Förvaltningsberättelse

Sjöbo och dess omvärld

Årets viktigaste händelser

Arbetet med visionen för 2034 inleddes. Den förväntas antas i juni 2018.

Ett orosmoment inför framtiden är lokaltillgången och därför påbörjades ett strategiskt arbete med lokalplaneringen.

Samhällsutveckling

Servicegarantier för handläggnings- och svarstider hos stadsbyggnadsförvaltningen antogs av nämnden i slutet av året.

Bygglovsenhetens arbete präglades av omfattande och intensiv verksamhetsutveckling. Flera insatser för att förbättra verksam­hetens effektivitet, rättssäkerhet samt service och tillgänglighet genomfördes. Bland annat infördes nya rutiner för mötesbokningar och en omfattande genomgång och uppdatering av interna rutiner och stöd- och styrdokument gjordes.

Den kommunövergripande va-planen fastställdes av kommunfullmäktige. Planen beskriver framtida åtgärds- och investeringsbehov för va-verksamheten. Utmaningen är att klara vatten­försörjningen och underhållet av de befintliga anläggningarna och va-nätet. För att kunna garantera framtida råvattentillgång i Lövestad utförde kommunen undersökningar för ytter­ligare vattenborrning.

Avloppsreningsverken i Sövde och Blentarp revs. De har tidigare ersatts av pumpstationer.

Trafikprojektet Ågatan genomfördes med enkelriktning av gatan för att förhindra bus­körning. En gång- och cykelväg byggdes fram till Färsinga­skolan. En säkrare på- och avstigningsplats för skolbarnen som åker skolbuss anlades också.

Riktlinjer för grävtillstånd på allmän platsmark och parkeringspolicy togs fram. I och med parkeringspolicyn infördes parkeringsskivor i Sjöbo tätorts centrala delar.

Det är viktigt att få en mer ändamålsenlig bostadspolitik för att alla ska kunna få tillgång till boende. Statistik på riksplanet visar att antalet personer med boendeinsatser har ökat med 12 procent sedan 2015 (Källa: Socialstyrelsen). Antalet andrahandskontrakt i Sjöbo ökade med 30 procent. Kommunens vräkningsförebyggande arbete i samarbete med fastighetsägare omfattade cirka 50 procent fler hushåll än 2016. Ingen av de 11 barnfamiljerna som socialtjänsten var i kontakt med har blivit vräkt. Socialtjänsten blir en allt större hyresvärd.

Välfärdsuppdraget

Det nya hälso- och sjukvårdsavtalet och förändringarna i betalningsansvar som lagen Trygg och säker hemgång medför, innebar att verksamheten i vård och omsorg måste anpassas. Sjukvårdande behandlingar ska utföras i bostaden istället för på sjukhus och planeringstiden för kunder som kommer hem efter sjukhusvistelse kortas från fem vardagar till tre kalenderdagar.

Begreppet äldreomsorg diskuteras, eftersom bilden blivit alltmer missvisande. Allt fler personer som är under 65 år fick insatser i den egna bostaden eller flyttade till särskilt boende.

En tydlig trend syns i efterfrågan på särskilda boendeformer. Personer med kognitiv svikt klarar inte att bo hemma med insatser från hemtjänst, utan efterfrågar särskilda boenden med demens­inriktning. Personer som klarar att planera sin dag, att vänta på hemtjänst och att larma tycks föredra att bo kvar i sin egen bostad, trots att de har behov av besök flera gånger dagligen. Därför planerar kommunen att omvandla särskilda boende­platser till platser med demensinriktning 2018.

För socialtjänsten präglades året av rekryteringssvårigheter, Arbetsmiljöverkets inspektion, avveckling av boende för ensamkommande och utökat mottagande av vuxna och familjer.

SKL tar årligen fram ett sammanvägt ­resultat som ger en indikation på hur väl kommunerna lyckas med sitt kunskapsuppdrag. I rankningen placerade sig Sjöbo på plats 128 av totalt 290 kommuner, en försämring i förhållande till 2016, då placeringen var plats 79. Rankingen kan ha påverkats av att modellen reviderades mellan åren.

Miljö

En förstudie med stöd från Miljövårdsfonden genomfördes som ett led i processen att bilda ett biosfärområde i Vombsjösänkan med Lunds och Eslövs kommuner. Förstudien avslutas 2018.

Arbetet med ett kommuntäckande miljö­målsprogram påbörjades 2016 och beslutas 2018. För att nå Agenda 2030 fick kommunen medel av Sida för kommunikationsinsatser riktade till barn och ungdomar. Sjöbo anslöt sig också till Klimatsamverkan Skånes upprop 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020.

Kommunens beslut om fyrfackskärl över­klagades till förvaltningsrätten i Malmö. Domen gav Sjöbo kommun rätt på alla punkter.

Ett underlag för omlastningscentral och återbruk utformades. Beslutet om att en omlastnings­central ska projekteras och anläggas i Sjöbo togs i december. Arbetet fortlöper hela 2018.

Sotningsverksamheten övergick den 1 oktober 2017 från Sydöstra Skånes Räddningstjänst­förbund till Sotningsväsendet i Lund AB. Kontrakts­tiden är tre år.

Måltidsverksamheten fortsätter sitt miljö­arbete genom att minska matsvinnet och utveckla miljövänliga rengörings- och städmetoder.

Arbete och integration

Arbete och integration organiserades om för att få fler personer i aktivt arbete och egen försörjning. Antalet nyanlända som går ur etableringen utan självförsörjning befaras öka, vilket skulle belasta försörjningsstödet.

Sydöstra Skånes kommuner har till­sammans med arbetsförmedlingen arbetat fram en överens­kommelse om fördjupad samverkan. Den inne­håller konkreta projektplaner för aktiviteter som ska etablera unga och nyanlända i arbets­livet. Effektiviteten ska höjas i matchningen ­mellan arbetsgivare och arbetssökande. Planerna genomförs med stöd av projektmedel.

En LEADER-finansierad förstudie om tradi­tionella byggnadshantverk genomfördes och ledde till en vuxenutbildning på Malena­gymnasiet med start 2018.

Sänkningen av den statliga ersättningen, minskat mottagande och färre ensamkommande barn och unga krävde att verksamheter fick ställas om.

Antalet boendeplatser i egen regi ­halverades, vilket krävde stängningar och sammanslagning av boendena. Det HVB som återstår beräknas stängas våren 2018. Därefter finns endast ett större, fullbelagt stödboende bestående av två intilliggande separata modulboenden kvar. Förändringarna ställde krav på de unga själva, de anställda och på de gode männen att medverka till lämpliga lösningar. Omflyttningarna skedde så långt möjligt med hänsyn till barnets bästa.

Omstruktureringen innebar att ett tjugotal personer behövde varslas. Merparten fick annan anställning i kommunen, främst i vård och omsorg. Inga uppsägningar verkställdes.

Kommunens mottagande av nyanlända för bosättning fungerade väl, samtliga anvisade kunde tas emot och erbjudas skäliga boenden. Ett bostadsetableringsprojekt har sedan hösten 2016 bedrivits med medel från länsstyrelsen. Det bidrog till att bosättningen för nyanlända kunde lösas.

Aktiv fritid

En ny friidrottsanläggning invigdes på Sjöbo IP med bana för löpning och hopp. Finansiering skedde i samarbete med FK Atlet.

Ytterligare ett meröppet bibliotek invigdes, det i Blentarp. Tillgängligheten ökades med hjälp av självservice från 11 öppettimmar per vecka till 94. Samtidigt nyinreddes och moderni­serades biblioteket, så det blir en attraktivare mötesplats för nutidens behov.

Bibliotekets tre läsutvecklingsprojekt i samarbete med förskolorna pågår eller håller på att starta. Projektet Läslusten vänder sig till 3–5-åringar och utvecklar metoder för att peda­gogerna ska kunna integrera mer läsning på förskolorna. Bokstart riktar sig till de allra yngsta barnen och ska handla om hur man kan använda böcker och läsning som brygga i inskolningen. Upptäck biblioteket är ett samarbete ­mellan kultu­rskolans dockteaterverkstad och ­biblioteket för att utveckla en lekfullare introduktion av biblio­teket för 6-åringar i förskoleklasser. Projek­ten stöttas av både Kulturrådet nationellt och Kultur Skåne regionalt.

Film och filmpedagogik är ett område som utvecklats mycket i Sjöbo de senaste åren. År 2017 anordnades Sjöbo filmfestival för första gången med stöd av Film i Skåne. Ungdomar i kulturskolans filmkurser samarbetade också med samhällsbyggnadsförvaltningen och gjorde filmer på temat hållbar utveckling.

Arbetet med aktivitetsparken i Sjöbo pågick i dialog med referensgruppen och ett gestaltnings­förslag togs fram. Därefter projekterades anläggningen, bygglov söktes, beviljades och överklagades.

Idrottsanläggningarna och kulturhistoriska miljöer i Sjöbo är i behov av upprustning. Sam­tidigt hyser föreningslivet och kommuni­nvånarna stora förhoppningar om nya anläggningar som ridanläggningar och förening­slokaler. För att kunna hantera både kulturhistoriska miljöer och idrottsanläggningar krävs strategisk planering som utgår från vilka behov som finns, hur efterfrågan ser ut och det ekonomiska utrymmet. ­Kommunen undersökte anläggningar och lokaler för att identi­fiera kommande underhållsbehov. Materialet presen­terades för kommunstyrelsen. Vad som återstår är budget och prioriteringsordning.

Kommunikation

Ett kommunikationsprojekt bedrevs som handlade om att omsätta kommunikationspolicyn i praktiken, etablera ett systematiskt arbete för bättre kommunikationskompetens, klargöra ansvarsområden för kommunikation, identifiera vilka resurser som saknas för kommunikations­arbetet och introducera en gemensam plattform för kommunikation.

Digitalisering

Det pågår flera digitaliseringsinsatser som byte av verksamhetssystem i bygglovsverksamheten, digital­isering av detaljplaner, utveckling av e-tjänster, webbaserade stödsystem och digitala beslutsstöd, bland annat digitala ansökningar om försörjningsstöd.

Digitaliseringen av Sjöbos skolor och undervisning prioriteras. Det medför ytterligare invest­eringar i digitala lärverktyg, men också behov av bättre nätverk. Samtliga rektorer deltar i Skol­verkets utbildning i att leda digitaliseringen.

I sporthallarna slutfördes arbetet med ett digitalt inpasseringssystem (taggning). Dessutom har samtliga särskilda boenden nu tillgång till wifi i gemensamma utrymmen.

Näringsliv

Sjöbo kommun tappade 32 platser i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i kommun­erna och placerade sig på plats 127. Rankingen baseras på ett sammanfattande omdöme av hur företagarna upplever att det är att driva företag i kommunen.

Tre större projekt för näringslivsarbetet löpte parallellt: Innovationscenter för Landsbygden, Tillväxt Östra Skåne (TÖS) och Destination Häst.

Kommunen samverkade med närings­livet genom företagsbesök (omkring 90 stycken), företags­frukostar (10) och dialogmöten (3).

Framtid

Kommunerna står inför utmaningar både när det gäller verksamhet och ekonomi. Utmaningarna ställer stora krav på intern styrning, ökat fokus på effektivisering och samverkan med regionen och andra kommuner. Digitalisering är en viktig möjlig­het för att kunna effektivisera verksamheten, öka tillgängligheten och sam­tidigt öka servicen.

Statliga regleringar

Den nya dataskyddsförordningen, GDPR, träder i kraft den 25 maj 2018 och ett omfattande förberedelsearbete pågår.

Bland de aktuella utredningar som påverkar Sjöbo kommun finns den nya kommunal­lagen som införs 2018. Bland förslagen finns förändringar som handlar om styrelsens ställning, villkoren för kommunalråd, elektronisk anslagstavla och ett kapitel som behandlar personalen.

Kommunutredningen påbörjade sitt arbete, som i stor utsträckning fokuserar på de mindre kommunerna och deras problem. De klarar vanligen produktionen, men saknar kraft att bedriva utveckling. Beredningen har ett deluppdrag att utreda om det går att utöka avtalssamverkan mellan kommunerna, vilket föreslagits.

Skolkostnadsutredningen presenterade sitt förslag 2016. Utredningen föreslår lösningar för ökad transparens på skolmarknaden och mer lika villkor mellan kommunala och fristående skolor. Målet är att förbättra dagens system utan stora systemförändringar. Eventuellt kommer beslut om förändringen 2018.

En översyn av utjämningssystemet pågår när det gäller kostnadsutjämningen. En ny redovisningslag förväntas införas 2019.

Välfärdsutredningen presenterade sitt slutbetänkande om vinster i välfärden och lämnade förslag till utformningen av vinstbegränsningar. Förslaget behandlas av riksdagen 2018.

Ett förslag om nya skatteregler för ­företag present­erades. Det skulle innebära en omfördel­ning av skattebördan genom att högt ­belånade företag får betala mer i bolagsskatt och lågt ­belånade mindre. Den största skatteökningen skulle företag få som är verksamma inom fastighets­området, el, gas, vatten, avlopp och avfall. Det skulle alltså ­innebära att ­kommunala samhälls­viktiga verksam­heter finansierade ­skatte­sänkning för personalintensiv ­verksamhet, såsom bemannings­företag. Förslaget är ute på remiss.

Ekonomisk utveckling

Prisökningarna som berör kommunernas kostnader väntas tillta successivt och ta en växande andel av skatteunderlaget i anspråk. Skatte­underlags­tillväxten började avta redan 2017. Samtidigt som skatteunderlagstillväxten för­svagas, växer befolkningen snabbare än på många år. Det innebär att det reala skatte­underlaget per invånare minskar, vilket inte inträffat sedan finanskrisen 2009–2010.

Ett annat skäl till att kostnaderna ökar är bristen på arbetskraft. Till följd av befolknings­ökningen har behovet av lärare, socialsekreterare med flera ökat kraftigt. Kommunerna har nu problem med att rekrytera utbildad personal inom många områden och bristen på arbetskraft pressar upp kostnaderna.

För att klara kommunsektorns ­finansiering skulle det räcka med cirka 1 procents årlig produktivitets­förbättring 2017–2020. ­Historiskt har det alltid genomförts effektiviseringar i kommunerna och samtidigt som verksamheten effektivi­serats har den också byggts ut. Den ekonomiska obalansen beräknas kvarstå under lång tid. Här krävs långsiktiga lösningar, som kan bli möjliga med stöd av digitalisering och ändrade arbetssätt. Kommunerna måste också bli bättre på att använda den förbättrade tillgången till data om kvalitet och effektivitet och de jämförelse­metoder som finns tillgängliga som stöd i arbetet med effektiviseringar.

I budgetpropositionen för 2018 aviseras ökade resurser till välfärden som tillförs de generella statsbidragen med 3,5 miljarder 2019 och 7 miljarder från år 2020. Samtidigt finns ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen med 2 miljarder och som upphör 2019. För Sjöbo kommun motsvarar 7 miljarder uppskattningsvis cirka 7 miljoner. Ett nytt riktat bidrag till skolan med 1 miljard 2018 för stärkt likvärdighet i kunskapsutvecklingen aviseras också. Bidraget ökas till 3,5 miljarder 2019 och 6 miljarder 2020. Hur bidraget ska fördelas framgår inte.

De två år som kommunen får etablerings­ersättning för flyktingar löper ut successivt. För att det inte ska resultera i kostnadsökningar för försörjningsstödet, krävs en strategi för hur de nyanlända ska kunna få en egen försörjning.

Samhällsutveckling

Kommunstyrelsen beslutade 2016 att inleda arbetet med en ny översiktsplan som behandlar bland annat kommunens koppling till Öresunds­regionens tillväxt, regionala och nationella utvecklingsstrategier, den framtida bostads­försörjningen, konsekvenser av den planerade höghastighetsjärnvägen (Sverige­förhandlingen), kommunens natur- och rekreativa värden samt besöksnäringens utveckling. Arbetet fortsätter 2018 och beräknas vara avslutat 2019.

Sjöbo kommun har ett stort behov av nya detaljplaner och planändringar i flera delar av kommunen på grund av det växande bostads­behovet. Behovet behöver tillgodoses genom nya byggrätter för flerbostadshus, kedjehus, radhus och tvåplansvillor.

Va-utbyggnaderna för ”sommarbyarna” pågår enligt va-planens prioriterade områden, med utförande i Svansjö och förprojektering för Hemmestorps Eke, Ljungbacken och Södergård. I Svansjö beräknas va-utbyggnaden vara färdig i slutet av 2018, medan utbyggnaderna i Hemmestorps­byarna utförs 2019–2021. För att garantera vattenförsörjningen i Äsperöd byggs överföringsledningar mellan Lövestad och Äsperöd.

Från den 1 april 2020 ligger ansvaret för att informera hushållen om hur avfallssorteringen ska gå till och om tillgängliga insamlingssystem på kommunerna. De ska också informera om resultaten av återvinningen.

En översyn av taxorna gjordes inom miljö­enhetens verksamhetsområden miljöbalken, livsmedelslagen samt tobak, folköl och receptfria läkemedel. Taxorna börjar gälla i januari 2018.

Välfärdsuppdraget

Fram till 2023 behöver välfärdsverksamheterna i kommunsektorn rekrytera 530 000 nya medarbetare, varav 150 000 till skola och förskola, 140 000 till omsorg och hälsa och 90 000 till hälso- och sjukvård. Sektorn står inför rejäla rekryteringsutmaningar. Det krävs förändrat och utvecklat arbetssätt, förändrad organisation och bemanning, att kommunerna använder olika yrkesgruppers kompetens effektivare, låter anställda arbeta i högre åldrar och marknadsför jobben mot nya yrkesgrupper.

Det ökande antalet äldre innebär att kunderna i hemsjukvård, hemtjänst och rehabilitering blir fler. Det krävs personalförstärkningar för att klara uppdraget.

Arbetet med att ersätta gruppbostäder som inte uppfyller kraven startade och moderna gruppbostäder beräknas stå klara i början av 2019.

Socialpsykiatrin noterade ett ökande antal beslut om boendestöd och en ökande andel unga vuxna.

Socialpsykiatrin genomförde ett uppmärksammat samarbete med Friluftsfrämjandet om att motivera till utevistelse och rörelse.

Lagen om trygg och säker hemgång omfattar även psykiatrin från 2019. Planerings­tiden för kunder som befinner sig på sjukhus och ska återvända hem minskar från dagens 30 till 3 dagar. Förvaltningen påbörjar förberedelsearbetet redan i början av 2018. Det finns en risk för att förändringen innebär behov av korttidsplatser med inriktning psykiatri, vilket saknas nu.

Försäkringskassans ändrade tolkning av lagar och domar var aktuell under året. Det fanns kunder som fick halverad tid med sin personliga assistent, trots oförändrad funktions­nedsättning, vilket resulterade i ansökningar om kommunala insatser.

Inför 2018 har regeringen initierat ett antal förändringar av svensk skola. Låg-, mellan- och högstadium återinförs höstterminen 2018. Det finns förslag om att återinföra PRAO. Förskoleklass blir obligatorisk från och med höstterminen 2018 liksom åtgärdsgarantin för läsa, skriva och räkna.

Förslaget om en gemensam överförmyndarnämnd för Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner från 2019 presenteras före sommaren 2018.

Familjeförvaltningen och kultur-, turism- och fritidsförvaltningen initierade en samverkan för att ta fram ett förslag till en föräldrastödskurs från ett folkhälsoperspektiv. Arbetet med att inrätta en familjecentral pågår.

Med stöd av FINSAM, det finansiella sam­verkansförbundet i sydöstra Skåne, pågår en kartläggning för att undersöka behovet av ett Mini Maria, en gemensam öppenvårds­mottagning i samverkan mellan kommuner och region för målgruppen unga med påbörjat riskbruk eller missbruk samt psykisk ohälsa.

Miljö

Den nuvarande renhållningsentreprenaden löper ut i maj 2019 och en ny upphandling har förberetts. Tömning av avfall i kärl hos hushåll och verksamheter i Sjöbo tätort ska utföras med el-bil, alternativt med fossilbränslefria renhållningsfordon. För övriga områden i Sjöbo kommun ska fossilbränslefria renhållningsfordon användas för allt hushållsavfall. Kommunen har medverkat i att sammanföra aktörerna med tillverkare av fyrfackspåhänget och el-bilschassin.

Arbete och integration

Regeringen fortsätter att satsa på vuxenutbildningen. Satsningen på yrkesförare i samverkan med Yrkes Sfi i Region Skånesamverkan är i arbetsmarknadshänseende helt rätt. Det finns en stor efterfrågan på utbildad arbetskraft.

Mer långsiktiga boendelösningar behöver komma till stånd när det gäller anvisade nyanlända. Antalet hyresavtal mellan kommunen och fastighetsägare för andrahandsuthyrning till de anvisade bör minska och avtalen övergå till hyresgästerna själva.

Befolkning

Bostadsbyggandet har kommit igång i tät­orten och årets befolkningsökning var den största sedan 90-talet. Befolkningsökningen är glädjande nog fördelad över flera orter.

Sveriges befolkning översteg 10 miljoner i början av 2017. Befolkningsökningen fortsatte och befolkningen ökade med 125 089 personer (1,25 procent). Den sista december 2017 uppgick Sveriges befolkning¹ till 10 120 242 personer.

Sveriges befolkning ökar av två anledningar. Det föds fler barn än det dör personer och antalet som invandrade är fler än de som utvandrar. Invandringens betydelse för befolkningen är stor och 2017 svarade invandringsöverskottet för 80 procent av folkökningen. I gruppen invandrade utgjordes var tionde av återinvandrade personer födda i Sverige.

År 2017 ökade befolkningen i 226 av Sveriges 290 kommuner. De kommuner som ökade mest var storstadskommunerna, medan Knivsta hade den procentuellt största befolkningsökningen med 4,3 procent. Befolkningen minskade i 63 kommuner.

Den främsta anledningen till att så många kommuner ökade sin folkmängd var den höga invandringen. Den var spridd över hela landet och samtliga svenska kommuner hade ett invandringsöverskott. Drygt hälften av kommunerna, 160, hade ett födelseunderskott, vilket innebar att det var fler som dog än föddes.

I Skåne ökade befolkningen med 1,52 ­procent. Med undantag för Perstorp och Simrishamn ökade samtliga skånska kommuner befolkningen. De kommuner i Skåne som hade störst procentuell befolkningsökning var Burlöv (+2,4 procent), Staffanstorp (+2,4 procent) och Lund (+2,3 procent). Sjöbo hamnar på plats 9 med en ökning på 1,7 procent.

Justeras siffrorna för invandringsöverskottet förändras bilden och då är det Staffanstorp som har högst befolkningsökning i Skåne med Sjöbo på fjärde plats.

Antal invånare i Sjöbo kommun

Sjöbo kommun hade vid årsskiftet 19 071 invånare, en ökning med 329 personer. Befolkningsökningen ökade jämfört med 2016, då den var 1,2 procent.

Födelseunderskottet uppgick till 26 ­personer, medan inflyttningsnettot var 354 personer. Inflyttningen är positiv från såväl länet som riket och utlandet. Störst var inflyttningsnettot mot Skåne med 205 personer.

Befolkningsprognosen är underlag för ­budgeten. Vid beräkningen av ­befolkningens påverkan på den kommunala servicen räknas befolkningen som ett genomsnitt mellan två år. Enligt budget­modellen uppskattades antalet Sjöbo­bor till 18 771 personer 2017. Utfallet översteg prognosen med 136 personer.

De största avvikelserna från ­prognosen fanns i åldersgruppen 19–64 år med +98 ­personer. Barn och ungdomar i åldrarna 1–15 år var 7 fler än ­prognostiserat, medan gymnasie­ungdomarna (16–18 år) var färre än beräknat (–4 ungdomar).

Den äldre befolkningen (65 år och uppåt) var vid årsskiftet 39 personer fler än vad som angavs i prognosen. Samtliga åldersgrupper ökade, men 80–89-åringarna svarade för den största ökningen med +19 personer.

Bostäder

Bostadsbyggandet² i Sverige rasade i början på 1990-talet och låg länge kvar på en låg nivå. De låga räntorna och den ökande befolkningen innebär behov av nya bostäder. Sedan några år har byggnadsinvesteringarna växt snabbt.

Det har byggts betydligt mer 2015–2017 i Sjöbo än på flera år. I Sjöbo beviljades 47 bygglov för småhus 2017 och 7 för lägenheter i flerbostadshus. År 2016 beviljades 13 bygglov för småhus och 46 för lägenheter.

Färdigställda lägenheter i nybyggda hus

Efter en tillfällig uppgång 2012 minskade åter ny­byggandet 2013–2015. År 2015 blev inga nybyggda lägenheter färdiga. Så lågt nybyggande har det inte varit sedan början av 2000-talet. År 2016 redo­visades det högsta byggandet under tioårsperioden med 84 ­småhus och 51 lägenheter i flerbostadshus.

Exploatering

I exploateringsområdena finns totalt 145 ­tomter för bostadsändamål. Av dem är 58 sålda. De lediga tomterna finns framför allt på Sjöbo Väst, men även i Blentarp och Grimstofta. Tomterna är nästan uteslutande avsedda för villabebyggelse och säljs styckevis. Eftersom det finns ett stort antal osålda villatomter kan ytterligare exploatering vänta. Efterfrågan på tomter för flerbostadshus ökar och framöver kan det uppstå behov av att exploatera ytterligare mark för ändamålet.

Den andra etappen på kvarteret Viljan blev klar för inflyttning i maj då totalt 25 lägenheter stod klara. Den tredje etappen med ytterligare ett 50-tal hyresrätter påbörjades. Utbyggnaden av Sjöbo centrum fortsatte genom bygglov och reserva­tion av byggrätterna i kvarteret Förmågan (tidigare Viljan 11) samt detaljplanering för fler­bostadshus.

Planering av spårområdet (kvarteret Laxen) påbörjades genom detaljplan och provtagning av marken, som är förorenad och kräver sanering – i vilken omfattning är osäkert, men kostnaderna bedöms bli omfattande. Kommunen har för avsikt att söka statsbidrag för saneringen.

Sjöbo Västs fortsatta utveckling diskuterades.

Den sålda marken finns i industri­exploateringen på Esplanaden norr. Här finns även den mark som tillkommit. Därmed finns tillgångar för totalt 3,9 mnkr i osåld mark och cirka 13,4 mnkr om även bostadsexploatering beaktas.

Det finns ett ökat intresse för dels mark för bostadsbyggande i stationsområdet och dels för mark för handel på Sjöbo Väst.

Arbete

Sedan finanskrisen hösten 2008 har arbetslös­heten i Sverige legat på en högre nivå än före krisen. Högkonjunkturen har inneburit att arbetsmarknaden stärkts och det har blivit allt svårare att klara rekryteringen. Från att arbetslösheten länge legat kring 8 procent minskade den 2017 till 6,7 procent³. Det finns en klyfta mellan dem som är födda i Sverige och dem som inte är det. Sysselsättningen för utlandsfödda utvecklades positivt. Flyktinginvandring innebär att arbetskraften ökar och den kan vara ett viktigt tillskott i de yrkes­kategorier där brist på arbetskraft förväntas uppstå. Sysselsättningen har ökat i god takt i kommunsektorn. Flera indikatorer pekar på ökad brist på utbildad arbetskraft, särskilt i offentlig sektor.

Arbetslösheten minskade i förhållande till samma period 2016. Medan den i riket totalt minskade med 0,2 procentenheter, var den oförändrad i Skåne, men ökade i Sjöbo med 0,1 procentenhet.

Ökningen för Sjöbos del fanns i gruppen öppet arbetslösa. Utrikes födda uppvisade den motsatta utvecklingen, då andelen minskade med 0,6 procentenheter. Minskningen var från en betydligt högre nivå om 20 procent.

Ungdomsarbetslösheten i Sjöbo ökade med 0,2 procentenheter, samtidigt som rikets minskade med 1,4 procentenheter. För Skånes del redo­visades en minskning med 1,2 procent­enheter för gruppen. Högkonjunkturen har inneburit minskad arbetslöshet för ungdomar, en utveckling som Sjöbo avviker från.

Trenden med lägre arbetslöshet i Sjöbo än riket fortsätter, med undantag för ungdomarna.

Högkonjunktur

Efter⁴ en lång konjunkturuppgång befinner sig svensk ekonomi i högkonjunktur. Tidigare var det framför allt den inhemska efterfrågan som drev konjunkturutvecklingen. Tillväxten i Europa har stärkts, vilket gynnar svensk export.

BNP beräknas ha ökat med 2,5 procent, en minskning i förhållande till 2016, då ökningen var 3,6 procent. Skottår och ett relativt stort antal arbetsdagar gjorde att nivån blev extra hög 2016. Justerat för kalendereffekterna begränsades tillväxten till 3,2 procent, men också det var ett högt tillväxttal. Den höga investeringstakten dämpades något, vilket drog ned den totala tillväxttakten. För Sveriges del beräknas ökningen av BNP till 2,8 procent 2018 och förväntas därefter gradvis minska när vi närmar oss slutet på konjunkturuppgången.

Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge fortsatte löneutvecklingen att vara dämpad. De löneavtal som slöts för de närmaste åren låg på låga nivåer. Enligt konjunkturlönestatistiken ökade lönerna med 2,5 procent, marginellt bättre än 2016, då ökningen var 2,4 procent.

Inflationen var låg och ökningen av KPI⁵ uppgick till 1,8 procent. Jämfört med 2016 var det dock en ökning, eftersom inflationen uppgick till 1 procent. Riksbanken antas dröja med att höja styrräntan till i oktober 2018. Styrräntan uppgick vid årsskiftet till –0,5 procent.

Utvecklingen i kommunerna

Kommunerna redovisade 2016 ett starkt resultat som motsvarade 4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, ett av de starkaste resu­ltaten någonsin, trots att kostnaderna ökade ovanligt kraftigt. En stark utveckling av skatteunderlaget, extra statligt stöd och större reavinster än normalt bidrog till det goda resultatet. Det var endast nio kommuner som redovisade underskott, medan 75 procent av kommunerna hade ett resultat som var minst 2 procent av skatter och bidrag. Sammantaget har kommunerna under de senaste tio åren haft positiva resultat som genomsnittligt motsvarar 2,9 procent av skatter och generella statsbidrag.

Den demografiska förändringen påverkar investeringsbehovet, samtidigt som det finns behov av upprustning av befintliga byggnader och anläggningar. De planerade investeringarna ökar och det är förskolor, skolor, infrastruktur och bostäder som planeras att byggas på bred front.

Kommunkoncernernas, det vill säga kommun­erna inklusive de kommunala bolagen, sammantagna investeringar har ökat under en längre tid: från 72 miljarder 2007 till 116 miljarder 2016. Det är en ökning med 61 procent. De kommunala bolagen står för en större del av kommunernas investeringar. Det har resulterat i att låneskulden stiger.

Den positiva utvecklingen i svensk ekonomi har inneburit att sysselsättning och skatte­underlag vuxit i relativt snabb takt. Sedan 2010 har den i genomsnitt uppgått till närmare 2 procent per år. Det är nästan dubbelt så mycket som genomsnittet för den närmast föregående konjunktur­cykeln. Den starka utvecklingen av skatteunderlaget 2017 väntas avta successivt. Från och med 2019 understiger skatteunderlagstillväxten genomsnittet för perioden 2000–2016. Den huvudsakliga förklaringen är att ökningen av antalet arbetade timmar upphör när konjunktur­toppen passeras.