansieras på annat sätt, antingen genom att kommunens likviditet används eller via nyupplåning.

I riktlinjer för god ekonomisk hushållning finns målet att investeringar fullt ut ska vara självfinansierade. Dock finns tillägget att för den avgiftsfinansierade vatten- och avloppsverksamheten kan undantag göras efter en bedömning av hur taxenivåerna påverkas.

Uppföljning

(mnkr) 2014 2015 2016 2017 2014–2017
Investeringsutrymme 39,0 43,0 44,7 38,0 164,7
Nettoinvesteringar 14,2 23,3 29,8 26,1 93,4

Som framgår av tabellen klarades målet, eftersom nettoinvesteringarna var lägre än det beräknade investeringsutrymmet. Genomgående var investeringsutrymmet varje år större än invest­eringarna när det gällde den skattefinansierade verksamheten.

År 2017 var de totala investeringarna, inklusive den avgiftsfinansierade verksamheten, 28,7 mnkr och det totala investerings­utrymmet var 49,7 mnkr. Det innebär att investerings­utrymmet mer än väl täckte investeringarna. Till det kommer att det i budgetprocessen bedöms hur planerade investeringar påverkar taxe­nivåerna, vilket medger undantag från regeln att investeringarna fullt ut ska vara självfinansierade.

Mål

  • Nämndernas avvikelse i förhållande till kommun­bidraget ska vara noll eller bättre.

Uppföljning

(mnkr) 2015 2016 2017
Avvikelse +18,8 +15,4 +8,8

Nämnderna inklusive finansiering redovisade 8,8 mnkr i överskott, vilket innebär att målet uppfylldes. Det var framför allt kommun­över­gripande verksamhet, gymnasieverksamhet, vuxen­utbildning och integrationsverksamhet, teknisk skattefinansierad verksamhet och finansierings­verksamhet som stod för de stora överskotten, medan de största underskotten fanns i verksamheter för personer med funktions­nedsättning, äldre­omsorg, individ- och familje­omsorg samt förskole-, fritidshems- och grundskole­verksamhet.

Uppföljning av verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning

Kommunfullmäktige beslutade 2010 om Sjöbo kommuns vision 2020. Visionens fem mål­områden är de samhällsområden där en positiv utveckling påverkar alla kommunens invånare och har stor betydelse för framtidens Sjöbo. Varje målområde består av upp till fem inriktningsmål. I budgeten kompletteras inriktningsmålen med indikatorer. En indikator är ett nyckeltal eller mått som belyser aspekter i verksamheten som det är viktigt att sträva efter.

Ambitionen är att göra en systematisk uppföljning av målen och att redovisa måluppfyllelsen i årsredovisningen. Avstämningen nedan gäller kommunen totalt. Grön färg anger att indikatorn uppnåddes, medan röd färg anger att den inte nåddes. En grå markering används där det saknas mätetal och/eller bedömning av måluppfyllelsen samt då resultatet varken förbättrats eller försämrats. En bedömning görs även av om inriktningsmålen och målområdena uppnåddes.

De indikatorer som används utvärderas varje år i samband med budgetprocessen. Vissa indika­torer behöver ersättas, antingen för att de har spelat ut sin roll eller för att mätetal saknas.

 

Målområde 1 – Livskvalitet

Totalt för målområdet förbättrades resultatet, ­vilket bland annat återspeglas i att tre av fyra inriktningsmål uppnåddes. År 2016 klarades endast inriktningsmålet Attraktivt och mångsidigt boende. Inriktningsmålen Ett gott liv och en aktiv fritid och Tillgänglighet och delaktighet förbättrades 2017, eftersom medborgarna i ökad utsträckning var nöjda med Sjöbo som en plats att leva och bo på. Även inflytandet förbättrades.

       INRIKTNINGSMÅL        INDIKATOR RESULTAT
2016 2017
Ett gott liv och en aktiv fritid Nöjd-Region-Index ska förbättras. 60 61
Nöjd-Medborgar-Index ska förbättras. 56 56
Antalet polisanmälningar om våld i nära relationer/bekanta med offret ska minska.
Tillgänglighet och delaktighet Nöjd-Inflytande-Index ska förbättras. 38 42
Tillgängligheten på kommunens kommunikationskanaler ska öka. 71 76
Attraktivt och mångsidigt boende Kommunens flyttnetto ska vara positivt. 228 354
Mångfald och valfrihet Antalet externa aktörer ska öka. 2 3

Ett gott liv och en aktiv fritid

Indikatorerna Nöjd-Region- (NRI) och Nöjd-­Medborgar-Index (NMI) mäter med­borgarnas syn på Sjöbo som en plats att bo och leva på samt vad medborgarna i Sjöbo tycker om kommunens verksamhet. Indexen är i princip oförändrade sedan 2016. Genomsnittsindex för NRI i de 131 del­tagande kommunerna var 60, medan Sjöbo hade 61. Områden som bör prioriteras för att få nöjdare medborgare är bostäder och fritidsmöjligheter.

Med NMI 56 redovisade Sjöbo ett resultat i nivå med genomsnittet som var 55. Det är framför allt områdena grundskola, miljöarbete, gator och vägar, stöd för utsatta personer samt idrotts- och motionsanläggningar som kan höja helhetsbetyget.

Med ökad information och lättillgängligare stöd till utsatta för våld i nära relation ökade antalet polisanmälningar 2016. Statistiken för 2017 är ännu ej tillgänglig.

Tillgänglighet och delaktighet

Nöjd-Inflytande-Index mäter vad ­medborgarna i Sjöbo tycker om inflytandet i kommunen. Indexet förbättrades från 38 till 42. Genom­snittet var 40 och för Sjöbos del är det som tidigare främst förbättringar av påverkan och förtroende som kan höja helhetsbetyget.

Resultatet för tillgängligheten på kommunens kommunikationskanaler förbättrades, men Sjöbos medelvärde på 76 var sämre än genomsnittets 79. Ett kommunikationsprojekt påbörjades för att förbättra kommunikationen. Projektet fortsätter 2018.

Attraktivt och mångsidigt boende

Årets flyttnetto var 354 personer och befolknings­ökningen den största sedan 1990.

Mångfald och valfrihet

Antalet verksamheter där medborgarna kan välja aktör ökade något med ytterligare en hemtjänst­aktör. Vård- och omsorgsnämnden arbetar fortlöpande för att öka antalet.

 

Målområde 2 – Kunskap

Inom målområdet återfinns inriktningsmål som bedöms vara särskilt viktiga för ­Sjöbos utveckling. Två av fyra inriktningsmål följdes upp och ett klarades. Målområde 2 nådde inte målet, framför allt för att färre elever uppnådde målen i alla ämnen.

       INRIKTNINGSMÅL        INDIKATOR RESULTAT
2016 2017
  Elevens förutsättningar står i centrum  
Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten Andelen barn och elever som upplever lugn och ro i förskolan och skolan ska öka. (Procent) 93
respektive 86
Alla elever ska nå kunskapsmålen och -kraven när de lämnar grundskolan. (Procent) 80 79
Andelen elever som fullföljer gymnasie­utbildningen inom fyra år ska öka. (Procent) 74 80
Möjligheter till livslångt lärande Antalet deltagare som slutför vuxen­utbildning med godkänt ska öka. 115 163
Andelen SFI-elever som genomför nivåerna A–D ska öka.
  Yrkesinriktad högre utbildning  

Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten

Indikatorn andelen barn och elever som upp­lever lugn och ro i förskolan och skolan var ny för 2017, vilket innebär att det inte fanns några relevanta jämförelsetal. Utfallet på 93 procent för förskolan och 86 procent för grundskolan visade dock att de flesta barn och elever upplevde lugn och ro i verksamheterna, även om det finns en förbättringspotential.

Den absolut viktigaste indikatorn Andelen elever som når målen i alla ämnen redovisade en försämring med 1 procentenhet. Resultatet 2016 innebar ett trendbrott i förhållande till tidigare år. Trots minskningen 2017 har resultatet stabiliserats på en högre nivå.

Indikatorn anger resultatet för elever folkbokförda i Sjöbo kommun oberoende av om eleverna gått i kommunal skola i Sjöbo, i friskola eller i kommunal skola i en annan kommun. Med årets resultat placerade sig Sjöbo på plats 13 av Skånes 33 kommuner, en förbättring med 1 placering.

Det är även intressant att se hur de kommunala skolorna i Sjöbo klarade kunskaps­uppdraget. År 2017 uppnådde 74 procent av eleverna kunskaps­målen i alla ämnen, en försämring i förhållande till 2016, då det var 80 ­procent. Försämringen berodde på fler nyinvandrade elever. Om man bortser från nyinvandrade var resultatet oförändrat. Det målmedvetna arbetet för att förbättra elever­nas resultat måste fortsätta.

Andelen elever som fullföljde gymnasie­utbildningen inom fyra år minskade 2016 för att åter öka 2017. Sjöbo har traditionellt haft goda resultat här, men från att tidigare ha legat bland den övre hälften av kommunerna i Skåne, ligger Sjöbo från och med 2015 under genomsnittet. Utfallet 2017 innebar en liten förbättring – från plats 24 till plats 21.

Möjligheter till livslångt lärande

Andelen deltagare som slutför utbildning visade en betydande ökning. En av orsakerna var den statliga satsningen på vuxenutbildningen.

Andelen SFI-elever som genomför nivåerna A–D ska öka. Utbildningen är dock inte upplagd enligt den modellen.

 

Målområde 3 – Företagande och arbete

Tre av fyra inriktningsmål i målområdet upp­nåddes. Viktiga åtgärder för att stärka före­tagandet och öka måluppfyllelsen blir att förbättra kommunens service till företagen och tjänste­männens attityder, men även fiberfrågan, kopplingen skola–näringsliv samt allmänna kommunikationer är viktiga områden för förbättringar.

       INRIKTNINGSMÅL        INDIKATOR RESULTAT
2016 2017
Positivt klimat för entreprenörskap Inom ett sammanhängande område i anslutning till väg 11 och 13 ska det finnas minst 25 000 kvadratmeter exploaterad mark tillgänglig för företagsetablering. 32 000 50 000
Antalet rådgivningar som Nyföretagar­centrum genomför ska öka. 27 38
Fortsatt satsning på ”de gröna näringarna” Andelen avtal med små- och medelstora företag ska öka. (Procent) 5 5
Ett livskraftigt näringsliv Andelen kommunala verksamheter som konkurrensutsätts enligt lagen om offentlig upphandling eller anbud ska öka. (Procent) 7 9
Andelen nyregistrerade företag per
1 000 invånare ska öka. (Procent)
5,8 5,5
Samverkan med forskning, utbildning Samverkan med forskning, utbildning och innovatörer ska öka. 4 23

Positivt klimat för entreprenörskap

Det finns god beredskap i form av exploaterad mark för företag som önskar etablera sig i Sjöbo. Nyföretagarcentrum ökar successivt antalet rådgivningar och det finns goda förutsättningar för nyföretagande i kommunen.

Fortsatt satsning på ”de gröna näringarna”

I måltidsverksamheten är ett av livsmedelsföretagen stationerat i sydöstra Skåne och fyra i Skåne. År 2018 görs flera livsmedelsupphandlingar och då försöker kommunen att få fler små och medelstora leverantörer.

Ett livskraftigt näringsliv

Nivån på nyföretagandet ligger vanligtvis högt i såväl Sjöbo som Skåne. År 2016 uppgick antalet nya företag per 1 000 invånare 16–64 år till 13,1, vilket kan jämföras med 11,6 i Skåne och 11,7 i riket.

Det startades 105 nya företag i Sjöbo 2017 (109 år 2016). Även om det var en liten minskning tillhörde 2017 de 10 bästa åren vad gäller nya företag under perioden 2000 till 2017.

Andelen kommunala verksamheter som konkurrensutsätts ökade då ogräsbekämpning på hårdgjorda ytor och skanning av fakturor upphandlades.

Samverkan med forskning, utbildning

Exempel på samarbete med forskning och utbildning är plan- och bygglovsverksamhetens pågående projekt med Yrkeshögskolan i Helsingborg och ett planerat projekt med Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet. Miljöenheten driver i samarbete med forskningsinstitutet RISE ett projekt för att öka kunskapen i Skåne om gödselbehållare och risk för läckage.

 

Målområde 4 – Infrastruktur

I målområdet uppnåddes samtliga inriktningsmål.

       INRIKTNINGSMÅL        INDIKATOR RESULTAT
2016 2017
Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet Antalet sammanhängande cykelstråk ska öka.
Antalet cykelstråk i kombination med rid­vägar ska öka.
Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik Antalet resor med kollektivtrafik ska öka.
Antalet turer med kollektivtrafik mellan kommunens tätorter ska öka.
Modern ICT Antalet hushåll som bedöms ha möjlighet till god internetuppkoppling ska öka.

Utbyggnad av vägnät och ökad trafiksäkerhet

Gång- och cykelvägsnätet utökades med två cykelvägar som sammanbinder stråket ­Stationsområdet–Centrum–Färsingaskolan samt ­Ågatan–Idegatan och Tegelgatan.

Tekniska förvaltningen har framfört önske­mål till Trafikverket om cykelstråk i kombination med ridväg mellan Hemmestorp och Veberöd.

Kortare pendlingstider, fler bussturer och spårbunden trafik

Antalet resor med kollektivtrafik ökade, linjen Simrishamn–Sjöbo–Lund med nästan 6 procent, och pendeln till Lund med 4. Även landsbygdslinjerna ökade.

Antalet resor med kollektivtrafik ökade både beträffande Skåneexpressen till Lund (2 procent) och till Malmö (6,5 procent). Även på flera av de lokala linjerna ökade antalet resande. Hörby­bussens resande ökade med 20 procent. Undantaget var busslinjen Sjöbo–Sövde–Blentarp som minskade med 8,5 procent.

Modern ICT

Antalet hushåll med möjlighet till fibernät bedöms öka. Privata aktörer ansvarar för detta, varför någon exakt uppföljning inte är möjlig. Teleservice arbetar vidare med utbyggnaden av fibernät i kommunen. Stora projekt pågår, framför allt på landsbygden och i de mindre byarna.

 

Målområde 5 – Hållbar utveckling

De mätningar och bedömningar som gjorts innebar att målet för hållbar utveckling uppnåddes. Antalet hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ökade, samtidigt som antalet icke godkända avlopp minskade och det bidrar till ett hållbarare samhälle.

       INRIKTNINGSMÅL        INDIKATOR RESULTAT
2016 2017
Hållbar utveckling Restavfall vid fastigheten ska minska. (Kilogram) 136 136
Antalet hushåll anslutna till kommunalt avlopp och vatten ska öka. 5 284 5 305
Andelen icke godkända enskilda avlopp ska minska. (Procent) 55 54

Restavfallet per person ökade marginellt. För att uppmuntra till ändrat beteende bedrivs informations­kampanjer. Taxan är konstruerad så att den uppmuntrar till val av fyrfackskärl.

Antalet enskilda avlopp i Sjöbo kommun uppskattas till 4 000, inklusive cirka 700 i sommar­byarna, som enligt beslut ska få kommunalt avlopp. Eftersom antalet icke godkända enskilda avlopp minskade från 2 219 till 2 157 förbättrades indikatorn.

 

Uppföljning av mål – medarbetare

Två av tre inriktningsmål följdes upp och inget klarades. En förutsättning för att klara personal­försörjningen och kvaliteten i verksamheten på både kort och lång sikt är förbättrad måluppfyllelse.

       INRIKTNINGSMÅL        INDIKATOR RESULTAT
2016 2017
Sjöbo kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare Andelen anställda som upplever Sjöbo kommun som en bra arbetsgivare ska öka. (Procent) 78
En god arbetsmiljö Frisknärvaron i Sjöbo kommun ska vara högre än genomsnittet för Sveriges kommuner. (Procent) 33 32
Tydlig och konkurrenskraftig lönepolitik Sjöbo kommun ska, i de olika yrkes­kategorierna, ha en medianlön som ligger i nivå med övriga kommuner i Skåne. (Antal yrkes­kategorier som ligger lägre) 29 36

År 2016 fick alla medarbetare möjlighet att delta i en enkätundersökning om hur de ser på kommunen som arbetsgivare och hur de upplever sin arbetssituation. Av de svarande höll 78 procent med i påståendet att Sjöbo kommun är en bra arbetsgivare, en ökning från 2014. Med­arbetarundersökningen genomförs vartannat år och nästa undersökning görs 2018.

Frisknärvaron 2017 var 32 procent, en minskning. Frisknärvaron är ingen uppgift som sammanställs nationellt, utan jämförelsen mot genomsnittet för Sveriges kommuner görs på sjukfrånvaron. Trots en ökning från 5,75 procent till 6,03 procent 2017 hade Sjöbo lägre sjukfrånvaro än genomsnittet i Sveriges kommuner. Endast ­tekniska nämnden och samhällsbyggnads­nämnden ökade inte sjukfrånvaron i förhållande till 2016. Korttidsfrånvaron svarade för ökningen och långtidssjukfrånvaron minskade.

I kommunens årliga lönekartläggning görs en lönejämförelse mot medianlönerna i andra kommuner i södra Skåne. I 2017 års jämförelse finns 57 olika yrkeskategorier med. Av dem hade 36 lägre median i Sjöbo i jämförelse med södra Skåne. Det var en försämring mot 2016, då 29 yrkeskategorier hade lägre genomsnittlig lön.

Kommunens kvalitet i korthet

Det fanns både förbättringar och försämringar i resultatet från Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, som presenterades i januari 2017. Det var tredje året Sjöbo deltog. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, startade projektet i samarbete med 41 kommuner med syftet att

  • kommuninvånarna ska få information om kvaliteten på service
  • kommunen ska kunna föra en dialog kring resultat med kommuninvånarna
  • måtten ska kunna användas som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen.

I Sjöbo används måtten främst som en del i styrningen och som underlag för analys.

Måtten berör fem områden som bedöms vara viktiga för kommuninvånarna:

  • tillgänglighet
  • trygghet
  • delaktighet och information
  • effektivitet
  • kommunen som samhällsutvecklare.

På de följande sidorna redovisas och analyseras ett urval av måtten.

Tillgänglighet

Mätningen handlar om hur tillgänglig kommu­nen är via e-post och telefon. Under rubriken ryms även öppettider för vissa verksamheter och hur tillgängligheten är till plats i förskola och särskilt boende. I flera mått ligger kommu­nen på omkring medel för landet, men flera värden försämrades eller var oförändrade. Endast två av åtta värden var bättre. Ett externt undersökningsföretag mätte hur tillgänglig kommunen var via e-post och telefon. Där försämrades båda värdena och kommunen hamnade bland fjärdedelen kommuner med lägst värden. Samtidigt hade dock bemötandet förbättrats.

(Procent) 2016 2017 Medel
Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 85 74 86
Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 54 35 52
Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? 71 78 81

Med 10 dagar placerade sig Sjöbo fortfarande högt när det gällde tillgänglighet till förskola (väntetid från önskat placeringsdatum), medan väntetiden till särskilt boende (från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum) ökade till 31 dagar. Den genomsnittliga väntetiden för dem som ej fått önskat datum för barnomsorg var 30 dagar och för särskilt boende 56 dagar. Väntetiden till försörjningsstöd första gången man ansöker var längre än medel i Sjöbo, trots att den minskade från 29 till 23 dagar. Medel för de undersökta kommunerna var 16 dagar.

Trygghet

Det var endast små förändringar mellan åren när det gällde måtten som berör trygghets­aspekter. Måttet Nöjd-Region-Index för om­rådet trygghet (hur trygga känner sig medborgarna i kommu­nen?) har nu utgått från KKiK. Måttet hade dock förbättrats från 58 till 60 och låg över genomsnittet på 57. Ett nytt mått på området trygghet handlar om hur trygga eleverna i årskurs 9 känner sig i skolan. Några uppgifter finns dock inte för 2017.

(Procent) 2016 2017 Medel
Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? 13 12 15
Hur många barn per ­anställd är det i kommunens förskolor? (Planerad) 5,6 5,6 5,2

Bedömningen är att det är tryggare ju färre olika vård­are som besöker den äldre. Utvecklingen är ­positiv och i Sjöbo var det i genomsnitt färre vårdare än genomsnittet i de undersökta kommunerna.

Spridningen i antalet barn per planerad anställd i kommunernas förskolor var väldigt stor. Från 3,5 i Arvidsjaur till 7,0 i Perstorp. Sjöbo låg med 5,6 barn per anställd något högre än genomsnittet.

Delaktighet och information

Genomgående förbättrades måtten jämfört med 2016 (förutom valdeltagandet som inte ingick 2017).

Informationen på hemsidan förbättrades, bland annat avseende bygglov. Informationsindex för webbplatsen förbättrades från 71 till 76 (landets genomsnitt var 79). Även det självskattande delaktighetsindexet förbättrades från 28 till 46. Förbättringarna berörde till stor del webbplatsen, vilket ger större möjlighet för medborgarna att vara delaktiga. Till det kommer medborgardialoger. Genomsnittet i landet var 57.

Effektivitet

Inom området finns det många mått, både för kostnader och kvalitet. Områden som berörs är förskola, grundskola, gymnasieverksamhet, äldreomsorg, LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) samt individ- och familjeomsorg.

Ett urval av måtten presenteras nedan.

(Procent) 2016 2017 Medel
Andelen behöriga elever till ett yrkesprogram på gymnasiet 90 85 84
Andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende 92 89 83
Andelen brukare som är ganska eller mycket nöjda med sin hemtjänst 94 91 92
Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats eller utredning 70 70 78

Även om omsorgs- och serviceutbudet i hemtjänsten enlig SKL:s definition var fortsatt lågt (42 poäng jämfört med medel 65 poäng), var brukarna i Sjöbo ungefär lika nöjda med hemtjänsten som övriga landet. Trenden är dock att nöjdheten sjunker. Likaså sjunker brukarnas nöjdhet med särskilt boende. Brukarna var dock fortfarande mer nöjda med sitt särskilda boende än genomsnittet i landet.

När det gällde kostnader per brukare i särskilt boende och hemtjänst låg Sjöbo över medelkommunen 2016. När det gällde hemtjänsten låg Sjöbo väsentligt över (drygt 30 procent).

Det anses vara god kvalitet på vård och stöd för ungdomar som varit föremål för socialtjänstens insatser när de inte behöver komma tillbaka till socialtjänsten. Därför finns måttet ”andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats eller utredning”.

För Sjöbos del var resultatet något sämre än medel, eftersom 30 procent återkommer. Värdet var oförändrat sedan 2016. Medel i kommunerna var 22 procent. Det fanns sex kommuner, företrädesvis små, där ingen ungdom återaktualiserades ett år efter insatsen. Några av dessa kommuner hade inte heller 2016 några återaktualiserade ungdomar.

Samhällsutvecklare

Antalet företag, företagsklimat, andelen förvärvs­arbetande, sjukpenningtal och olika miljö­parametrar mäts inom området. De flesta mått har tagits fram för att man ska kunna följa utvecklingen i kommunen.

Både i andelen miljöbilar i kommunorganisationen (16 procent) och andelen ekologiska livsmedel (9 procent) hamnade Sjöbo bland kommunerna med lägst andel. Medel var 34 procent (miljöbilar) respektive 28 procent (ekologiska livsmedel). Både Sjöbos tal och medel bland deltagande kommuner förbättrades.

Det tredje måttet på miljöområdet avser återvunnet material av hushållsavfall. Även här avvek Sjöbo från medelkommunen, men denna gång i positiv riktning. Även om andelen återvunnet material sjönk från 58 till 49 procent tillhörde Sjöbo fortfarande de bättre kommunerna. Medel­värdet var 39 procent. Undersökningen genomfördes 2016, men redovisades 2017.

(Procent) 2016 2017 Medel
Andelen förvärvsarbetare
i kommunen 20–64 år
80,2 80,8 79,5
Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd 2,5 2,7 4,2
Återvunnet material av hushållsavfall 58 49 39

Andelen förvärvsarbetande ökade endast margi­nellt. Sjöbo hade en förvärvsfrekvens som var något bättre än genomsnittskommunens. Lägst förvärvsfrekvens hade Eda i Värmland med 65 procent, strax under Malmö med 67 procent, medan den högsta fanns i Habo i Västergötland med 88 procent.

Sjöbo hamnade lågt på andelen invånare som någon gång erhållit ekonomiskt bistånd. Dock ökade andelen 2017.