Redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) vilket bland annat innebär att:
Förändrade redovisningsprinciper
Redovisningsprinciperna förändrades 2016 när det gäller intäktsredovisningen av exploateringsverksamheten som anpassats till RKR:s rekommendation nummer 18.1. Bytet av redovisningsprincip är gjort i enlighet med RKR 14.1, Byte av redovisningsprincip, och har påverkat det egna kapitalet 16-12-31 med +9,2 mnkr och 2016 års resultat med –0,3 mnkr.
Sjöbo kommun tillämpar från och med 2017-01-01 komponentredovisning enligt RKR 11 Materiella anläggningstillgångar. Övergången innebär att en tillgång delas in i ett antal komponenter, som sedan skrivs av var för sig utifrån förväntad nyttjandetid. När en komponent ersätts betraktas det som en ersättningsinvestering, som skrivs av utifrån förväntad nyttjandetid. Eventuellt återstående värde utrangeras. Innebörden i aktiveringsbegreppet har ändrats. Tidigare redovisades åtgärder i underhållsplanen som en kostnad och dessa kostnader redovisas numera till högre grad som en investering.
Genomgång av äldre investeringar har gjorts när det gäller tillgångstyperna fastigheter för affärsverksamhet (VA) och publika fastigheter (gata). Vid övergången har projekt som hade ett bokfört restvärde per 16-12-31 som översteg 1 mnkr räknats om. För VA har 67,3 mnkr av 124,4 mnkr av det bokförda värdet räknats om. För gata har 51,0 mnkr av 82,5 mnkr räknats om. Omräknade projekt bedöms få en väsentlig betydelse för redovisningen lång tid framöver.
AB Sjöbohem och Sjöbo Elnät AB har infört komponentavskrivning för sina byggnader från och med 1 januari 2014.
Sammanställd redovisning
I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 procent inflytande. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av organisationsbilden i förvaltningsberättelsen.
Av gjorda bokslutsdispositioner redovisas 22 procent som uppskjuten skatt och resterande 78 procent förs till eget kapital. 22 procent av skillnaden mellan bokfört värde och skattemässigt värde på fastigheterna redovisas som uppskjuten skattefordran.
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 mnkr. Dessutom redovisas alltid kommunens realisationsvinster vid fastighets- och verksamhetsförsäljningar som jämförelsestörande.
Intäkter
Verksamhetsintäkter
RKR:s rekommendation 18 ”Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar” tillämpas och innebär att statsbidrag till anläggningstillgångar och anslutningsavgifter periodiseras över respektive anläggningstillgångs nyttjandeperiod.
Skatteintäkter
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som skulle innebära 2,4 mnkr lägre skatteintäkter.
Övriga intäkter
Investeringsbidrag och anslutningsavgifter tas upp som en förutbetald intäkt, redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod.
Kostnader
Avskrivningar
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar.
Avskrivningstider
Följande avskrivningsperioder tillämpas:
Typ av tillgång | Avskrivningsperiod | Genomsnittlig avskrivningsperiod |
---|---|---|
Allmän markreserv | Ingen avskrivning | Ingen avskrivning |
Immateriell tillgång | 3–5 år | 4,5 år |
Verksamhetsfastigheter | 5–33 år | 21,4 år |
Fastigheter för affärsverksamhet |
10–50 år | 41,6 år |
Publika fastigheter | 5–75 år | 50,9 år |
Fastigheter för annan verksamhet | Ingen avskrivning | Ingen avskrivning |
Pågående projekt | Ingen avskrivning | Ingen avskrivning |
Maskiner | 5–15 år | 7,1 år |
Inventarier | 3–10 år | 7,9 år |
Bilar och transportmedel |
5–15 år | 13,1 år |
Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av kommunen | 3–5 år | 4,9 år |
Konst | Ingen avskrivning | Ingen avskrivning |
Specifikation avskrivningstider komponenter
Avskrivningsperiod | |
---|---|
Fastigheter för affärsverksamhet (VA) | |
Ledningsnät | 50 år |
Stomme | 40–50 år |
Maskin | 15–25 år |
Styr/regler/el | 10 år |
Konstruktion | 25 år |
Utrustning | 10 år |
Maskinell utrustning | 10–15 år |
Publika fastigheter (gata) |
|
Huvudgata | |
Slitlager | 15 år |
Övrigt/vägkropp | 75 år |
Uppsamlingsgata | |
Slitlager | 20 år |
Övrigt/vägkropp | 75 år |
Lokalgata | |
Slitlager | 30 år |
Övrigt/vägkropp | 75 år |
GC-väg | |
Slitlager | 30 år |
Övrigt/vägkropp | 75 år |
Gångbana/trottoar | |
Slitlager | 30 år |
Övrigt/vägkropp | 75 år |
Gatubelysning | |
Armatur | 20 år |
Belysningsstolpe/ledning | 30 år |
Avskrivningstiderna bestäms individuellt för varje investering utifrån bedömd nyttjandeperiod. En tillgång ska delas upp på olika komponenter och skrivas av separat om den förväntade skillnaden i nyttjandeperioden mellan de olika komponenterna är väsentlig. Understiger värdet av tillgången 100 tkr görs aldrig någon uppdelning i komponenter.
Kommunen kan bekosta förbättringsutgifter i annans fastighet förutsatt att kommunen hyr fastigheten. Om sådant arbete avser ny-, till- eller ombyggnation av värdehöjande slag ska avskrivning ske av nedlagda utgifter. Avskrivningstiden bestäms av investeringens nyttjandeperiod och hyresförhållandet. Det medför att avskrivningstiden inte kan vara längre än kontraktstiden på hyreskontraktet. Är fastigheten avsedd att nyttjas under kortare tid än tre år kostnadsförs förbättringsutgifterna direkt.
Gränsdragning mellan kostnad och investering
Det finns en investeringspolicy som bland annat berör gränsdragningen mellan kostnad och investering. För mindre investeringar har policyns gränsvärde tillämpats. Inköp av inventarier räknas som en investering om tillgångarna har en nyttjandeperiod på minst tre år och en anskaffningsutgift som överstiger ett halvt prisbasbelopp exklusive moms, enligt RKR:s information ”Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde”.
Leasing
De finansiella leasingavtalen redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. Skuld som ska betalas inom ett år redovisas som kortfristig skuld, annars redovisas den som långfristig.
Materiella anläggningstillgångar
Anskaffningsvärde
RKR:s rekommendation 18 ”Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar” tillämpas avseende anslutningsavgifter, investeringsbidrag, renhållnings- och VA-avgifter, försäljningar av fastigheter samt över- respektive underskott. Anslutningsavgifterna hanteras som en förutbetald intäkt.
Huvudmetoden tillämpas, det vill säga att inga lånekostnader ingår i anskaffningsvärdet.
Bidrag till statlig infrastruktur
Beslutade bidrag till statlig infrastruktur bokförs som en tillgång i balansräkningen. Upplösningen eller värdeminskningen av tillgången sker med årliga belopp. Tills projektet är färdigställt har Sjöbo kommun en skuld till motparten, motsvarande vårt bidrag för projektet minskat med de utgifter och inkomster som kommunen har för färdigställandet. Skulden återfinns bland långfristiga skulder.
Avsättningar
Framtida händelser som kan påverka förpliktelsens storlek ska återspeglas i avsättningens värde när det finns tillräckliga, objektiva omständigheter som talar för att de kommer att inträffa. Åtagandena är nuvärdesberäknade med motsvarande belopp som inflationsuppräkningen.
Långfristiga skulder
Anslutningsavgifter och investeringsbidrag bokförs som förutbetalda långfristiga skulder samtidigt som investeringsutgiften bokförs som en tillgång.
I samma takt som tillgångens värde minskar, i form av avskrivningar i resultaträkningen, minskar även den förutbetalda intäkten genom att skulden minskar när delar av bidraget intäktsförs i resultaträkningen. Intäkten i form av anslutningsavgiften delas upp på lika många år som huvuddelen av kommunens investeringsutgifter för anslutningen. Skulden för förutbetalda VA-anslutningsavgifter klassificeras som långfristiga skulder eftersom skulden löper på 30 år. Det beräknas motsvara genomsnittlig avskrivningstid på VA-anslutningarna.
Investeringsbidrag hanteras i enlighet med rekommendation nummer 18 från RKR, vilket innebär att bidraget initialt bokförs som en långfristig skuld, för att efter hand som investeringen genererar avskrivning föras in som intäkter i redovisningen. Det medför att investeringsintäkten tidsmässigt matchar de kostnader som investeringen genererar.
Pensioner
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS 07. Under avsättningar redovisas kompletterande ålderspension, särskild avtalspension före 65 år och efterlevandepension. Som kortfristig skuld finns redovisat de pensioner som intjänats av de anställda under perioden, men som betalas ut under kommande period. Beräkningen är gjord den 31 december 2017.
De pensionsförpliktelser som har intjänats före 1998 och ännu inte lösts via försäkringen redovisas som avsättning.
Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse.
Beräkning av pensionsavsättning för politiker är utförd av KPA Pension för 2017, enligt politikernas pensionsavtal med kommunen.
Kompletterande ålderspension, det vill säga förmånsbestämd pension för anställda som tjänar över 7,5 basbelopp, är försäkrad genom inbetalning av försäkringspremie löpande under året. Kommunen följer RKR:s yttrande med anledning av förändring av diskonteringsräntan i RIPS 07.